(1853), Till bankfrågan (1859), Till undervisningsfrågan. Om grunderna för uppfostran (i "Svensk månadsskrift", 1864; särskildt utg. 1868), Schweiz. Reseanteckningar i bref jemte redogörelse för landets statsförfattning, försvarsväsen m. m. (1866), frukten af en resa i Schweiz, Sveriges försvarsväsen, ordnadt på grunden af allmän värneplikt (1867), Om Schweiz' försvarsväsen (1868). H. blef 1860 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. Göteborgs museum slog 1895 en medalj öfver honom som museets "upphofsman och kraftige främjare"; 1 juni 1906 aftäcktes hans genom subskription åstadkomna byst efter Hasselbergs modell å Göteborgs museums gård; 1907 öfverlämnades en insamlad summa af omkr. 20,000 kr. under namn af S. A. Hedlunds föreläsningsfond till Göteborgs högskola, hvars afkastning skulle användas till afgiftsfria föreläsningar af framstående vetenskapsmän utom högskolan. 2. Henrik H., den föregåendes brorson, tidningsman, f. 18 april 1851 å Skytteholm på Ekerö, Stockholms län, blef student i Uppsala 1870, anställdes 1874 i "Göteborgs handels- och sjöfartstidning", blef 1896 dess ansvarige utgifvare och efter S. A. Hedlunds död, 1900, dess hufvudredaktör. Han var under valperioden 1891—93 led. af Andra kammaren för Göteborgs stad och tillhörde därunder Gamla landtmannapartiet, men blef vid valen hösten 1893 icke återvald, närmast på grund af sitt motstånd mot 1891 års härordning. Han valdes ånyo för perioderna 1900—02 och 1903—05 och tillhörde då först folkpartiet, som vid 1900 års riksdag uppgick i liberala samlingspartiet. Vid 1901 års riksdag tillhörde han den fraktion af detta, som medverkade till antagandet af det då genomförda härordningsförslaget. 1903 var H. suppleant i konstitutionsutskottet, vid därpå följande riksdagar ordf. i tillf. utskott och vid 1905 års urtima riksdagar suppleant i de särskilda utskotten, som behandlade villkoren för unionens upplösning. 1905 undanbad han sig återval. H., som lifligt intresserat sig för arbetarfrågor, inkallades 1899 i förliknings- och skiljenämndskommittén. H. har intagit en framskjuten ställning inom pressens organisationer och åtnjutit flera förtroendeuppdrag af yrkesbröder. I frisinnade landsföreningen har han fungerat som vice ordf. 3. Hans Fredrik H., den föregåendes broder, arkitekt, f. 27 april 1855 på Ekerö, Stockholms län, genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1871—75 samt konstakademien i Stockholm 1875—79. Sedan 1881 har H. varit praktiserande arkitekt i Göteborg, där han verkat äfven som lärare (vid Slöjdföreningens skola till 1886, därefter vid Chalmers' tekniska läroanstalt, lektor därst. 1899). Bland H:s verk märkas, utom flera privathus, realläroverket och försäkringsbolaget Sveas hus i Göteborg samt (i förening med Y. Rasmussen) grafkapellet öfver John Ericsson (på Filipstads nya kyrkogård, invigdt 1895; se Ericsson, J., sp. 771), vidare folkbiblioteket (färdigt 1897, se Folkbibliotek), K. F. U. M:s nybyggnad (1899), sjukhemmet (1903), slöjdföreningens skola (s. å.), kontoristföreningens hus (färdigt 1908), arbetarföreningens hus (s. å.) och elektricitetsverket (börjadt 1906), samtliga i Göteborg, samt grafmonument där öfver Viktor Rydberg (fullbordadt 1899) och Aug. Röhss (1903). 1 o 2. K. W—g. 3. J. K—e. (G—g N.) <img l>

Hedlund, Helena Elisabet Florentina (Ellen), skådespelerska, f. 31 juli 1860 i Stockholm, debuterade 1877 på Nya och 1878 på Dramatiska teatern, åtnjöt därefter några år undervisning vid K. teaterns elevskola och uppflyttades 1880 på aktrisstat samt blef 1886 premiäraktris. Hennes sprittande, naturfriska glädtighet och lyckliga yttre gåfvor gjorde henne snart till publikens förklarade gunstling. Hon var en skälmsk Puck i "En midsommarnattsdröm", sann och muntert verklighetstrogen som den fjortonåriga Gurli i "En räddande ängel" (den första af de många backfischar, som blefvo hennes specialitet, i hvilken hon står oupphunnen på svensk scen), en förtjusande Siri i "I telefon" o. s. v. Hon var 1881—91 gift med skådespelaren V. L. Hartman (se denne). 1891—93 utbildade hon sig i Paris och deltog i Coquelins nordiska tourné, men erhöll 1894 ånyo engagemang vid Dramatiska teatern, där hon med framgång uppträdde i stora kurtisanroller, sådana som Froufrou m. fl., och med betydande konstnärlighet spelade Madame Sans-Gêne, Dora och Cyprienne i "Låtom oss skiljas", men äfven väckte högtider af skratt genom sin öfverdådigt lustiga framställning af barnroller, såsom Agapetus i "Herr Dardanell och hans upptåg på landet" och Erika i "Blommor i drifbänk". 1898 blef hon gift med dåv. ryttmästaren friherre B. Cederström i Malmö och lämnade scenen. — Hennes broder Fredrik Valdemar H., f. 1864 i Stockholm, är en omtyckt komisk skådespelare, särskildt i snobbroller, och har varit anställd vid Dramatiska teatern 1890—98 (från 1895 som premiäraktör) samt 1899—1905 och vid Ranfts teatrar 1898—99 samt från 1905. Hednamissionen. Se Mission. Hedner, Anders, filolog, skald, präst, f. 10 dec. 1801 i Vimmerby landsförsamling, d. 22 okt. 1873, blef student i Uppsala 1823, filos. magister 1830, poëseos romanæ docens 1831 samt lektor i latin vid Linköpings gymnasium 1836. Efter att ha innehaft förslag till professuren i latin i Uppsala, 1839, och Lund, 1842, öfvergick H., som blifvit prästvigd 1837, till den prästerliga banan, blef 1844 kyrkoherde i Asby i Östergötland, 1847 kontraktsprost samt vid kröningen 1860 teol. doktor. Redan under studentåren gjorde sig H. känd som god latinare och i synnerhet som lycklig skald på romarspråket. Utom disputationer utgaf han 3 häften latinska poem, Metra latina (1841—44), till största delen författade i Uppsala akademis eller den studerande ungdomens namn, kommenterade upplagor af flera latinska författare: Curtius, Cornelius och Sallustius, redigerade J. V. Tranérs "Carmina", öfversatte Zumpts mindre latinska grammatik (1833) samt skref en Latinsk constructionslära (1845; 2:a uppl. 1854). Han skref äfven ett par svenska skaldestycken på klassiska versslag: Besöket på Omberg (1839), Tempel-Echo (1843)