1903 samt N. Wasastjernas planschverk "Finsk arkitektur", 1904—07). På en öppen plats vid Bulevardsgatan ligger gamla lutherska kyrkan (1826; af Engel; träbyggnad), vid hvars norra fasad rests Elias Lönnrots staty. Bland öfriga monument må nämnas tonsättaren Pacius' af Vikström modellerade porträttbyst i Kaisaniemi park, den af samme mästare utförda, af allmänna medel bekostade stora Gafvelgruppen på ständerhuset (1903) och V. Vallgrens stora fontän (1908). Hamnarna äro ypperliga. Fartyg af 5 m. djupgående kunna lägga till vid såväl södra hamnens kajer som bryggan vid lastageplatsen, Sörnäs, i norra hamnen, och den väl skyddade redden erbjuder utrymme för hela flottor. Också täflar H. med landets städer om första rummet i afseende å sjöfart och handel. Dess egen handelsflotta är ock af betydenhet. Den hade efter flera växlingar vid 1880-talet nedgått till ungefär samma punkt som år 1805 och bestod 1881 af blott 40 fartyg om 4,298 ton, hvaraf 24 ångare om 1,533 ton och 730 hästkrafter. 1906 räknade den 119 större fartyg om 34,166 reg.-ton, hvaraf 61 fartyg om 29,554 reg.-ton voro ångfartyg. S. å. ankommo i direkt sjöfart från utländsk ort 835 fartyg om 307,167 ton och af gingo 557 fartyg om 182,160 ton. Tolag utgår till staden med 2 proc. af tullsatsen. Värdet af tulluppbörden steg 1907 till 17,3 mill. mark. 1906 funnos i staden 3,057 handlande. Ett i stor stil anlagdt elektriskt järnvägsnät korsar staden, och genom en bibana äro hamnarna förenade med landets järnvägsnät. I H. är koncentrerad en mera omfattande industri än på någon annan ort i landet, hvarjämte det bör tilläggas, att många af de mest betydande industriella verken i landsorten (t. ex. Tammerfors och Tervakoski pappersbruk, Tammerfors linne- och Forssa bomullsspinneri m. fl.) till hufvudsaklig del drifvas med hufvudstadskapital och ha sin styrelse i H. Af de ansenligaste sådana verk i H. må nämnas J. D. Stenberg & söners, Skeppsdockans, Maskin- och brobyggnadsaktiebolagets mekaniska verkstäder, Sandvikens och Sörnäs ångsnickerier, K. Fazers choklad- och karamellfabrik, Sandudds tapetfabrik, Sörnäs och Sinebrychoffs ölbryggerier, Tölö sockerbruk, Arabia porslinsfabrik, H. Borgström & Co:s samt Tollander & Klärichs tobaksfabriker, W. Andstens kakel- och fajansfabrik m. fl. Bruttovärdet af den industriella verksamheten i staden uppskattades 1906 till 81 mill. mark. Bland kreditanstalter märkas Finlands bank, Föreningsbanken, Nordiska aktiebanken för handel och industri, Nationalaktiebanken, Privatbanken i H., Nylands aktiebank, Vasa bank samt ytterligare Finlands handelsbanks filialkontor äfvensom Finlands hypoteksförening, Städernas i Finland hypotekskassa och Fastighetsbanken. Två pantlåneinrättningar ha stiftats af för ändamålet bildade aktiebolag. — Försäkringsväsendet representeras af agenturer för en mängd utländska försäkringsbolag, hvarjämte följande inhemska ha sin styrelse i H.: Städernas brandstodsbolag (af 1832) för fastigheter, Allmänna brandstodsbolaget för landet (1856) för fast och lös egendom, Fennia (1881) och Pohjola (1891) för brandförsäkring; lifförsäkringsbolagen Kaleva (1874) och Suomi (1890, ömsesidigt bolag); olycksfallsförsäkringsbolagen Patria (1888) och Kullervo (1895) m. fl. — Af undervisningsanstalter är främst att märka universitetet (se Helsingfors' universitet). Vidare