med kraft och värme. Särskildt uppträdde Hasselquist med stor skärpa mot "knownothingismen" och negerslafveriet. Han utöfvade, ännu sedan han lämnat redaktörskapet, stort inflytande på tidningens hållning i alla frågor af kyrklig och politisk natur. Under inbördeskriget var tidningen en varm förfäktare af nordstatsidén. Under J. A. Enanders redaktörskap (alltsedan 1869 med undantag af 1889—96) har "Hemlandet" blifvit alltmer öfvervägande politisk och nyhetstidning, ehuru det städse förblifvit nära lieradt med de svenske lutheranerna. Under många år var tidningen den mest inflytelserika bland svenskarna i Amerika och en mäktig politisk faktor, såsom en aldrig dagtingande förfäktare af det republikanska partiets principer. På samma gång har ingen mer ifrigt verkat för svenskhetens bevarande bland landsmännen i Amerika. På senare åren har med svensk-amerikanska pressens utveckling efter moderna linjer "Hemlandets" inflytande betydligt mattats. — Tidningen, som utgår i en upplaga om 20,000 exemplar, utkommer hvarje tisdag i 16-sidigt, 7-spaltigt format och kostar 1 dollar 50 cents om året. O. A. L—r. Hemlandsfarvatten. Se Farvatten. Hemliga fonder, fonder (vanligen afsedda för diplomatiska och polisändamål), som i konstitutionellt styrda länder äro undandragna allt slags kontroll och offentliggörande. Jfr Hemliga utgifter. Hemliga läkemedel. Se Hemliga medel. Hemliga medel l. Arcana kännetecknas icke genom någon sin egen beskaffenhet, verkan eller användbarhet, utan blott och bart genom vissa med dess utbjudande eller försäljning förknippade omständigheter. Den möjligheten är således icke utesluten, att en och samma handelsvara vid ett tillfälle utgör ett hemligt medel, vid ett annat icke. Så ha t. ex. i visst fall vanligt bitsocker utbjudits som läkemedel mot gulsot, färgad sublimatlösning som ett hårväxtmedel af enastående verkan och naftalin (under namnet: "Hvitglödljusframbringaren Excelsior") som medel att öka fotogenljusets styrka. Med hemligt medel förstås en vara — som f. ö. kan utgöra en kemisk förening eller drog, ett sammansatt preparat, men äfven en apparat, ett instrument o. s. v. — hvars sammansättning, inrättning eller tillverkningssätt af tillverkaren (säljaren) afsiktligt hemlighålles, antingen helt och hållet eller ock delvis, i senare fallet i sådan utsträckning, att varans faktiska eller vid utbjudandet uppgifna egenskaper, verkan eller användbarhet icke blifva till fyllest förklarade. Det kan inträffa, att ett hemligt medel blir, efter af utomstående företagen undersökning, offentligt afslöjadt. Varans karaktär af hemligt medel kan dock ej anses därmed helt upphäfd; detta blefve fallet, först om tillverkaren (säljaren) själf droge försorg om varans nöjaktiga deklarering, en, i förbigående sagdt, mycket sällsynt företeelse. Grundmotivet för tillverkning af hemliga medel är i hvarje fall sträfvandet efter ekonomisk vinst. Då köparen är beröfvad möjligheten att direkt, t. ex. genom jämförelse af erhållen viktsmängd med därför erlagd betalning, kontrollera, i hvilken utsträckning valuta erhållits, ligger för säljaren den frestelsen nära att tillgodose sig på kundens bekostnad. Också är det en regel med jämförelsevis få undantag, att hemliga medel säljas till pris, som öfverskrida varans verkliga värde, d. v. s. lämna en handelsvinst, som mer eller mindre bjärt afsticker mot den eljest såsom tillbörlig ansedda. I långt ifrån sällsynta fall är disproportionen därvidlag så stor, att affären med fog kan betecknas som svindel. Ett annat missförhållande, som ofta möter, är de öfverdrifna, stundom rent af bedrägliga uppgifterna om varans egenskaper, verkan eller användbarhet. Detta oaktadt vore det obefogadt att summariskt klandra hvarje affärsföretag, baseradt på tillverkning (försäljning) af hemliga medel. Med undantag af en grupp af hemliga medel — de hemliga läkemedlen (se nedan) — finnas vissa hemliga medel, som måste anses som existensberättigade. Förmår t. ex. en tillverkare af tvål, fernissa, parfym eller läder (medelst någon af honom disponerad tillverkningsprocedur eller genom val af särskilda ingredienser) frambringa en vara af säregen, erkändt framstående kvalitet, kan denne förvisso ej anses göra moraliskt orätt i att söka bevara sin tillverkningshemlighet; affären är lojal, såvida blott uppgifterna om varans egenskaper etc. icke äro oriktiga eller försäljningspriset oskäligt högt. Utmärkande för de hemliga medlen är, att benämningen icke alls eller endast i otillräcklig grad ger upplysning om varans egentliga natur. Detta förhållande beträffande en handelsvara är likvisst ej under alla omständigheter att klandra. Att en affärsman, såsom skett, döper om vanlig borax till "kejsarborax" eller torkadt trampgräs (Polygonum aviculare) till "Homeriana" är utslag af osund spekulation. Att däremot åt ett ämne med en långrandig, kemisk benämning eller åt ett (i öfrigt existensberättigadt) sammansatt preparat, beredt af t. ex. ett 10-tal olika ingredienser, gifves ett kort, af köparen lätt uttaladt namn, får väl anses fullt lojalt, äfven om detta senare skulle vara ett rent fantasinamn. För hemliga medel i den vidsträckta bemärkelse, hvarom här är fråga, finnas representanter inom snart sagdt hvarje af industriens grenar. Af utrymmesskäl måste här afstås från en mera uttömmande klassificering. Emellertid äro följande, viktigare hufvudgrupper af hemliga medel att urskilja: <table> <td r>I. <td>Medicinska. <td r>II. <td>Hygieniska. <td r>III.<td>Dietetiska. <td r>IV. <td>Kosmetiska. <td r>V. <td>Tekniska (i egentlig bemärk.). </table> I. Medicinska hemliga medel l. Hemliga läkemedel (lat. arcana medicata) intaga bland de angifna grupperna en dominerande ställning i anseende till såväl numerär som betydelse i socialt hänseende. Tidigare synes det ha varit läkarna, som genom att söka hemlighålla sina mest bepröfvade läkemedelsformler gåfvo upphof till begreppet "hemliga läkemedel". Med stigande kultur har läkarens uppfattning af sin ställning och sina plikter blifvit en annan: han kan icke längre, utan att sätta sitt anseende på spel, befatta sig med hemliga läkemedel. Numera bedrifves tillverkningen af sådana af vissa fabrikanter och kvacksalfvare (båda som oftast af tvetydig moral och i saknad af fackutbildning, ej sällan af lagen straffade personer), samt i några länder (icke Sverige) af apotekare. Förmedlingen till allmänheten försiggår i olika länder på skilda vägar, alltefter lagstiftningens olika art