Fröken Florentinas af Ober-Weimar berättelse om sin befrielse från klostret utgåfvos 1842 jämte utdrag ur almanacksanteckningar 1817—33, i hvilka hans naiva och egendomliga skaplynne omedelbart afspeglar sig. — H:s kompositioner äro rika och lifligt anordnade, de äro tecknade med hvass penna, utan skuggor. För själsrörelser och djupare patos saknar han uttryck; men linjens skönhet och rörelsens styrka ega i honom en lycklig tolk. Bäst och mest omedelbar är han i sina teckningar ur sällskapslifvet i Lund, ur sitt eget familjelif och ur bondelifvet, marknadsscener o. d. Många af hans ännu ej offentliggjorda teckningar egas af Lunds universitetsbibliotek. Jfr uppsats af A. O. Lindfors i "Ord och bild" 1906. 1. A. W. 2. —rn. (G—g N.) Holmboe [-bω], norsk släkt, som härstammar från Vardalsprästen Jens Holmboe (f. 1671, d. 1743). 1. Otto H., domprost i Kristiania, f. 1710 i Vardal, d. 1 okt. 1773 i Kristiania, har ett ansedt namn i norska kyrkans historia och på det norska landtbrukets område, särskildt som flitig nationalekonomisk författare. 2. Bernt Mikael H., den föregåendes sonson, norsk matematiker, f. 23 mars 1795 i Vang i Valders, d. 28 mars 1850 i Kristiania, blef student 1814, adjunkt vid Kristiania skola 1818 och öfverlärare därstädes 1821 samt kallades 1826 till lektor (1834 professor) i matematik vid universitetet. Från 1826 var han därjämte lärare i matematik vid krigshögskolan. Skrifter: Forsög på en fremstilling af mathematikens principer samt af denne videnskabs forhold til philosophien (1822), Lærebog i mathematiken (1825—27), Stereometrie (1833), Plan og sfærisk trigonometrie (1834) m. fl. Med understöd af allmänna medel utgaf han (1839) sin lärjunge N. H. Abels samlade arbeten. 3. Kristofer Andreas H., den föregåendes broder, norsk språkforskare, f. 19 mars 1796 i Valders, d. 2 april 1882, blef student 1814 och aflade teol. ämbetsexamen 1818. Därefter egnade han sig åt studiet af österländska språk och höll från 1820 föreläsningar i hebreiska vid universitetet. 1821—22 studerade han i Paris arabiska och persiska under S. de Sacy samt nyarabiska under Caussin de Perceval. 1822 blef han lektor och 1825 professor i österländska språk vid Kristiania universitet. Från 1830 var han styresman för universitetets mynt- och medaljkabinett, hvilket han, tillsammans med F. Vibe och L. Aubert, grundlagt. 1876 tog han afsked från professuren. — H. var medlem af flera kommittéer för undervisningsväsendets ordnande och utgaf (1834—40) bd 1—3 af "Norske universitets- og skoleannaler". Många af hans afhandlingar finnas tryckta i Kristiania videnskabsselskabs handlingar. Äfven till åtskilliga utländska vetenskapliga tidskrifter lämnade han bidrag. Bland hans särskildt utgifna arbeten märkas Bibelsk geographie (1828), Descriptio ornamentorum maximam partem aureorum et numorum in parochia Eger anno 1834 repertorum (1835), De numis MD medii ævi, in Norvegia nuper repertis (1836—37), De prisca re monetaria Norvegiæ et de numis seculi duodecimi nuper repertis (1841; 2:a uppl. 1854), Das älteste münzwesen Norwegens bis gegen ende des 14:ten jahrhunderts (1846), Sanskrit og oldnorsk, en sammenlignende afhandling (s. å.), Det oldnorske verbum (1848), Om pronomen relativum og nogle relative conjunctioner i vort oldsprog (1850), Det norske sprogs væsentligste ordforraad, sammenlignet med sanskrit og andre sprog af samme æt. Bidrag til en norsk etymologisk ordbog (1852), Norsk og keltisk. Om det norske og keltiske sprogs indbyrdes laan (1854), Traces de buddhisme en Norvège avant l'introduction du christianisme (1857), Norske vægtlodder fra fjortende aarhundrede (1863) och Bibelsk realordbog (1868). 4. Hans H., den föregåendes syssling, norsk skolman och politiker, f. 8 okt. 1798 i Trondenes pastorat, d. 23 maj 1868 i Jarlsberg, blef student 1818, verkade sedan 1822 som lärare vid Möllers institut i Kristiania och Kongsbergs realskola och förordnades 1825 som rektor vid Bergens katedralskola, där han, som 1829 tog filol. ämbetsexamen, var ord. rektor 1830—62. H. var en verksam medlem af Bergens kommunalstyrelse, bevistade 1833—64 som representant för Bergen 8 storting och nedlade ett mycket betydelsefullt arbete på lagstiftningen ang. skolväsendet. Äfven som publicist inlade han betydliga förtjänster på det pedagogiska området. 5. Jens H., den föregåendes brorson, norsk politiker, f. 14 juli 1821 i Tromsö, d. 13 juni 1891 i Kristiania, blef student 1839, juris kandidat 1845, 1850 sakförare i Tromsö, 1856 fogde och sorenskriver i Hammerfest och 1866 amtman i det nyupprättade Finmarkens amt. Han hade sedan 1859 representerat dessa trakter i stortinget och dels genom förslag, dels genom kommittéarbete (bl. a. norsk-svenska lappkommittén) lagt i dagen en ingående kännedom om sociala och ekonomiska förhållanden, och det blef af vidtomfattande betydelse, att han 1874 blef statsråd. I denna egenskap skötte han de följande 10 åren kortare och längre tid alla sju regeringsdepartementen. Sedan han genom riksrättens dom 1884 blifvit afsatt från sitt ämbete, blef han s. å. sorenskriver i Moss. Han tillhörde 1886 stortinget som representant för Finmarkens amt; men valet blef ej godkändt. Däremot representerade han efter 1889 års val Smaalenenes amt till sin död. — Hans son, Mikael H., f. 8 maj 1852 i Tromsö, student 1869, med. kandidat 1876, läkare vid Rotvolds asyl för sinnessjuka 1880—93, senare direktör för Norges civila medicinalväsen, har på ett förtjänstfullt sätt tagit initiativ till en rad lagar och åtgärder till bekämpande af folksjukdomar och till reformer på den offentliga hälsovårdens område. 1—5. O. A. Ö. Holmboe [-bω], Thorolf, norsk målare, f. 1866 på Helgeland i Nordlandet, blef student och officer, innan han 1886 började studera konst, först under Gudes ledning i Berlin, sedan hos Cormon i Paris. Han målade Nordlandets kustnatur och hafvet i storm och stiltje och skildrade i oljemålningar, akvareller och teckningar sjöfåglarnas lif i I skärgården och teckningen Där skrek en fågel (båda 1894, Nationalgalleriet i Kristiania), Örnboet, Stormnatt, Skarfboet m. fl. Bland hans stämningar från sydligare trakter märkas Akerselven (Nationalgalleriet), Från det gamla Kristiania (konstmuseet i Köpenhamn), Åskluft (Göteborgs museum), Sommarnatt vid Särö, Månsken (utställda i Stockholm 1904). H. har utfört förträffliga teckningar till Peter Dass' Nordlands trompet (1892), Norske digte (1894), Sjöfugl (äfven texten af konstnären, 1896). G—g N. Holmbokhållare. Se Holmmajor.