Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(2 bd, 1885—86), och därpå
följde Danmark-Norges historie fra den
store nordiske krigs slutning til rigernes
adskillelse, hvaraf hittills utkommit 9 bd
(1891—1909), som föra framställningen fram till
1797. Alla dessa arbeten innehålla en rikedom
af nya upplysningar och nya synpunkter samt
visa en stor förmåga att gripa och fasthålla
hufvudmomenten i utvecklingen midt i massan af
enskildheter. De äro vidare präglade af en vid,
human syn och sträng rättskänsla samt vittna
om en allvarlig sträfvan efter opartiskhet. De
intaga därför en framstående plats i Danmarks
historiska litteratur. En förkortad framställning
af tidrymden 1699—1814 har H. gifvit i den
stora illustrerade "Danmarks riges historie",
V (1903).
E. Ebg.
Holm, Hans Jörgen, dansk arkitekt, f. 1835 i
Köpenhamn, studerade vid konstakademien och
under Herholdt, vann 1867, efter en längre
studieresa, den mindre guldmedaljen och blef
1873 medlem af akademien. Bland hans arbeten må
nämnas den inre utsmyckningen af Frijsenborg,
Sundby kyrka och Ordrups kyrka, flera skolor,
Mineralogiska museet och Nya kungliga biblioteket
i Köpenhamn (börjades 1898). Han tillhör
Herholdts nationella riktning och har som lärare
vid akademien ifrat för ett grundligt studium
af den gamla danska arkitekturen. H. blef 1904
medlem af Akademien för de fria konsterna.
Ph. W. (G—g N.)
Holm, Olaf Andreas, norsk präst och
författare, f. 26 juli 1845 i Bergen, blef 1872
teol. kandidat, 1878 kyrkoherde i Tysfjorden,
1884 komminister i Rakkestad, 1897 kyrkoherde
i Hurum och 1904 i Röken. H. har utgifvit
bl. a. diktsamlingen Fra mine fritimer (1877),
Hvad og hvorledes. Fire religiöse afhandlinger
(1891), Kristus (1892), Kristus eller Ibsen
(1893), Hvorledes bliver man kristen? (1893) och
Aand og liv (1896).
O. A. Ö.
Holm, Harald, dansk politiker, f. 19 apr. 1848,
d. 9 febr. 1903, student 1867, teol. kandidat
1875, var alltifrån studenttiden nära förbunden
med S. M. Högsbro (blef senare hans måg)
och Grundtvig samt anslöt sig innerligt till
dennes kyrkliga riktning. Redan 1876 led. af
folketinget och omvald till sin död, tog han
företrädesvis del i debatterandet af kyrko-
och skolfrågor och var som liflig talare mycket
verksam i den politiska agitationen landet
rundt (han talade 1886 på 100 möten). 1878—83
var han dessutom medarbetare i Högsbros "Dansk
folketidende" och författade 1884—1901 en rad
politiska småskrifter, bl. a. årsredogörelser
för riksdagens verksamhet sedan 1891. 1888 medlem
af den förhandlande vänsterns styrelse, tog han
1890—94 framstående del i folketingets arbete;
1893—95 var han äfven statsrevisor och sedan 1891
medlem af Köpenhamns hamnråd. H. stiftade 1878
Köpenhamns högskoleförening och styrde sedan 1887
dess högskolehem; han hade också väsentlig del
i bildandet af "Kjöbenhavns valgmenighed" 1890.
E. Ebg.
Holm, Viggo Valdemar, dansk författare, f. 1855,
d. 1899, blef 1881 teol. kandidat och utgaf,
under pseudonymen Woldemar, Fra hexernes tid
(1887), Kuriöse historier fra hexernes tid
(1896), tidsbilder från 1500—1700-talen i form
af fingerade samtida berättelser med illusorisk
efterbildning af gångna tiders språk och
uttryckssätt samt målande episoder af upprörande
råhet och dumhet. I samma anda äro några skådespel:
Gregers (1891), Præsidenten (1893) och Varulven
(1894). Jfr C. Behrens i "Ord och bild" (1899).
E. Ebg.
Holma l. "ringa" björn, jaktv. Se Björn, sp. 575.
Holmamiral, sjöv., titel på den person
(sjöofficer), som på 1600-talet, då
svenska örlogsflottan var förlagd
förnämligast i Stockholm, vid den
s. k. Skepps- l. Amiralitetsholmen, förde
öfverbefälet vid stationen och varfvet. Ehuru
stora flottan (1680) förlades till Karlskrona,
bibehölls titeln vid Stockholms station långt
in på 1700-talet. Vid Karlskrona station fanns
i stället en vice holmamiral, som var chef för
skeppsbyggeriet, smedjorna och repslageriet.
L. H.*
Holmberg, Adam Peter, dekorationsmålare,
f. 1762, d. 19 maj 1819, ingick i målarlära
i Stockholm, kom där att äfven arbeta under
Desprez och omtalas som en af dennes skickligaste
lärjungar. 1798 blef H. af målarämbetet antagen
till mästare utan uppvisande af mästerstycke,
och alla hans samtida äro ense om, att han
var utmärkt i sitt fack. Han har emellertid
blifvit förgäten af eftervärlden, ty man
känner knappt mer än ett stycke ("Konung
Rikart Lejonhjärta"), till hvilket H. målat
dekorationerna. Han var f. ö. en i sitt kall
driftig man, dekorerade flera rum på k. slottet
och anlade ett tapettryckeri, från hvilket
många väggdekorationer i pompejansk stil
utgingo, äfven dessa nu alldeles försvunna.
—rn.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
