Hemiedriska kristaller (af grek. hemi-, half-, och hedra, yta), miner. Se Kristallografi. Hemiepifyter (af grek. hemi-, half-), bot. Se Epifyter. Hemikoncentrisk, bot. Se Kärlsträng. Hemikrani (af grek. hemi-, half-, och kranion, hufvudskål). Se Migrän. Hemileia, bot., svampsläkte bland uredinéerna. H. vastatrix lefver parasitiskt på kaffebusken, som den på kort tid kan döda. Svampen omöjliggjorde odlingen af den vanliga kaffebusken (Coffea arabica) mångenstädes i Syd-Asien och förorsakade stora ekonomiska förluster. Det liberiska kaffet (Coffea liberica) är däremot motståndskraftigt mot svampen. I de sydamerikanska kaffeodlingarna har Hemileia ej spridt sig. G. L—m. Hemimeridæ, zool., en till rätvingarnas ordning hörande insektfamilj, omfattande det egendomliga, ännu ofullständigt kända släktet Hemimerus med en eller möjligen två västafrikanska arter. Hemimerus (se fig.) är en vinglös och blind insekt med tämligen bred och platt kropp, korta ben och antenner samt två oledade bihang i bakkroppens spets. Till färgen är den gulbrun och når en längd af bortåt 12 mm. Till lefnadssättet afviker den på ett märkligt sätt från andra rätvingar, i det den lefver parasitiskt på en gnagare, Cricetomys gambianus, ehuru dess parasitiska metod ännu ej är närmare känd. Märkvärdigast är denna insekt genom sin fortplantning. Honan föder lefvande ungar, som mycket likna de fullbildade. De måste framfödas en åt gången med flera dagars mellantid, ty inuti honans bakkropp träffas flera ungar i olika utvecklingsstadier, de största nående nästan 1/3 af moderns storlek. Medelst ett från nacken utgående oparigt organ torde de vara fästa vid insidan af moderdjurets äggledare och på detta för en insekt ovanliga sätt upptaga näring. G. A—z.

Hemimerus hanseni, hona (några ggr. förstorad).

Hemimerus. Se Hemimeridæ. Hemimorfi, miner. Se Kristallografi. Hemin, fysiol. kem., ett derivat af blodfärgämnet hemoglobin (se d. o.) och af hematin, hvars klorväteester det utgör. Heminets sammansättning anses vara C₃₄ H₃₃ O₄ N₄ Fe Cl. Hemin bildar mikroskopiska mörkbruna kristaller (Teichmanns kristaller), olösliga i vatten, men lösliga i utspädda alkalier och i alkohol, som innehåller små mängder syra. Genom inverkan af syror uppstår hematoporfyrin (se d. o.), och hemin innehåller således pyrrolkärnor. Heminbildningen användes såsom reaktion på blod. Preparatet intorkas för detta ändamål med koksalt, hvarefter pulvret på ett objektglas fuktas med isättika och värmes försiktigt. H. E. Hemindustri, nationalek., detsamma som svettningssystem (se d. o.). Heminkristaller. Se Blodfläck och Hemoglobin. Hemiolia (af grek. hemiolios, halfannanfaldig) kallades i mensuralmusiken de svarta noter, som tillfälligtvis inmängdes i den hvita notskriften och hvilka gällde 1/3 eller 1/4 mindre än hvita noter af samma form. A. L.* Hemiopi (af grek. hemi-, half-, och ops, öga), med. Se Hemianopsi. Hemipagi (af grek. hemi-, half-, och pagios, fast, sammansmält), embryol., en form af dubbelmissbildning, bestående däri, att två foster delvis sammansmält medelst bröstkorgen, halsen och delar af hufvudet. Bvn. Hemipares (af grek. hemi-, half-, och paresis, förslappning), patol., nedsättning af rörelseförmågan i ena kroppshalfvan. Hemiplegi (af grek. hemi-, half-, och plege, slag), med. Se Förlamning, sp. 441. Hemiprisma, miner. Se Kristallografi. Hemiptera, zool. Se Halfvingar. Hemipterocecidier, bot. zool., af halfvingade insekter (hemiptera) framkallade gallbildningar på växter. Några dylika äro omnämnda i art. Gall-löss och Granbarrlusen och afbildade på planschen till art. Gallbildningar, sp. 613—614. Hemiptycha, zool. Se Stritar. Hemipyramid, miner. Se Kristallografi. Hemisfär (af grek. hemi-, half-, och sfaira, klot), halfklot (se d. o. och halfsfär). Om de s. k. Magdeburgska hemisfärerna se Magdeburghalfkloten. Hemistik (Hemistikon; af grek, hemistichon), metr., halfvers, vershalfva. Termen begagnas ifråga om af cesur delade verser, t. ex. hexameter, alexandrin. R—n B. Hemiteles, zool. Se Parasitsteklar. Hemitragus (af grek. hemi-, half-, och tragos, bock). Se Getsläktet, sp. 1091. Hemitropa insekter (af grek. hemi-, half-, och tropos riktning), zool., flugor med lång sugsnabel (syrphider, bombylider m. fl.) och bin med kort sugsnabel, tillpassade till blommor med dold honung och blomkorgar. I afseende på tillpassningsgraden inta dessa insekter en mellanställning mellan de eutropa (se d. o.) och de allotropa insekterna, som med sin korta sugsnabel äro minst tillpassade till blommorna. G. L—m. Hemitropi, Hemitropisk (af grek. hemi-, half-, och tropos, vändning), miner. Se Kristallografi. Hemkall, den aflöning i spannmål m. m., som den indelte soldaten erhåller, då han icke åtnjuter torp. Där torp finnes, åtnjuter soldaten numera äfvenledes vanligen ett större eller mindre hemkall i naturapersedlar, beroende på torpets godhet. C. O. N. Hemkoloni. Se Arbetarkoloni, sp. 1340. Hemlandet, Gamla och Nya, en i Chicago utkommande veckotidning på svenska språket, började 3 jan. 1855 utgifvas i Galesburg, Illinois, och är den äldsta existerande tidning bland svenskarna i Amerika. Grundläggare var dåv. pastorn T. N. Hasselquist, tidningens redaktör och utgifvare till slutet af 1858, då han öfverlät den till ett bland ledande svenska lutheraner bildadt tryckeribolag. "Hemlandet" afsåg från början att vara ett organ för de svenske lutheranerna i Amerika och fortfor därmed, sedan tidningen vid nyåret 1859 flyttats till Chicago. Den utgjorde i själfva verket under många år, det religiösa splitets och kifvets år, en partifana, under hvilken de svenske lutheranerna fylkade sig. Men äfven i de politiska striderna deltog tidningen