I denna stadgades som allmän regel, att en hvar skulle i fråga om fattigvårdsförsörjning tillhöra det fattigvårdssamhälle, hvarest han efter fyllda 15 år sist under tre på hvarandra följande år vistats utan att ha åtnjutit fattigunderstöd, som af annat fattigvårdssamhälle eller af staten ersattes, och att en hvar skulle efter fyllda 55 år för sin öfriga lifstid behålla den försörjningsort han då tillhörde. Därjämte stadgades, att ingen för äfventyret af framtida fattigvårdstunga skulle lida inskränkning i rättigheten att välja vistelseort. — Äfven dessa stadganden om försörjningsort gåfvo emellertid anledning till missnöje, och i den nya fattigvårdsstadgan af 13 juli 1853 upptogs i fråga om hemortsrätten den hufvudregel, att en hvar skulle tillhöra det fattigvårdssamhälle, hvarest han vid inträffande fattigvårdsbehof författningsenligt varit eller bort vara mantalsskrifven, dock att, om behof af fattigförsörjning för någon skulle uppstå inom de första sex månaderna, efter det mantalsskrifning försiggått i det samhälle, till hvilket han inflyttat, eller han under året före inflyttningen eller sex månader därefter af annat fattigvårdssamhälle åtnjutit understöd, skulle försörjningen åligga det fattigvårdssamhälle, där han näst förut varit eller bort vara mantalsskrifven. I nu gällande fattigvårdsförordning af 9 juni 1871 kvarstår denna hufvudregel, men den fastslagna tiden af 6 månader har blifvit utsträckt till ett år. I öfrigt gäller, att den, som fyllt 60 år, bibehåller den hemortsrätt, som han då egde, samt att hustru oberoende af sin ålder har mannens, inom äktenskapet födt barn faderns och utom äktenskapet födt barn moderns hemortsrätt. Lämnar en fattigvårdsstyrelse understöd åt person, som enligt fattigvårdsförordningens 1 § är berättigad till fattigvård, men har hemortsrätt inom annan kommun, är fattigvårdsstyrelsen berättigad att af denna kommun utbekomma ersättning för fattigvården. Ansökan om sådan ersättning skall inom en månad inlämnas till Konungens befallningshafvande i det län, där sökande kommun är belägen, som, sedan hemortskommunens fattigvårdsstyrelse yttrat sig i ärendet och behöflig utredning förebringats, meddelar utslag. Öfver detta utslag kan klagan föras hos Kammarrätten. Person, som inom samhälle, där han icke eger hemortsrätt, åtnjuter fattigvård, som ej är af tillfällig beskaffenhet, kan, för så vidt hans hälsa icke däraf kan anses lida men, hemsändas till hemorten. I Norge är hemortsrätten (hjemstavn) beroende af vistelse. Den, som inom en kommun under minst två år haft "fast ophold", är därstädes hemortsberättigad. Emottagandet af fattigvård afbryter hemortsrättsförvärfvet. Undantag från denna regel utgöra dock vissa slag af understöd, särskildt sjukvård. Efter fyllda 62 år kan ny hemortsrätt ej vinnas. Hustru har i regel mannens hemortsrätt, men kan, därest makarna icke sammanlefva, förvärfva själfständig sådan. Återupptages samlifvet, får hustrun dock ånyo mannens hemortsrätt, om han har sådan; i motsatt fall får han hennes. Minderårigt barn har samma hemortsrätt som den af föräldrarna, hos hvilken det lefver eller senast lefde. Kostnaden för underhåll af utom äktenskapet födt barn, som af fattigvården omhändertagits, delas mellan båda föräldrarnas hemortskommuner. Efter 10 års frivillig frånvaro från hemorten anses hemortsrätten förlorad, äfven om ny sådan ej förvärfvats. Sådan persons försörjning bekostas af staten. För det understöd, som på grund af sin art icke brukar medföra afbrott i hemortsrättsförvärf, kan ersättning af hemortskommunen ej kräfvas. Öfrigt understöd skall af hemortskommunen ersättas med 2/3. Tvister kommunerna emellan rörande viss persons hemortsrätt afgöres af vederbörande regeringsdepartement eller ock genom skiljedom. I Danmark förvärfvas hemortsrätt genom 5 års stadigvarande vistelse inom en kommun. Den, som efter fyllda 18 år icke sålunda förvärfvat hemortsrätt, försörjes af födelsekommunen. Som sådan anses den kommun, där föräldrarna vid barnets födelse hade "fast ophold", eller, om de vid samma tid uppburo fattigvårdsunderstöd, den kommun, där de då voro hemortsberättigade. I fråga om utom äktenskapet födt barn räknas som födelsekommun den kommun, där modern 10 månader före barnets födelse stadigvarande vistades eller, om sådan ej kan påvisas, den kommun, där hon vid barnets födelse var hemortsberättigad. Hustru har, för så vidt laglig skilsmässa ej föreligger, mannens hemortsrätt. Inom äktenskapet födt barn under 18 år har samma hemortsrätt som föräldrarna eller som den af dem, som senast lefde; utom äktenskapet födt barn har moderns; ingår sådant barns mor äktenskap med annan än barnets fader, behåller barnet den hemortsrätt, som modern egde före äktenskapet, om hon året före giftermålet uppburit fattigvård. Af vistelsekommunen utgifven fattigvård för därstädes ej hemortsberättigad person skall till 3/4 af hemortskommunen ersättas. Härifrån äro dock liksom i Norge kostnaderna för vissa slag af understöd undantagna. Rätten att hemsända inom kommunen ej hemortsberättigad understödstagare är i Danmark i betydande grad inskränkt. Tvister mellan kommuner rörande viss persons hemortsrätt afgöras af amtmanden inom amtet samt i Köpenhamn af inrikesministern. E. P—i. Hemostatika, Hämostatika. Se Blodstillande medel och Hæmostatica. — Hemostatisk, blodstillande. Hemothorax, Hämothorax (af grek. haima blod, och thorax, bröstkorg), patol., blodansamling i den ena eller bägge lungsäckarna. J. E. J—n. Hempel, Karoline. Se Börresen, H. P. Hempel, Frieda, tysk operasångerska, f. 1884 i Leipzig, utbildades först till pianist och 1903—05 till sångerska vid bl. a. Sternska konservatoriet i Berlin och fästes 1907 som första koloratursångerska vid hofoperan där. Bland hennes roller märkas Lucia, Rosina, Julia, Fru Ström i "Muntra fruarna", Mozarts Constanze och Nattens drottning samt Wagners Elsa och Eva. Hon gaf gästspel i Stockholm 1908 som Violetta, Nattens drottning, Fru Ström och Gilda (i "Rigoletto"). Hem på landet. Se Arbetarbostäder, sp. 1320. Hemse, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,441 har. 849 inv. (1908). Annex till Alfva, Visby stift, Södra kontraktet. Vid en reparation af H. romanska stenkyrka (från 1100-talet) 1896 fann man, att golftiljorna och deras underlag i skeppet och koret utgjorde lämningar af en stafkyrka (säkerligen från 1000-talet). Se därom vidare Stafkyrkor.