skiften (jordområden), som ligger invid eller åtminstone i närheten af hemmanets åbyggnader. Vid laga skifte, hemmansklyfning eller annan liknande landtmäteriförrättning kan nämligen den till ett och samma hemman hörande jorden utläggas i flera särskilda stycken ("skiften"), hvilka betecknas antingen efter sin belägenhet ("hemskiftet", "tomtskiftet" med byggnaderna och trädgården, "utskiftet" eller "utmarksskiftet" mera afsides beläget) eller ock efter jordens beskaffenhet ("åkerskiftet", "ängsskiftet", "ljungskiftet", "skogsskiftet"). C. G. Bj. Hemskog, den till en egendom hörande skogsmark, som ligger närmast "hemmet", d. v. s. åbyggnaderna och den odlade jorden, i motsats till de aflägsnare liggande skogsområdena, fäbodeskogen och utskogen. C. G. Bj. Hemskolor, ett slags fortsättningskurser för den vuxna ungdomen, hvilka man i samband med de politiska händelserna i Finland 1899 (februarimanifestet, den stora petitionen o. s. v.) upprättade därstädes å landsbygden i syfte att afhjälpa de svåraste bristerna i allmogebefolkningens bildning samt höja dess förmåga att tillgodogöra sig litteraturens skatter och kulturens fördelar. Undervisningen vid dessa kurser meddelas företrädesvis om aftnarna åt mindre grupper i enskilda hem. Folkskollärare, präster och studenter tjänstgöra mestadels som lärare vid kurserna. A. J. Hemslöjd. Se Föreningen för svensk hemslöjd och Slöjd. Hemsparbössa. Se Sparbank. Hemstad. Se Homestead. Hemsterhuis [-höjs]. 1. Tiberius H., holländsk språkforskare, f. 1685, d. 1766, blef 1704 professor i matematik och filosofi i Amsterdam samt 1740 professor i grekiska språket och historien i Leiden. H. var en af 1700-talets mångsidigaste humanister och gaf studiet af grekiska språket en vetenskaplig grundläggning. Bland hans arbeten märkas editionerna af Pollux' "Onomasticon" (1706), Aristofanes' "Pluto" (1744) samt kommentarer till Propertius, Kallimachos och Hesychios. Postumt utgåfvos "Anecdota hemsterhusiana" (1825) och Orationes et epistolæ (2:a uppl. 1839). 2. Frans H., den föregåendes son, holländsk filosof och arkeolog, f. 27 dec. 1721 i Groningen, d. 7 juli 1790 i Haag, innehade en anställning i Nederländernas statskansli och tillhörde den krets af snillen, som omgaf furstinnan Amalia Golitsyn ("Diotima") i Münster. Hans filosofiska system är eklektiskt och går ut på att förena rationalism med sensualism. Hans förklaring af det sköna såsom det, hvilket på kortaste tid framkallar det största möjliga antal föreställningar, upptogs af Jacobi och Goethe. På Tysklands nyromantiker utöfvade H. stort inflytande genom sin sträfvan efter en religiöst betonad skönhetslära. Han författade bl. a. Sur les désirs (1770), Lettre sur l'homme et ses rapports (1772), Sophyle, ou de la philosophie (1773), Aristée, ou de la divinité (1779), Lettre de Dioclès à Diotime sur l'athéisme (1785), Alexis, ou sur l'age d'or (1787). Hans Oeuvres philosophiques (1792) ha senast utgifvits af Meyboom 1846—50. Se biogr. af Tydeman (1834), Grucker (1866) och E. Meyer (1893) samt E. Kircher, "Die philosophie der romantik" (1907). 1 o. 2. R—n B. Hemsändande, jur. Svensk lagstiftning innehåller åtskilliga bestämmelser ang. hemsändande. Viktigare sådana bestämmelser förekomma i förordn. ang. fattigvården 9 juni 1871, om hemsändande af fattighjon och bettlare; i lag ang. lösdrifvares behandling 12 juni 1885, om hemsändande af frigifna tvångsarbetsfångar; i § 34 Sjölagen äfvensom i förordn. ang. konsulatväsendet om hemsändande af nödställda sjömän. E. K. Hemsö, socken i Västernorrlands län, Ångermanlands södra domsagas tingslag, bestående af ön H. i Ångermanälfvens mynning jämte några holmar. 5,276 har. 480 inv. (1908). Annex till Högsjö, Härnösands stift, Ångermanlands östra kontrakt. Ön H. (5,258 har) är bergig och till största delen skogbevuxen. Hemsöborna, en skärgårdsroman (1887) af J. A. Strindberg (se d. o.). Hemtrefnad, veckotidning. Se Fredrika-Bremer-förbundet. Hemul (isl. heimill l. heimull), urspr. "försvarad" (om en rättighet); jur., skyldighet att försvara en föryttrad sak mot annans påstående om bättre rätt till densamma (se Hemula). Jfr Eviktionsskyldighet. — Orden hemul och hemulsman nyttjas numera äfven i betydelsen auktoritet. I. Afz. Hemula (isl. heimila, försvara sin eller en annans eganderätt), jur., försvara en föryttrad sak mot annans påstående om bättre rätt till densamma. Säljare är, där icke annorlunda är öfverenskommet, skyldig att "stånda i hemul". Frånvinnes saken köparen, är säljaren skyldig utgifva, hvad han uppburit, och upprätta all skada, men eger i sin ordning vända sig till sin hemulsman den ene efter den andre. Jfr Eviktionsskyldighet. I. Afz. Hemvist, jur., i allmänhet den ort, som en person valt till sin uppehållsort samt till medelpunkt för sitt borgerliga lif och som till följd däraf måste anses som medelpunkten för hans rättsliga förhållanden (jfr Domicil). För en persons rättsliga hemvist anses den ort, där han är mantalsskrifven (jfr Mantalsskrifning). Orten, där en person sålunda har sitt "bo och hemvist", är bestämmande med afseende å den domstol, vid hvilken han skall stämmas i skuldfordringsmål och andra tvistemål, som röra hans person (jfr Forum). En person är också skyldig att å den ort, där han har sitt hemvist, underkasta sig fullgörandet af kommunalutskylder och vissa personliga tjänster åt det allmänna, såsom kommunala uppdrag o. d. Hemvist tages också i den mera inskränkta betydelsen af det hus eller den bostad, hvarinom en person har sitt hem. I detta hemvist njuter han särskildt skydd mot andras störande inverkan på grund af lagens bestämmelser om hemfrid (se d. o.). K. H. B. (E. K.) Hemvännen, ett illustreradt månadsblad. Det utgafs i Stockholm 1875—slutet af 1877 af dr V. Sturzen-Becker och därefter t. o. m. 1889 af L. Hökerberg. Genom originalillustrationer och utgifvande af större, dyrbarare originalplanscher i träsnitt, hvilka prenumeranterna erhållit gratis, bidrog bladet till träsnidarkonstens utveckling i Sverige. Hen (isl. hein, angls. hän, eng. hone), bryne, fin brynsten. Jfr Blå-hen. Henares [ena'res], flod i Spanien, upprinner på södra sidan af Sierra Ministra och utmynnar ö. om