finnas följande af staten bekostade läroverk: Tekniska högskolan (med 386 studerande, fördelade på 5 fackafdelningar, 1907); ett svenskt och ett finskt normallyceum (afsedda tillika för utbildande af lärare); ett svenskt och ett finskt reallyceum; en svensk och en finsk fruntimmersskola, förenade med pedagogiklass, samt privata läroverk: ett svenskt lyceum för gossar (230 elever), 2 svenska (554 elever) och 2 finska (574 elever) lyceer för gossar och flickor; 2 finska fruntimmersskolor (572, statens) samt 3 svenska privata flickskolor; särskilda förberedande skolor för mindre barn. — Folkskolorna underhållas af kommunen med bidrag af staten. I samtliga folkskolorna, högre och lägre, för hvilka uppförts särskilda storartade egna hus, undervisades 1907 4,384 flickor och 4,098 gossar, eller tills. 8,482 barn, däraf 3,124 på svenska och 5,358 på finska språket. I staden finnas dessutom 2 privata handelsläroverk (ett svenskt och ett finskt), en af staten underhållen svensk navigationsskola, en centralskola för konstflit, en industriskola samt en högre och flera lägre handtverksskolor. Dessutom finnas ännu 3 dels med donationer, dels på enskild bekostnad underhållna barnskolor. — För sjukvården finnes främst Allmänna sjukhuset (med, enligt stat, 559 sängar och fördeladt på 7 afdelningar med hvar sin föreståndare, en universitetsprofessor, och assistentläkare samt amanuenser). Tidigare voro alla afdelningar sammanförda i två hus, men numera äro patologisk-anatomiska och barnbördsafdelningarna äfvensom kirurgiska kliniken öfverflyttade till hvar sitt enkom inredda hus. I öfrigt finnas ett af staden underhållet sjukhus (Maria-sjukhuset), med 196 sängar, samt, underhållna af enskild välgörenhet, en stor diakonissanstalt och ett "Hem för obotligt sjuka". — Lappviks dårvårdsanstalt invid staden har plats för 130 patienter. — Staden aflönar 2 stads- samt 7 distrikts- eller fattigläkare. — Stadsinvånarnas taxerade inkomster uppgingo 1907 för hus och tomt till 16 mill. mk, för näring och yrke till 30 mill. mk och för löneförmåner, pensioner m. m. till 42 mill. mk. De kommunala räkenskaperna för 1906 upptaga inkomster till 6,9 mill. mk, hvaraf uttaxerades 2,2 mill., och utgifterna till 6,8 mill. mk., hvaraf 800,000 mk för administrationen och 1,200,000 mk för skolväsendet. Oguldna skulden utgjorde 19,550,400 mk. — I kyrkligt afseende bildar stadens lutherska befolkning 6 församlingar efter språklig grund, som hvar och en utgör ett imperiellt pastorat af 1:a klass, men som ha gemensam ekonomi. Församlingarna höra till H. prosteri och Borgå stift. Församlingarna ha 3 kyrkor, och en fjärde är afsedd att uppföras. Smärre lutherska församlingar äro den tyska församlingen, med egen kyrka (1,092 pers., 1907), och gardesbataljonens (370 pers.). Till H. pastorat hänföres ock den lilla lutherska församlingen på Sveaborg. Den grekisk-ryska församlingen (1,331 pers.) disponerar två kyrkor. Romersk-katolska bekännare finnas jämförelsevis få (570 personer) utom den ryska garnisonen, och dessa begagna den vid Brunnsparken belägna katolska kyrkan. Mosaiska trosbekännare och muhammedaner (militär) ha ock sina särskilda andaktsrum. Dessutom finns ett mindre antal metodister och baptister med egna församlingar. — H. är säte för Finlands senat, dess centrala ämbetsverk och landtdag samt