Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en fullständig eller relativ hälsa
återinträder. Som rester kan dock för hela
lifvet kvarstå en del funktionsrubbningar från
hufvudets nerver, såsom ögonmuskelförlamningar,
inskränkt syn, döfhet etc. Den syfilitiska meningiten
förlöper vanligen mera kroniskt
och utan feber samt ofta med mera cirkumskripta,
lokala och ej så alarmerande allmänsymtom och
har, i tid upptäckt och behandlad, ofta en
ganska god prognos.
II. Sjukdomar i själfva hjärnsubstansen förekomma
af många olika slag. Hjärnskakning (commotio
cerebri) är en egendomlig skada i hjärnan, som
framkallas genom slag eller fall på hufvudet
och indirekt genom stötar på fötterna, sätet
eller ryggraden. Hjärnskakningen är till sitt
väsende ännu dunkel, ehuru man sökt förklara den
genom molekylära förändringar, hjärnmassans
sönderslitning, multipla, mikroskopiska
blödningar inom densamma o. s. v. Symtomen
äro medvetslöshet med efterföljande, vanligen
tillfällig, förlust af minnet (amnesi), långsam,
oregelbunden puls, kräkningar etc. I häftigare
fall kan döden följa ögonblickligen eller något
senare, i lindrigare kan full hälsa inträda
åter efter några timmar eller dagar. Stundom
medför den neurasteniska, hysteriska,
ja, t. o. m. psykotiska sinnestillstånd. —
Hjärnanemi l. blodbrist i hjärnan kan vara akut
eller kronisk. Den akuta uppstår t. ex. vid
hastig blodförlust, vid hastig aftappning af en
vätska ur en annan kroppsdel, t. ex. vatten i
buken, då blodet strömmar till de från trycket
befriade kärlen, eller genom hastigt hinder för
det arteriella blodets tillförsel till hjärnan,
såsom genom kramp i hjärnartärerna eller då
hjärtat stannar. Kronisk hjärnanemi uppkommer
genom allmän blodbrist i en mängd tärande
sjukdomar, såsom perniciös anemi, lungsot,
kraftsjukdomar m. m. och visar sig genom slappa
själsfunktioner, sömnighet, hufvudvärk och
nervsvaghet. — Hjärnhyperemi l. blodfullhet i
hjärnan kan likaledes vara akut eller kronisk
samt aktiv (arteriell) eller passiv (venös). Den
aktiva hyperemien uppkommer vid stegring i
aortatrycket, den passiva vid hindradt blodflöde
från hjärnblodådrorna. Den akuta hyperemien är
vanligen aktiv, den kroniska passiv. Den akuta,
aktiva hyperemien framkallar s. k. blodkongestion
åt hufvudet med lätt svindel, öronsus,
flimmerfenomen för ögonen och röd ansiktshud och
kan orsakas af själsansträngning, sinnesrörelser,
intoxikationer (alkohol, eter, té, kaffe, kloral
etc.). Den passiva hyperemien kan framkallas
af trycket af halssvulster på blodkärlen
(struma etc.), försvagad hjärtverksamhet,
hosta, nysning, trög afföring (pressning)
etc. — Hjärnblödning (hæmorrhagia cerebri,
apoplexia cerebri) är i allmänhet en sjukdom
för den högre åldern och är sällsynt före det
40:e året. Ärftlighet spelar otvifvelaktigt en
stor roll vid uppkomsten, men bör hänföras till
den ärftliga benägenheten för blodkärlssjukdomar
(arterioskleros). Hjärnblödning beror nämligen
på en bristning i en af hjärnans små pulsådror
och inträffar vanligast i hjärnans centrala
blodkärl, hvilket anses bero på att dessa dels
äro s. k. ändartärer, d. v. s. de kommunicera
icke med andra ådror genom kapillärsystem, dels
att de ligga i blodströmmens direkta riktning
och relativt nära hjärtat. En dylik bristning
förutsätter emellertid för sin uppkomst i de
