Hoogvliet [hå̄'chflit], Arnold, holländsk författare, f. 1687, d. 1763, skref det långdragna eposet Abraham de Aartsvader (1728, många uppl.) med bibliskt ämne och Mengeldichten (1738). Hook, gods. Se Hok. Hook [hu'k], Theodore Edward, engelsk romanförfattare, f. 1788, d. 1841, uppträdde redan 1805 som författare och förvärfvade tidigt prinsen-regentens gunst. Denne skaffade honom 1812 det indräktiga skattmästarämbetet på ön Mauritius, men till följd af en underordnad tjänstemans oredlighet råkade H. på balans och blef dömd att ersätta kronans förlust med 12,000 pd st. Under processen redigerade han den ultratoryistiska tidskriften "John Bull". Efter rättegångens slut sattes han en tid i bysättningshäkte. H. utgaf novellerna Sayings and doings (1824—28), Maxwell (1830), The parson's daughter (1833), Love and pride (s. å.), Jack Brag (1837; "Jack Brag", 1843), Births, deaths and marriages (1839) och Cousin Geoffrey, the old bachelor (1840). 1836 öfvertog han redaktionen af "New monthly magazine", för hvilken han skref Gilbert Gurney och Gurney married. Världskännedom och en lätt framställning utmärkte H:s arbeten, hvilkas vittra värde dock var ringa. Se R. H. D. Barham, "H:s life and remains" (senaste uppl. 1899). Hook [hu'k], James Clarke, engelsk målare, f. 1819 i London, medlem af konstakademien därstädes, målade först historiebilder, såsom framställningar ur Venezias historia (1849—54), men har sedermera med stor teknisk färdighet och med djupt allvar i tolkningen utfört landskap och sjöstycken. Hooke [hu'k], Robert, engelsk astronom och fysiker, f. 18 juli 1635 i Freshwater på Wight, d. 3 mars 1703 i London, studerade i Oxford, blef 1662 "Curator of experiments" hos Royal society, hvars sekreterare han senare blef, och 1664 professor i geometri vid Gresham college i London. Liksom sin samtida Newton sökte H. utforska den allmänna lagen för himlakropparnas rörelser, men förekoms af Newton. H. sysslade f. ö. med en mängd uppgifter inom astronomien och fysiken, han uppfann ett helioskop och andra instrument, sökte (1669) med en 36 fot lång kikare göra noggranna fixstjärnobservationer för bestämning af stjärnparallaxer, men måste uppge försöket, sedan genom ett missöde kikarens objektiv slagits sönder. Ehuru H. hade otur med en del af sina företag, har han betecknats som en af de skarpsinnigaste tänkare, som någonsin lefvat. Bland hans många skrifter må anföras de efter hans död utgifna Posthumous works (utg. af R. Waller, 1705) och Philosophical experiments and observations (utg. af W. Derham, 1726). B—d. Hooker, Mount [ma͡u'nt hu'kə], berg i Rocky mountains i Nord-Amerika på gränsen mellan Brittiska Columbia och distriktet Alberta, 4,328 m. (enligt andra blott 3,460 m.) högt. Genom Athabaskapasset skiljes det från det 2,758 m. höga Mount Brown. I detta pass upprinner floden Athabaska. H. har förr oriktigt ansetts för den högsta toppen i Rocky mountains. (J. F. N.) <img l>

Hooker [hu'kə], Richard, engelsk teolog och rättsfilosof, f. 1554 i Heavitree, Devonshire, d. 1600, en tid från 1579 lärare i hebreiska i Oxford, prästvigdes 1581, var 1585—91 rektor vid den juridiska utbildningsanstalten "the Temple" i London och tillbragte sina sista år som kyrkoherde i Bishopsbourne i Kent. Under sin verksamhet vid "the Temple" kom H. i polemik med den där anställde puritanske predikanten W. Travers, som i sina eftermiddagspredikningar sökte vederlägga hvad H. predikat på förmiddagen ("förmiddagspredikningarna talade Canterbury och eftermiddagarna Genève"). Trött på dessa tvister, sökte sig H. bort till en landsförsamling för att där i stillhet utarbeta ett verk om kyrkoförfattningens rätta grundvalar, och så tillkom hans berömda, tyvärr ofullbordade arbete The laws of ecclesiasticall politie (bok 1—4, 1594, bok 5 1597, bok 6—8, i sitt nuv. skick nog blott delvis af H:s hand, 1648—62. Med I. Waltons biografi öfver H. utgafs arbetet 1666; bäst är Kebles edition 1836, 7:e uppl. reviderad af Church och Paget 1888; en lätt tillgänglig uppl. af bok 1—4 ingår i H. Morleys serie "Universal library", 1888). — H. anses som en af den anglikanska kyrkans förnämsta lärofäder. Han sökte i sitt arbete filosofiskt utveckla förhållandet mellan stat och kyrka samt framhäfde i samband därmed i enkla och högstämda ordalag lagens majestät i naturen och den mänskliga sammanlefnaden, dess enhet och alltomfattande karaktär. Mot puritanerna försvarade han lugnt och sakrikt, mindre med teologiska än med praktiska skäl, den biskopliga kyrkoförfattningen och äfven den kungliga suprematien. H:s arbete har för alla tider beredt honom en plats bland den engelska prosastilens mästare, och hans allmänna åskådning påverkar ännu den anglikanska teologien. V. S—g. <img l>

Hooker [hu'kə]. 1. Sir William Jackson H., engelsk botanist, f. 1785 i Norwich, d. 1865 i Kew, företog 1809 en vetenskaplig forskningsresa till Island och utgaf däröfver en beskrifning: Journal of a tour in Iceland (1811). Sedan han utgifvit flera betydande botaniska arbeten (British Jungermanniæ, 1816, Muscologia britannica, i förening med Taylor, 1818, 2:a uppl. 1827, Musci exotici, 1818—20, m. fl.), kallades han till professor i botanik vid universitetet i Glasgow och offentliggjorde bl. a. Exotic flora (1823—27), Icones filicum (i förening med Greville, 1829—31), The British flora (1830; 8:e uppl. 1861) och Flora boreali-americana (1833, 1840). Därjämte fortsatte han 1827—64 "W. Curtis' Botanical magazine" (37 bd). 1841 kallades han till direktor för botaniska trädgården i Kew, hvilken under hans ledning utvecklade sig på ett storartadt sätt, och utgaf bl. a.