Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1413-1414 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvellinge ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestod af fem i en kulle nedsänkta cirkelrunda
kryptor, grupperade kring ett midtrum och
sinsemellan förenade medelst gångar. I dessa
kryptor voro instrumenten uppställda, skyddade
för blåstens skakningar. Redan ett par år efter
det Brahe lämnat H. började byggnaderna förfalla,
och sedermera nedrefvos de efter hand, så att
1652 knappt några spår
syntes efter dem. Af Uranienborg återstår
knappt mer än spår af vallarna och konturerna
af hufvudbyggnadens bottenvåning jämte
en brunn, som utgräfdes 1823 och ännu
begagnas. Af Stjärneborg äro ruinerna
något bättre bevarade, bäst den sydvästra
kryptan med den pelare, på hvilken den stora
kvadrantens axel hvilade. Gräfningar i ruinerna
företogos 1822, och 1901 fattades beslut om
ytterligare utgräfningar, men de ha ej ännu
slutförts. Åtgärder ha dock vidtagits för
att skydda lämningarna. Ön H. hörde, som ofvan
nämnts, till Kronborgs län, men befolkningen
använde efter 1634 Skånes landsting som
appellationsdomstol. Som Karl
Gustaf fruktade, att danskarna skulle befästa ön,
fordrade han, att den skulle medfölja Skåne vid
fredsslutet 1658. Gustaf IV Adolf sysselsatte sig
med tanken på H:s befästande, och 13 juli 1808
befallde han, att en försvarsplan för denna "till
sjöfartens skydd och skånska kustens betäckande
vigtiga ö" skulle uppgöras och förberedelser
till densammas skyndsamma utförande vidtagas.
7 sept. s. å. befallde konungen sedermera, att
fortifikationsbefälhafvaren vid södra armén
genast skulle sändas till H. för uppgörande
af ritning till ett slutet verk för 2,000 man
jämte artilleri. Ritningen uppgjordes också,
men härvid stannade det.
Wbg. L. W:son M.

Fig. 3. Stjärneborg.

Hvena, socken i Kalmar län, Sevede härad. 26,391
har. 4,606 inv. (1908). H. utgör ett konsist.
pastorat i Linköpings stift, Tunaläns och Sevede
kontrakt.

Hvensläktet, bot., namn på grässläktet
Agrostis L.

Hvergelmer, nord. myt., en brunn, belägen
midt i Niflhem och under den tredje roten af
världsträdet Yggdrasel. Från hjorten Eiktyrners
horn flyter en stor ström ända ned i H., och
från H. utströmma tolf floder. Uti H. ligger
draken Nidhogg och gnager på Yggdrasels rot.
Th. W.*

Hversalt, (af isl. Hver, en het källa) Forchh.,
miner., detsamma som halotrichit Klaproth,
funnet på Island.
A. Hng. .

Hversu Noregr bygðiz. Se Fundinn Noregr.

Fig. 1. Kafvelhvete. Fig. 2. Borsthvete. Fig. 3. Kubbhvete.

Hvete, Triticum, landtbr., ett till
fam. Gramineæ hörande släkte. Af två i vårt land
vildväxande arter är kvick- l. hvitrot,
Tr. repens, ett allmänt ogräs. Som säd odlas
följande arter eller underarter: a) nakenfröiga:
1. vanligt hvete, Tr. vulgare (fig. 1—3), med
ända upp till axet ihåligt strå, med borstbärande
eller borstlöst ax med mjuka, blott i spetsen
kölade ytteragnar; 2. tjockhvete, Tr. turgidum,
med i toppen märgfylld halm, stora, långborstiga
ax med från basen starkt kölade ytteragnar och
stora korn, odlas företrädesvis i länder med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>