- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
975-976

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holder, Alfred - Holderness - Holešov - Holetschek, Johann - Holgabrud - Holger danske - Holger Hansson (Holgert målare) - Holgert målare - Holguin, San Isidoro de - Holics - Holiday - Holiganer - Holigelod - Holinshed l. Hollinshed, Raphael - Holitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Holder, Alfred, tysk filolog, f. 1840, öfverbibliotekarie vid storhertigliga hof- och riksbiblioteket i Karlsruhe, har varit verksam som utgifvare af handskrifter och äldre texter, såsom Horatius, Tacitus, Jordanes, Beda, Saxo Grammaticus, Beowulf m. fl. Holderness [hå͡u'ldənes], ett fruktbart landskap i engelska grefsk. York, East Riding, omfattar den mellan Humber och Nordsjön liggande halfön, som slutar med udden Spurn head. Det inre är ojämnt, kusterna äro flacka, och längs Humber ligger ett marskland (the Cars), som genom vallar måste skyddas mot hafvet. Hufvudort är hafsbadet Hornsea vid Nordsjön (2,381 inv. 1901). J. F. N. Holešov [-ʃåv], tjech. Se Holleschau. Holetschek, Johann, österrikisk astronom, f. 1846 i Thuma, Nedre Österrike, 1872 assistent och 1879 adjunkt vid observatoriet i Wien, är bekant för sina undersökningar öfver kometbanor. B—d. Holgabrud kallades Torgerd, en gudinna, som dyrkades af Hakon jarl, som enligt Njálssaga egde ett gudahus med tre gudabilder: Torgerd, hennes syster Irpa och mellan dem Tor på sin vagn, alla med guldring i hand eller på arm. I Hakons tempel på Lade fanns äfven jämte andra gudabilder en af Torgerd Holgabrud. Till henne offrade Hakon jarl sin egen son i slaget mot Jomsvikingarna, och strax därefter sände Torgerd och Irpa från norr mot fienden hagel, blixt och dunder och från jarlens skepp i synlig måtto ett pilregn. Holge har ursprungligen betraktats som Ladejarlarnas stamfader, och namnet är uppkommet af Hálogi, eponym för Hálogaland. Th. W.* Holger danske, dansk sagohjälte, som enligt traditionen ännu lefver, slumrande i ett underjordiskt hvalf under Kronborgs slott eller i en hög, och en gång, när Danmark är i yttersta trångmål, skall i spetsen för ynglingar och åldringar komma fram och rädda det från dess fiender. Till denna sägen finnas motstycken hos många andra folk, särskildt om kejsar Fredrik II i Kyffhäuserberget. Saxo Grammaticus har alls ingen kännedom om H., och hans namn är ej fäst vid någon händelse i Danmarks historia. Sannolikt har sägnen kommit till Norden först på 1400-talet i samband med öfv. af sagokrönikan om Karl den store (Karlamagnussagan); men den vann fort insteg: en folkvisa besjöng H:s strid med Burman, en tilldragelse, som afmålades på ett hvalf i Floda kyrka i Södermanland (äfven i en dansk bykyrka finns en målning från 1400-talet, föreställande H.). I själfva verket anknyter sig folksagan urspr. till en fransk hjälte, Ogier le danois, som hör till den karolingiska sagokretsen: han spelar en roll redan i "Chanson de Roland" från 1000-talet, och senare behandlas hans lefnadsöden själfständigt och utbroderade med en mängd högst äfventyrliga bedrifter i flera rimkrönikor från 1100—1300-talen. På denna grundval utarbetades en vidlyftig prosaroman, som Kristiern Pedersen under sin vistelse i Paris 1515 lät öfversatta i mycket förkortad form och 1534 trycka som Olger danskes krönike, närmast att uppfatta som en historisk berättelse (omtryckt 1855 i bd 5 af hans danska