krononatur, ha blifvit upplåtet åt landshöfdingen frih. K. Larsson Sparre i utbyte mot några frälsehemman i Småland och på Öland. Af hans arfvingar såldes egendomen till brukspatron Jakob Pollak, som äfven egde Gålsjöverken och del i Graningeverken. Efter att ha tillhört dennes måg Jak. Clason och lagmannen Martin Ehrensvan kom det 1766 till revisionssekreteraren Joh. Noreen, sedermera adlad Nordenfalk, som uppförde en ståtlig manbyggnad, förskönade stället samt utvidgade och förbättrade egendomen. Han anlade ock 1771 Björkå bruk genom att dit förflytta Gålsjö stångjärnshammare. Holm, Petrus, orientalist och teolog, f. 1634 i Ångermanland, d. 1688, blef student 1651, filos. magister i Uppsala 1664. Redan före promotionen hade H. företagit en utrikes resa, från hvilken han först efter ett par år återvände. Under sin vistelse i Jena utgaf han Theologiæ muhammedanæ brevis consideratio (1664). Efter återkomsten blef han adjunkt i teologiska fakulteten i Uppsala, kallades 1667 till Lunds förste professor i österländska språk samt blef 1671 därjämte e. o. professor i teologi och 1674 ord. professor i samma ämne. 1676 utnämndes han till honorarieprofessor i teologi i Uppsala och 1679 till ord. professor därstädes. (K. V. Z.) Holm, Tomas Campanius, topograf och kopparstickare, f. i Stockholm, d. 1702, sonson af den Joh. Campanius, som medföljde Joh. Printz till kolonien Nya Sverige (Nord-Amerika), blef student i Uppsala 1686, egnade sig åt kopparstickarkonsten samt utgaf, hufvudsakligen med ledning af sin farfaders anteckningar, Kort beskrifning om provincien Nya Sverige uti America (1702), hvars samtliga kopparstick äro af hans hand och som utgör en af källorna till Pennsylvanias äldsta historia. —rn.* Holm, Anders, landskapsmålare (födelse- och dödsår okända), genomgick, som gesäll i målarämbetet i Stockholm och särskildt handledd af Korn, Målarakademiens skolor och erhöll där flera belöningar. 1781 antogs han till mästare, och hans mästerstycke, Atalanta och Hippomenes, kunde "med nöje godkännas". H. intogs 1817 å borgerskapets gubbhus, där han ännu 1822 lefde och arbetade i sin konst. Troligen inföll hans dödsår ej långt därefter. — H. bildade sig efter Korn, hvad själfva uppfattningen och kompositionen vidkommer; men mästarens brunaktiga, varma kolorit ändrade han till en grågrön, som verkar kallt, utan att egentligen förefalla obehaglig. I öfverensstämmelse därmed utförde ock H. månskensutsikter, morgonlandskap o. d., hvilka ej ingingo bland hans lärares ämnen. Vanligen äro hans små taflor målade på papp eller trä och omsorgsfullt utförda. Någon högre poesi eller större kraft förråda de icke, men verka lugnt och behagligt. Som den siste utlöparen af 1700-talets svenska landskapsmålning eger H. sin märkvärdighet såsom samtida ej endast med El. Martin och Belanger, utan äfven med den nyare konst, som Fahlcrantz skapade. —rn.* Holm, Johan Didrik, frenolog, f. 1772 i Karlskrona, d. 1856 i London, gick som yngling till sjöss samt var i slutet af 1700- och början af 1800-talet befälhafvare på en engelsk paketbåt, som trafikerade linjen Dover—Calais. 1805—17 dref han i London en vidsträckt och vinstgifvande handelsrörelse. Sedermera egnade han sig hufvudsakligen åt studiet af frenologien, hvarpå han offrade både möda och kostnad. Han bildade en samling af byster och kranier, hvilken vid hans död var den största enskilda i Europa, skaffade sig ett stort bibliotek samt höll, såväl i London som i landsorten, föreläsningar i frenologi. För dessa mottog han 1854 en tacksägelseadress af Mesmerska hospitalsdirektionen. Holm, Karl Johan, präst, skriftställare, f. 25 aug. 1781 i Helsingfors, d. 3 juni 1867 i Själevad, blef student 1800, filos. magister 1805 samt e. o. bataljonspredikant vid Savolaks jägarregemente 1806 och bevistade flera af de ryktbaraste drabbningarna under 1808—09 års krig. 1810 blef han bataljonspredikant och 1814 regementspastor vid Hälsinge regemente samt utnämndes 1824 till kyrkoherde i Själevads pastorat i Västernorrlands län; 1837 utnämndes han till kontraktsprost. Vid riksdagarna 1834—35 och 1850—51 var han led. af prästeståndet. H. är i främsta rummet minnesvärd genom sina i flärdfri ton hållna Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809 (1836). Han var äfven en verksam befordrare af allmogens ekonomiska förkofran och utgaf flera skrifter, afsedda att sprida nyttig kunskap bland folket, bl. a. Lärobok i landthushållningen för Ångermanlands allmoge (1833). Dessutom offentliggjorde han bl. a. Förslag till representationsförändring (1836) och Försök till förklaring öfver D:r Luthers lilla cateches (1838). M. G. S. <img l>

Holm, Per Daniel, målare, f. 11 sept. 1835 i Malingsbo i Dalarna, d. 7 aug. 1903 i Stockholm, genomgick Teknologiska institutet (intill 1855), var 1856 maskinritare vid Köping—Hults järnväg och blef kort därefter ritare vid Vet. akad:s zoologiska museum. 1858—63 var han elev vid konstakademien, studerade landskapsmålning för Nils Andersson och gjorde studieresor i norra Sverige och Norge. 1862 erhöll han kungliga medaljen för ett landskap från Lappland. 1864—67 studerade han som konstpensionär i Düsseldorf, München, Karlsruhe och Paris. 1871 blef H. led. af akademien och kallades, efter att flera gånger ha förestått professuren i landskapsmålning, till vice professor 1873 och ord. professor 1881. Samma år blef han konservator vid Nationalmuseum. 1900 tog han afsked från professuren. — Hans bästa område som målare är bergslagens natur, men äfven Norrland och Lappland har han skildrat med kärlek, lokaltrohet och skicklig pensel. Hans skisser och akvareller (flera i Nationalmuseum) ha mera friskhet och omedelbarhet, än hvad man finner i hans utarbetade målningar. Af hans målningar i olja eger staten Landskap från Kvickjock (1869, deponeradt i Uppsala universitetshus), Utsikt i Nora bergslag (s. å., dep. i riksdagshuset) och Svenskt skogslandskap (1870, Nationalmuseum). Två landskap egas af Göteborgs museum, ett Tyrolerlandskap af Konstnärsklubben. H. utförde teckningar till färgtrycken