Madrid i Tajos biflod Jarama. Längd 150 km. Genom dess dal går järnvägen Madrid-Ebrodalen (Zaragoza). J. F. N. Hénault [enå̄'], Charles Jean François, fransk skriftställare, f. 1685, d. 1770, var hederspresident vid Paris-parlamentet och öfverintendent för franska drottningens hofförvaltning, stod i nära vänskapsförhållande till d'Argenson, Choiseul m. fl. och deltog lifligt i upplysningstidehvarfvets parisiska sällskapslif. H. vardt 1723 led. af Franska akademien. H:s Abrégé chronologique de l'histoire de France (1744) upplefde många upplagor; vidare skref han poésies fugitives, sorgespel m. m. H. och d'Alembert valdes 1755 till svenska Vitterhetsakademiens första utländska ledamöter. Henck, Mikael, amiral, f. 6 dec. 1667 i Stettin, seglade flera år å utländska fartyg, men ingick sedan i svensk örlogstjänst. 1710—11 utmärkte han sig under strider mot danskarna. 1712 sändes H. som eskaderchef med tre fregatter och några mindre fartyg att undsätta Stettin. Trots fiendens öfverlägsna styrka lyckades han undsätta staden och bibehöll, ehuru själf sårad samt med sönderskjutet fartyg, sin plats, tills fienden efter några dagar erhöll ytterligare förstärkningar, då han måste draga sig undan. Till belöning för sin tapperhet blef H. s. å. adlad och befordrad till schoutbynacht. 1714 blef han viceamiral och 1715 amiral. I slaget mot danskarna vid Rügen 28 juli 1715 sårades han redan vid träffningens början dödligt af en kanonkula och afled kort därefter. L. H.* Hencke, Karl Ludwig, tysk amatörastronom, f. 8 april 1793 i Driesen, d. 25 sept. 1866, deltog som frivillig i frihetskrigen och blef sårad vid Lützen, var sedan på olika ställen posttjänsteman och blef slutligen postmästare. Efter sin pensionering lefde han i sin födelsestad, där han blef rådman. I all stillhet egnade H. sig under 20 år ifrigt åt studiet af himlen, och hans outtröttligt hängifna arbete kröntes med framgång, då han natten till 8 dec. 1845 upptäckte en ny planet, som fick namnet Astræa, och sommaren 1847 en annan planet, Hebe, samt sålunda öppnade en ända till våra dagar oafbrutet fortlöpande serie af planetupptäckter. H. upptäckte äfven flera variabla stjärnor. B—d. Henckel, Ferdinand Frederik, dansk officer, f. 1799, d. 25 juli 1855, blef 1822 löjtnant och 1839 kapten. 1848 var han ännu blott kompanichef, men förde 1849—50 med heder en bataljon samt utmärkte sig i synnerhet i slaget vid Isted 25 juli 1850; där reparerade han genom sin fasthet den olycka, som drabbat hären i Öfre Stolk genom Schleppegrells fall och tryggade härigenom segern. Senare deltog han i Frederiksstads försvar och blef öfverstelöjtnant. E. Ebg. Henckell, Karl Friedrich, tysk skald, f. 17 apr. 1864 i Hannover, är numera förlagsbokhandlare i Berlin. I H:s diktsamlingar, bland hvilka särskildt må nämnas Poetisches skizzenbuch (1884), Strophen (1887), Amselrufe (1888; 2:a uppl. 1890), Diorama (1889), Trutznachtigall (1891), Zwischenspiel (1894), Gedichte (1898), Neues leben (1900), Gipfel und gründe (1904) och Schwingungen (1907) samt urvalen Mein liederbuch och Neuland (båda 1903), träffas såväl revolutionär agitationspoesi af stormande klang som vek, tendensfri lyrik. H. och W. Arent utgafvo 1885 antologien "Moderne dichtercharaktere", som var samlingsplatsen för der nye poeterna under bröderna Harts ledning ("Die jüngstdeutschen"). Hendalunda. Se Hedenlunda. Hendaye [ãde'j], köping i franska depart. Basses-Pyrénées, på högra stranden af Bidassoa, midt emot den spanska staden Fuenterrabia. 2,447 inv. (1901). Besökt hafsbad, likörtillverkning. J. F. N. Hendekasyllabos (grek., af hendeka, elfva, och syllabos, stafvelse), metr., elfvastafvig vers, t. ex. den tvåstafvigt rimmade versen i sonetten. R-n B. Hendelunda. Se Hedenlunda. Henderson [he'ndəsn], stad i nordamerikanska staten Kentucky, vid Ohio och flera järnvägslinjer. 10,272 inv. (1900). Tobaks-, bomulls- och yllefabriker. (J. F. N.) Henderson [he'ndəsn], Ebenezer, skotsk präst, f. 1784, d. 1858, tillhörde den Haldaneska kretsen i Edinburgh, verkade efter 1805 någon tid i Danmark som engelsk präst, men flyttade efter bombardemanget af Köpenhamn 1807 öfver till Göteborg, där denna tid många engelsmän vistades och där han stannade till 1812. Där grundlades 1811 den första kongregationalistiska församlingen i Sverige. H:s predikningar, där också predestinationsläran framhölls, gåfvo anledning till oro inom kyrkliga kretsar i Göteborg, hvaraf Schartau föranleddes att författa sin skrift om nådavalet (utg. 1825). Tidigt började H. verka för brittiska bibelsällskapet och gjorde för dess räkning vidsträckta resor, bl. a. till Island och i Ryssland samt äfven i Sverige (1812—25). H., som var en framstående kännare af de österländska språken, verkade under sina senare år som lärare i gamla testamentet vid kongregationalistiska prästseminarier i England. E. M. R. Henderson [he'ndəsn], Thomas, skotsk astronom, f. 28 dec. 1798 i Dundee, d. 23 nov. 1844 i Edinburgh, egnade sig först åt juridiken, men utbildade sig sedan i Edinburgh till astronom, blef 1831 direktor för observatoriet i Kapstaden och 1834 professor i astronomi vid universitetet i Edinburgh samt direktor för därvarande observatorium. Under sin vistelse i Kapstaden utförde han (1832—33) sin bekanta bestämning af parallaxen för stjärnan α Centauri, en af de första tillförlitliga parallaxbestämningarna för någon fixstjärna. Han offentliggjorde äfven en mängd andra astronomiska observationer och undersökningar i facktidskrifterna. B—d. Henderson [he'ndəsn], George Francis Robert, engelsk militär, f. 1854, d. 1903, inträdde som officer i armén 1878, deltog i det egyptiska fälttåget 1882 och var 1892—97 ledande lärare i krigskonst och krigshistoria vid krigshögskolan i Sandhurst, därvid utöfvande ett mäktigt inflytande på den högre officersutbildningen inom brittiska armén. 1899 medföljde H. lord Roberts till Syd-Afrika som ledare af kunskaparväsendet (chief intelligence officer). Han hade en väsentlig andel i förberedelserna till den berömda frammarschen mot Bloemfontein (febr.—mars 1900), men sjuknade vid Paardeberg och måste återvända till England. Döden träffade honom under förberedelserna för utgifvandet af boerkrigets officiella historia. Krigshistoriskt betydande är hans Life of Stonewall Jackson (1899). V. S—g. Hendiadys l. Hen dia dyoin (grek., eg.