Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jessen, Karl Arnold Edvin - Jessen, Jens - Jessen, Franz Christopher von - Jessenius. Se Jesensky - Jessentuki, rysk badort. Se Essentuki - Jessnitz, stad i hertigdömet Anhalt - Jesso, japansk ö. Se Yeso - Jessonda, astron., en småplanet - Jessor l. Jessore, Djessur - Jessor 1. Distrikt i Indien - Jessor 2. J. l. Kasba, hufvudstad i J. 1. - Jessore. Se Jessor - Jesti. Se Avesta - Jesu aflelse fest, Se Jungfru Marias bebådelsedag - Jesuater, Den helige Hieronymus' jesuater - Jesu barndomsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1383
Jessen-Jesu barndomsbok
1384
var alltid själfständig i sina iakttagelser
och åsikter, men också onödigt skarp
i sin kritik öfver andra, äfven de mest
framstående vetenskapsmän. Nämnas må: Noter
til P. G. Thorsens danske runemindesmcerker
(1864), Om oldengelske og sönderjydske love
(1864), Nyere skrifter om sprogs oprindelse
(1867, riktad mot Madvig), Der ursprung der
Edda-lieder (1867), Smaating om oldnordiske
digte og sägn (1868, mot Sv. Grundtvig), Om
forestillingerne paa guldbrak-teaterne (1871,
mot Worsaaes tolkning af dessa), Glaubwilrdigkdt
der Egilssaga und anderer isländer-sagas (1872),
Om dialekter i Hcerjedal og Jämtland (i norsk
"Hist. tidsskrift", 1875). Då han kände sig
isolerad och åsidosatt, gjorde han ett uppehåll i
sin litterära verksamhet, och först 1888 väckte
han ånyo uppmärksamhet genom ett hvasst inlägg
mot Cultusministeriel orthographi, i det han,
som förut varit mycket ytterlig i sin egen
rätt-skrifning, uppträdde som försvarare af den
äldre, nästan allmänt öfvergifna s. k. "litersere
guldålders" ortografi. Han var också upphofsman
till affattandet af "Den litersere retskrivning"
(1889), som icke alls fick någon betydelse, cch
till den därpå följande Dansk etymologisk ordbog
(1893). E. Ebg.
Je’ssen, Jens, nordslesvigsk publicist,
politiker, f. af gammal bondesläkt 5 febr. 1854
i trakten af Mögeltönder, d. 22 juli 1906,
tog skollärarexamen 1874 i Tönder och 1880 i
Kassel. Då han ej fick tillstånd att öfvertaga
en privat realskola i Haders-lev, blef han
i stället juli 1882 redaktör af "Flens-borg
avis", som han upparbetade till den bästa och
mest spridda danska tidning i Nord-Slesvig. Han
häf-dade oförväget sin ställning som danskhetens
sydligaste förpost midt i en öfvervägande
tysk stad och måste tillbringa inalles 4 år i
tyskt fängelse. Ingen af Nord-Slesvigs ledande
personligheter var så hatad af tyskarna;
ingen häfdade heller med större seghet, att
Pragfredens 5:e § var de danske slesvigarnas
goda rätt, utan hänsyn till att Österrike redan
1878 af-stått från dess verkställande. J. var
äfven en vältalig föreläsare och eggande
agitator. Efter G. Johannsens död (1902) invaldes
han i tyska riksdagen och återvaldes året därpå
med ökadt röstetal. Han visade sig snart vara
en duktig parlamentariker, som förstod skaffa
sig gehör och begagna hvarje tillfälle, att
föra fram sin sak. Han hade äfven väsentlig del
i förberedelsen af optantsakens lösning genom
öfverens-kommelsen 11 jan. 1907. Redigeringen
af "Flens-borg avis" fortsattes tills, med hans
viktigaste medarbetare, A. Svensson, af J:s änka
Marie Fi-biger, brorsdotter till Mathilde och
Ilia Fibiger (se dessa ord), som äfven utgaf
Redaktör J essens artikler i udvalg (1907).
