ställd i spetsen för den aktiva hären,
och han anförde med heder denna, med Læssöe
som stabschef, i striderna vid Bov, Slesvig
och Dybböl. Han råkade likväl i tvist med
krigsministern Tscherning, återkallades i juli
och var därefter kommendant i Köpenhamn till
1855. Året därefter blef han fullständigt blind.
E. Ebg.
Hedemarken kallas den fruktbara, sädesrika
trakt af Norge, som ligger på östra
stranden af sjön Mjösen. Arealen 2,626,64
kvkm. 39,809 inv. (1900). H. utgjorde förr i
administrativt hänseende ett fögderi och består
af tre domsagor, Nordre Hedemarkens, Hamar
och Söndre Hedemarkens. —
Hedemarkens amt,
hvars område till midten af 1700-talet tillhörde
Akershus amt och 1756—81 bildade östra delen af
Oplandenes amt och senare en tid kallades dels
"Östoplandenes amt", dels "Hedemarkens amt",
omfattar 27,480,47 kvkm. 126,182 inv. (1900). I
kyrkligt hänseende delas det i 5 kontrakt och
var förr deladt i 5 fögderier, domsagorna äro
7, nämligen förutom de tre hedemarkska Nordre
och Söndre Österdalen, Vinger och Odalen samt
Solör. I judiciellt hänseende bildar amtet
tills. med Kristians amt en lagsaga tillhörande
Borgarthings och Agders lagmansdöme. Städer:
Hamar och
Kongsvinger.
O. A. Ö.
Hedemora. 1. Domsaga i Kopparbergs län,
omfattar Hedemora tingslag och Folkare
härad. 1,877 kvkm. 38,384 inv. (1908). —
2. Kontrakt i Västerås stift, omfattar de sex
pastoraten Hedemora stads- och landsförs. med
Noras bruksförs.; Husby; Folkärna; By;
Garpenberg; Grytnäs och Avesta. 1,563
kvkm. 36,017 inv. (1908). — 3. Socken i
Kopparbergs län, Hedemora tingslag. 33,404
har. 5,713 inv. (1908). Annex till Hedemora
stad, Västerås stift, Hedemora kontrakt. —
4. Tingslag i Kopparbergs län, ingår i
Hedemora domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Säters landsförs., Stora Skedvi,
Husby, Hedemora landsförs., Garpenberg. 1,222
kvkm. 18,985 inv. (1908).
<img l>Fig. 1. Hedemoras vapen.
Hedemora, uppstad i Dalarna, Kopparbergs län,
mellan Brunnsjön och Hofran, 2 km. från Dalälfvens inflöde
i sistnämnda sjö. Stadens område utgör 1,531
har, hvaraf stadsplanen omkr. 27 har. (Ny
stadsplan, uppgjord af arkitekten P. Hallman,
är beroende på K. M:ts pröfning.) Folkmängden
utgjorde vid 1908 års slut 2,571 pers. och har
under de sista tjugu åren ökats med fullt 61
proc. Vid 1907 års slut hade staden 253 bebyggda
tomter. Taxeringsvärdet utgjorde 3,768,400 kr., däraf
474,100 kr. för jordbruksfastighet.
Staden tillhörande jord är satt till 8 mtl. Staden har
raka och reguljärt anlagda gator, vattenledning
med präktigt grundvatten, kloaksystem och
elektricitetsverk för såväl yttre som inre
belysning och för industriell drifkraft.
En del af den nuv. kyrkan lär
förskrifva sig från medeltiden. I staden finnas
en sexklassig samskola och en från hela länet
mycket besökt slöjdskola för gossar och flickor,
efter donator kallad Bachmanska stiftelsen, sparbank samt
afdelningskontor af Kopparbergs enskilda bank och
Bankaktiebolaget Stockholm—Öfre Norrland. Genom
Södra Dalarnas järnväg, Krylbo—Borlänge, har
H. förbindelse med stambanan; afståndet till Krylbo
station är 23 km., till Säters stad 16 km. och
till Borlänge 41 km. 1908 var antalet af
handlande 34, med 52 personers betjäning, och
af handtverkare 50, med 61 arbetare. Antalet
fabriker 1906 var 11 med 261 arbetare och
936,000 kr. tillverkningsvärde. Stadens kommunala
utgifter belöpte sig 1907 till 121,458
Fig. 2. Situationsplan af Hedemora.
Fig. 3. Utsikt öfver en del af Hedemora.
