genom inköp, enl. k. br. 11 mars 1898,
af ett flertal under Falsterbo bruk lydande
egendomar i Västrums, Gladhammars och Hjorteds
socknar och fick genom Kammarkollegii beslut 29
dec. 1889 namnet fastslaget. Areal 3,244 har.
2. G. Sch.
Hjortens flugt, en romanscykel (1855) af danske
skalden
Christian Winther.
Hjortens udde, högland, skogbevuxen
landtunga, som från Dalsland, Grinstads
socken, skjuter ut i södra delen af Vänern,
den s. k. Dalbosjön. På udden finnes sedan 1852
ett sexkantigt trätorn med blixtfyr (med blänk
hvar 5:e sek.), anbragt 18 m. öfver vattenytan.
A. G.*
Hjorter, Olof Petrus, astronom, f. 1696 i
Jämtland, d. 25 april 1750 i Uppsala, student
1713, nödgades 1714 gifva sig till lärare i
privata hus och på detta sätt förtjäna sitt
uppehälle. I trots af yttre svårigheter utbildade
han sig dock på egen hand till astronom och hade
redan 1722 nya sol- och måntabeller tryckfärdiga,
men utgaf dem icke. 1723—27 utbildade han sig
i Holland under ledning af Musschenbroek, men
nödgades efter hemkomsten återgå till sitt gamla
yrke som privatlärare. 1732 anställdes han som
astronom hos grefve A. G. Oxenstierna på Tidö,
och understödd af denne, begaf han sig till
Uppsala, blef där utan ansökan docent, skötte
under A. Celsius' utländska resa (1732—37)
astronomie professuren och biträdde honom
sedermera i hans vetenskapliga arbeten samt
utnämndes 1746 till astronomie observator i
Uppsala. Bland H:s vetenskapliga arbeten
märkas hans noggranna undersökning om den
totala solförmörkelsen 2 maj 1733 och hans
bestämningar af polhöjden för en mängd orter
i mellersta Sverige, hvilka lades till grund
för Landtmäterikontorets kartor. På sitt
ungdomsarbete, sol- och måntabellerna, arbetade
han hela sitt lif, men tyckte sig aldrig få
dem nog välgjorda. Tillsammans med Celsius
observerade han 1744 års komet, hvilken han
var den förste, som iakttog i Europa; vidare
upptäckte de gemensamt norrskenets inflytande
på magnetnålen. Utom ofvannämnda undersökningar,
hvilka finnas offentliggjorda dels i Vet. akad:s,
dels i Uppsala Vet. soc:s handlingar, utgaf
H. almanacker (för åren 1734—48) äfvensom en
astronomisk kalender för 1739, 1740, 1748 och
1749 samt en sjökalender för 1750. H. valdes
1745 till led. af Vet. akad. och var led. äfven
af Vet. soc. i Uppsala. Sitt bibliotek och
sina instrument äfvensom 6,000 dal. kmt
skänkte han till observatoriet i Uppsala.
R. T—dt. (B—d.)
Hjort, Johan Hjalmar, skolman,
läroboksförfattare, f. 10 nov. 1852 i Östhammar,
student i Uppsala 1874, filos. lic. 1885, lärare
vid Beskowska skolan i Stockholm 1887—1903,
adjunkt vid Kungsholmens realskola i Stockholm
sedan 1903, har utgifvit åtskilliga läro-
och läseböcker i tyska språket, såsom
Deutsche
grammatik (I Formenlehre, 1894, II Syntax, 1896;
3:e omarb. uppl. i 1 bd, 1904),
Tysk grammatik
(1896; 6:e genomsedda uppl. 1909),
Öfningsbok
till den tyska grammatiken (I Formlära, 1901; 2:a
uppl. 1903; II Syntax, 1905),
Praktisk lärobok i
tyska språket för skolans lägre klasser (tills.
med Anna Lindhagen, 1891; 7:e uppl. 1909,
med
Bihang 1898; 3:e uppl. 1907),
Kort lärobok
i tyska språket (1892; 4:e uppl. 1907),
Aus der
neueren deutschen litteratur (II—VIII, 1891—95;
de flesta under årens lopp utkomna i nya
uppl.),
Kleine schülerbibliothek (I—IX,
1892—1902; de flesta utkomna i nya
uppl.), de båda senare delvis tills.
med A. Lindhagen. H. studerade 1890 den
s. k. imitativa språkmetoden hos Oberlehrer D:r
H. Klinghardt i Reichenbach (Schlesien) och
har sedermera såväl genom sin lärarverksamhet
som i synnerhet genom sina läroböcker kraftigt
bidragit till utbredande af denna metod vid de
allmänna läroverken och de högre flickskolorna
i Sverige.
P. E. L—m.
Hjorth, Anton David Svendsen, norsk militär,
f. 1830 i Kristiania, d. där 1891, vardt officer
1850, kapten 1860, tjänstgjorde från 1864 som
chef för konungens norska garde i Stockholm,
vardt 1868 öfverstlöjtnant och chef för norska
jägarkåren, men afskedades 1875, emedan han ej
ville lämna en bisyssla. 1882—88 representerade
H. Smaalenenes amt i stortinget. H. var en
skicklig militär, som på resor studerat olika
länders militärväsen, och började 1877 förorda en
omläggning af den norska härordningen ("folket
i vapen"). Hans idéer utarbetades af hans
halfbroder, H. Nysom, och 1879 antog stortinget
oförändradt det af H. och Johan Sverdrup
framlagda förslaget, som sedan också genomförts,
ehuru med en del modifikationer och reduktioner,
verkställda af två kommissioner (1880—81 och
1884—87).
O. A. Ö.
Hjorthage. Se
Djurgården, sp. 574, och
Hjortdjuren, sp. 804.
Hjorthagens kapell, ett till Engelbrekts
församling i Stockholm hörande, 1907—09 uppfördt
kyrkokapell, beläget å en höjd i Hjorthagen
på norra Djurgården (se d. o., sp. 574 och
kartan), invid Värtans hamnplats och nya
elektricitetsverket. Kapellet (se fig.), som är uppfördt af rödt
handslaget tegel och har taket belagdt med
rödt taktegel, rymmer 600 personer och har
ett hufvudskepp med låga sidogångar. Den
inre dekoreringen å hvalfven är utförd i
kalkfärg, ett från Vasatiden här upptaget
dekorationssätt. Kapellets arkitekt, K. Bergsten,
har