allra flesta fall en sjuklig förändring i
pulsådrornas vägg på den plats, där blödning
uppträder. Blödningar kunna dock uppkomma
på annat sätt, t. ex. inom hjärntumörer
o. d. Vanligen ha nämligen vid åderförkalkning
(arterioskleros, atheromatos) på ännu omstridt
sätt i dylika ådror bildat sig små utbuktningar
(miliära aneurysm), hvilka ge efter och brista
för ett ökadt blodtryck inom hjärnans kärl
(se ofvan hyperemi). Blodet utsipprar då i
hjärnmassan, spränger sönder densamma och
gör den därigenom funktionsoduglig. Sedan
en dylik blödning afstannat, sker
småningom en uppsugning och ett bortförande
(s. k. resorption) af blodet. Blödningens område,
den s. k. apoplektiska härden, förminskas
härigenom något, antager en mera regelmässig
form och afgränsar sig vanligen redan efter
två månader med en kapsel från omgifningen
som en af mer eller mindre klar vätska fylld,
s. k. apoplektisk cysta. Hjärnblödningens
symtom och prognos äro naturligtvis beroende af
blödningens storlek och läge samt möjligheterna
för dess snara och fullständiga resorption. —
Större och hastigare påkommande blödningar,
s. k. hjärnslag, ge sig tillkänna genom
medvetslöshet och mer eller mindre utbredda
förlamningar, hvilka nästan alltid inskränka sig
till den ena kroppshalfvan, hvaraf termen hemiplegi
(af grek. hemi, half och plege, slag)
får sin förklaring. På grund af nervbanornas
passage genom det centrala nervsystemet träffar
förlamningen extremiteterna å den kroppshalfva,
som är motsatt den halfva af stora hjärnan,
som är sätet för blödningen. Mindre blödningar
behöfva icke medföra medvetslöshet; äfven
förlamningar kunna vid dem saknas eller äro
föga utbredda. Symtomen kunna härvid vara tätt
och fullständigt öfvergående. Sitter härden i
eller i närheten af en viss region af vänstra
hemisfären (frontallobens tredje vindling),
så inträder äfven s. k. afasi (se d. o.),
hvarmed menas rubbningar af olika slag i
talförmågan. Äfven i andra hänseenden försvagas
ofta själsförmögenheterna vid en hjärnblödning,
i synnerhet lider minnet, och ofta inträda en
viss blödighet och allmän slapphet. Recidiv
af hjärnslag äro icke ovanliga. Behandlingen
är väsentligen profylaktisk och består först i
att söka förebygga ofvannämnda förändringar i
hjärnans blodkärl. Utom af ålderdom påskyndas
dylika af alkoholism, vällefnad, syfilis,
blyförgiftning m. m. Orsak till hjärnblödning kan
ock vara ett ökadt blodtryck, akut eller kroniskt
(se ofvan om hyperemi), hvarför alla moment, som
framkalla dylikt, böra undvikas. Blodtrycket kan
ock vara ökadt genom förökning af hjärtats kraft
(förstoring eller s. k. hypertrofi hos hjärtat),
sådan man träffar vid kroniska njurinflammationer
(ägghvitsjuka). Hjärnblödning är ock en vanlig
komplikation vid denna sjukdom. Efter skedd
hjärnblödning måste man afvakta och se, hvad
naturen själf gör vid härdens resorption och
tryckets härigenom inträdande aflastning. Man kan
sedan med lämpliga medel (öfning, gymnastik, bad,
elektricitet etc.) söka uppöfva ledningsbanor
och centra. — Blodpropp i hjärnkärlen kan
antingen bildas på stället (thrombos) eller
ditföras från annat håll med blodströmmen
(embolus). Symtomen af en blodpropp i hjärnans
ådror kunna vara alldeles de samma som vid en
blödning, och effekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
