Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 283-284 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörningsholm, fidekomissegendom i Mörkö socken - Hörningsholms kustposition - Hörningsholmsskansarna - Hörnjärn l Vinkeljärn - Hörnle, August Friedrich Rudolf - Hörnstöd veter. Se Hof - Hörntand, anat - Hörtimmer, skpsb. - Hörring, Hugo Egmont - Hörröd, socken i Kristianstads län - Hörsandstenen, geol. - Hörselbana, anat - Hörselbarken, anat. - Hörselben, anat. - Hörselblåsa, anat. - Hörselgång, anat. - Hörselnerven - Hörselorgan - Hörselorgan 1. Anat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grenen af grefliga ätten Bonde utgick (med
grefve G. U. Bonde), uppstod en tvist om H.,
hvilken 1861

Fig. 2. Hörningsholm på 1600-talet (från landsidan). Efter Sueciæ-verket.

afgjordes till förmån för
öfverste-kamrnarjunkaren grefve
G. Trolle-Bonde. Det innehas nu af dennes sonson
grefve Karl Bonde.

Hörningsholms kustposition benämnes sedan
1905 de försvarsanordningar, som på senare
tid vidtagits för hindrande af en fientlig
insegling genom Skanssundet, Södertörn.
L. W:son M.

Hörningsholmsskansarna. På Sandholmen, sedan
Furuholmen och numera Skansholmen, nedanför
Hörningsholm å Mörkön och vid sundet mellan
Himmer- och Näslandsfjärdarna uppbyggdes i maj
1623 till skydd för en då öfver sundet utlagd
flottbro till Näslandet (halfön mellan Mörkar-
och Näslands-fjärdarna) å Södertörn, där en
andra broskans, Näslands- (sed. Näs-)skansen,
samtidigt anlades. Ett fältläger anordnades
dessutom på Mörkön, ty det befarades, att konung
Sigismund skulle i Danzig inskeppa en här mot
Sverige. Skansarna reparerades och besattes
sedermera båda 1644 och 1657, men fingo efter
krigen återigen förfalla. 1675 behöfde därför
Furuholmsskansen i grund repareras och Nässkansen
började s. å. ombyggas efter ritning af
Dahlbergh. 1710 iståndsattes båda skansarna med
hjälp af ryska och danska fångar samt bestyckades
med 16 kanoner. 1719 kunde H. emellertid ej
förekomma Södertäljes brännande af ryssarna. 1720
började skansarna återuppbyggas af Dahlheim,
men redan 1721 af stannade arbetena, för att
allmogen ej skulle "så stadigt besväras". 1742-43
måste H. därför än en gång iståndsättas. Kriget
var dock ej väl slut, förrän förfallets
tid åter var inne, och 1808 måste dyrbara
och tidsödande reparationsarbeten återigen
utföras. Sedan dess ha Hörningsholmsskansarna
lämnats åt sitt öde, men ännu synas betydande
lämningar af dem. På senare tid har en del
anordningar vidtagits, bl. a. å den numera
med Mörkön sammanhängande Skansholmen,
för att åtminstone öfverrumplingsförsök
mot Södertälje skola kunna af visas.
L. W:son M.

Hörnjärn 1. Vinkeljärn, metall. Se Fasonjärn.

Hörnle, August Friedrich Rudolf, tysk
sanskritist, f. 1841 nära Agra i Indien,
studerade i Tyskland, återvände till Indien,
verkade där först inom missionen i Meerut 1865,
blef professor vid Jay Narains College i Benares
1870, erhöll inträde i Indian education service
1881, var en tid Principal af det muhammedanska
universitetet i Calcutta äfvensom chef för The
Oriental society of Bengal.
1899 återgick han till privatlifvet och är nu
bosatt i Oxford. H:s hufvudsakliga verk äro
A comparative grammar of the Gaudian languages
(1880), A comparative dictionary of the Bihari
language (tills. m. Grierson; 2 dlr 1885-89;
ofullb.), The Bower manuscript (1896), Report
on the british collection of Central Asian
antiquities (1902), Studies in the medicine
of ancient India (I, Osteology, 1906)
samt upplagor_af Chands "Prithviraja Rasau",
jainatexten "Uvasagadasao the seventh Angå
of the jains" och prakritgrammatikern
Caudras "Prakrta Lakshanam".
K. F. J,

Hörnstöd, veter. Se Hof.

Hörntand, anat. Se Tänder.

Hörntimmer, skpsb. Se Häktbalk.

Hörring, Hugo Egmont, dansk minister, f. 17
aug. 1842, d. 13 febr. 1909, blef 1868 juris
kandidat, 1874 assistent och 1880 fullmäktig i
inrikesministeriet; 1882-89 var han direktör
för grönländska handeln och blef därefter
departementschef i nämnda ministerium. 1894
blef han själf inrikesminister, först under
Estrup och sedan under Reedtz-Thott samt 1897,
efter dennes afgång, konseljpresident och
finansminister. Ehuru han var både en förträfflig
talare och insiktsfull i sin förvaltning,
kunde han ej uträtta något betydligt, därför
att han saknade kännedom om det parlamentariska
lifvet. Då han sommaren 1898 af hänsyn till
hotande utländska förvecklingar hade tillåtit sig
ej beviljade utgifter till rustningar, förspillde
han folketingets förtroende och måste apr.
1900 taga afsked. Han fick då titeln
geheimeetatsråd. Sedan 1896 var han
meddirektör för Classenska fideikommisset och
sedan 1906 direktör för Statens hypoteksbank.
E. Ebg.

Hörröd, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 2,608 har. 643 inv. (1908). H. bildar
med Magiehem ett regalt pastorat i Lunds stift,
Gärds kontrakt.

Hörsandstenen, geol. Se Jurasystemet.

Hörselbana, anat. Se Hjärnan, sp. 838.

Hörselbarken, anat. Se Hjärnan, sp. 838.

Hörselben, anat. Se Hörselorgan l, sp. 288.

Hörselblåsa, anat. Se Hörselorgan l, sp. 285.

Hörselgång, anat. Se Hörselorgan l, sp. 288.

Hörselnerven, nervus acusticus. Se Hjärnnerver.

Hörselorgan. 1. Anat. Hörselorganet hos
människan har eg. en tvåfaldig uppgift att
fylla, nämligen dels att vara ett statiskt
sinnesverktyg, genom hvilket förändringar
i kroppens jämvikt bringas till medvetande,
dels ock att förmedla förnimmelsen af ljud och
toner. Denna dubbla uppgift svarar äfven mot två
skilda delar af hörselorganet, af hvilka den del,
som möjliggör förnimmelsen af kroppens läge-
och ställningsförändringar, är utvecklingshisto-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>