skrifter): H. gjordes rent af till en son af konung Godfred, som lämnat honom som gisslan till Karl den store. Därefter blef den en mycket omtyckt och många gånger (senast 1878) tryckt folkbok. Om i berättelsen finnes någon historisk kärna, har det historiska elementet drunknat i äfventyrlig utstoffering. I en uråldrig krönika från S:t Martins kloster i Köln nämnes, att klostret 778, efter att ha sköflats af saxarna, återuppfördes af "Olgerus, dux Daniæ", med Karl den stores hjälp; ingen annan upplysning meddelas. Ingemann har behandlat sagan i "Holger danske" (1837). Litt.: A. Rothe, "Om H." (1847), P. G. Thorsen, "Meddelelser om visse historiske bestanddele i sagnet om Olger danske" (1866), L. Pio, "Sagnet om H." (1869), G. Storm, "Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af Bern hos de nordiske folk" (1874), Voretzsch, "Über die sage von Ogier dem dänen" (1891). E. Ebg. Holger Hansson, målare, vanligen kallad Holgert målare, är en af de få inhemske konstnärerna från Sveriges senare renässans. Han nämnes första gången 1586 som anställd vid Stockholms slott och synes fortfarande haft sin hufvudsakliga verksamhet där. För Karl IX utförde han 1606—07, utom hufvudbaner, "häroldkjortlar" och "kröningspelare", konterfej af konungen och hans barn. 1608 anordnade han, jämte en Hinrich Wilhelm, "det larfveri (maskerad), som gjordes till den Mecklenburgiske hertigens bröllop". H. var en verklig konstnär, ej blott dekorationsmålare; ett minnesmärke af hans konstnärskap har bevarats i det graverade porträtt af Gustaf II Adolf, som tillhör kyrkobibeln af 1618 och hvilket utfördes efter teckning af H. Det är fint, men hårdt tecknadt, att döma af gravyren. Sannolikt har han ock gifvit ritningen till det porträtt af konungen, som i kopparstick åtföljer lagupplagan af 1617. 1615 fick han af konungen uppdrag att afrita Angdovs belägring, hvilka teckningar skulle brukas som mönster för tapeter. Det sista år man känner för H:s verksamhet är 1618, då han ingaf räkning på arbete, bland annat till Gustaf Adolfs kröning. Ännu 1642 skattade "Holger målares änka krögerska" till Stockholms stad. —rn.* Holgert målare. Se Holger Hansson. Holguin, San Isidoro de H. [san isidå'rå de ålgi'n], distriktshuvudstad på Cuba, prov. Santiago, s. om hamnen Jibara. 6,045 inv. (1899). Sockerfabriker, tobakshandel. J. F. N. Holics [hå̄litʃ], kommun i ungerska komitatet Neutra, vid March och järnvägen till Pressburg. 5,817 inv. (1901), mest slovaker. Kejserligt slott. 1746—1825 hade H. en betydande majolikafabrikation. (J. F. N.) Holiday [hå'lidi], eng., eg. helgdag; fridag. Plur. holidays [-de͡iṡ], ferier. Jfr Bankhelgdagar. Holiganer. Se Huliganer. Holigelod, artill., kallades granaten vid tiden för trettioåriga kriget. Den tillverkades dels af järn, dels af koppar. H. W. W.* Holinshed l. Hollinshed [hå'linʃed], Raphael, engelsk krönikeförfattare, d. mellan 1580 och 1584, hopskref med bidrag af andra forskare Chronicles of England, Scotland and Ireland (2 bd, 1577; 2:a uppl. 1587, sedan flera uppl., en kritisk 1807—08 i 6 bd), ett för kännedom om Englands äldre historia värderikt arbete, ur hvilket Shakspere direkt hämtade ämnen till flera af sina historie- och sägendramer, bl. a. Henrik V, Henrik VI, Lear och Macbeth. Holitz [hå-], stad i Böhmen. 5,291 inv. (1900).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 8 02:05:53 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free