E. Ebg.
Je’ssen, Franz Christopher von, dansk
tidningsman, f. 1870, sedan 1897 medarbetare
i "Nationaltidende" i Köpenhamn, har som dess
korrespondent företagit vidsträckta resor i flera
världsdelar, i bokform skildrade i Egne, jeg saa
(1906), Begivenheder, jeg oplevede (1907) och
Men-nesker, jeg mödte (1908). J., som tillhör en
"sönder-jydsk" släkt, har egnat mycket arbete åt
den danska befolkningens sak i Nord-Slesvig samt
bl. a. utgifvit en mycket uppmärksammad Haandbog
i det nord-slesvigske spörgsmaals historie (1901,
fransk uppl., "Manuel historique de la question
du Slesvig", 1906). J. är sedan 1906 ordf. i
journalistföreningen i Köpenhamn.
Jessenius. Se Jesensky.
Jessentuki, rysk badort. Se Essentuki.
Je’ssnitz, stad i hertigdömet Anhalt,
vid Mulde. 4,790 inv. (1905). Mångsidig
industri. J. F. N.
Jesso, japansk ö. Se Y e z o.
Jesso^da, astron., en af småplaneterna.
Jessor 1. Jessore, Djessur [djeså^]. 1. Distrikt
i brittiska Ostindien, i Presidency division af
presidentskapet Bengalen, upptagande mellersta
delen af deltat mellan Hugli och Ganges. 7,576
kvkm. 1,831,155 inv. (1901), af hvilka omkr. l
mill. muhammedaner och 717,000 hinduer. J.,
som är genomdraget af en mängd kanaler från
Ganges, producerar mycket ris, majs, jute,
tobak och indigo samt dadelpalmer. - 2. J. 1. K
as b a, hufvudstad i nämnda distrikt. 8,054
inv. (1901). (J. F. N.)
Jessore. Se Jessor.
Jeéti. Se Avesta, sp. 512, och Yast.
Jesu aflelses fest, detsamma som Jungfru Marias
bebådelsedag (se d. o.).
Jesuäter, Den helige Hieronymus’je-suater
("Den heliga Hieronymus’ Jesustjänare"),
en tiggarmunkorden, som stiftades 1365
af Giovanni Cplombino i Siena till sjukas
och fattigas vårdande. Sitt namn lär orden
ursprungligen fått däraf, att dess medlemmar
ständigt ropade på gatorna: "lofvad vare
Jesus Kristus!" Urban V sanktionerade 1367
denna orden som ett lekmannabrödraskap efter
augustinordens regler. I början af 1600-talet
fingo medlemmarna rättighet att låta prästviga
sig; men 1668 upphäfde Klemens IX orden helt
och hållet, emedan den blifvit alltför mycket
förvärldsligad och dess rikedomar ansågos kunna
användas till nyttigare ändamål än munkarnas
vällefnad. J. P-
Jesu barndomsbok, en liten folkskrift af ganska
hög ålder, som utgifvits på flera språk i många
olika upplagor. Den skildrar vår frälsares
barndom och lämnar äfven några upplysningar om
hans moder. Innehållet är hufvudsakligen hämtadt
från några af de s. k. apokryfiska evangelierna,
såsom "Protevan-gelium Jacobi", "Evangelium
Thomse", "Evangelium infantise salvatoris"
(urspr, på arabiska) och "Historia de ortu
Marise et de infantia salvatoris". Första
upprinnelsen till folkskriften torde vara den
af Wernher, diakon i klostret Tegernsee, 1157
utgifna skriften "Leben der Jungfrau Maria"
på vers, hvilken följdes af flera dylika
historier, likaledes på vers. Sedan uppkom en
prosalitteratur öfver samma ämne. I Augsburg
utgaf s 1474 "Unsers Herren Jesu Christi
kinderbuch etc., aus dem italiänischen ins
teutsche iibersetzt". Andra upplagor följde,
ett par på plattyska (Lybeck 1482 och Antwerpen
1488). En från tyskan öfversatt dansk upplaga
kom ut 1508. Från 1761 finnas nyare upplagor af
denna bok med titel "Vor Herres og Frelseres
Jesu Christi barndomsbog tillige med en liden
Historisk beskrivelse om Joachim og Anna, af
hvad slsegt de sere födde, item om deres datter
Jomfrue Maria, hendes barndom og levnet". På
svenska utkom i Uppsala 1515 "Legenden om
Sancta Anna" (tr. af Paul Grijs), förmodligen
öfversatt från danskan och innehållande till
en del samma händelser som folkboken om Jesu
barndom. De svenska bearbetningarna på prosa af
denna barndomsbokslitteratur kunna delas i tre
grupper under följande titlar: 1) "Wår Frälsares
Jesu Christi barndorashändelser, sammanletade
utur sed-nare funne judiske handlingar" (flera
öfv. från dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
