Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juris studiosus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som allenast rättspraxis. Se
i öfrigt Rättsvetenskap.
Rld.
Juris studiosus, lat., en, som studerar juridik.
Jurist (af lat. jus, gen. juris, rätt), den,
som studerat juridik, lagkarl. — Juristeri,
ensidig formalism vid tillämpningen af
lagstadganden, missbruk af vanligen bristfällig
rättskunskap eller felaktigt anläggande af
uteslutande formellt juridiska synpunkter.
Rld.
Juristföreningen för Skåne och Blekinge stiftades
1874 för att sammanföra teoretiska och praktiska
jurister i nämnda två provinser till diskussioner
och samkväm och har sedermera sammanträdt
hvart eller hvartannat år (utom 1890—1900),
omväxlande i de skånska städerna. Åtskilliga
af föreningens protokoll äro tryckta i
”Sydsvenska dagbladet Snällposten” eller
Naumanns ”Tidskrift för lagstiftning” m. m.
C. G. Bj.
Juristmöten. Exemplet af de tyska juristmötena
(juristentage, sedan 1860) föranledde under
vintern 1872 landshöfdingen grefve E. J. Sparre
att efter samråd med dåv. justitiestatsministern
Adlercreutz samt statsråden Berg och Bergström
m. fl. svenska jurister föreslå hållandet af ett
nordiskt juristmöte i Köpenhamn samtidigt med den
industriutställning, som under sommaren 1872 där
skulle komma att ega rum. Förslaget godkändes af
de ledande juristerna i Danmark och Norge, och en
inbjudning till mötet utfärdades af ett femtiotal
jurister från de tre nordiska länderna. Det
första nordiska juristmötet sammanträdde 22—24
aug. 1872 i Köpenhamn under ordförandeskap af
dåv. danske finansministern Krieger. Vid mötet
antogos stadgar, i hvilka som ändamålet med dessa
möten angifves att genom anordnade förhandlingar
mellan svenska, norska och danska jurister verka
till utbildande af ett på sakkunskap grundadt och
såvidt möjligt sammanstämmande omdöme angående
rätts- och lagstiftningsfrågor, som äro af vikt
för de tre nordiska rikena. Tillika bestämdes,
att juristmötena skulle hållas växelvis i
de tre nordiska rikena. För juristmötena
skulle bildas en gemensam styrelse bestående
af 15 män, 5 från hvarje rike, och delad i tre
lokalstyrelser. Sedermera ha nordiska juristmöten
hållits i Stockholm 1875, Kristiania 1878,
Köpenhamn 1881, Stockholm 1884, Kristiania 1887,
Köpenhamn 1890, Stockholm 1896, Kristiania
1899 och Köpenhamn 1902. Sedan ledamöterna
i den svenska bestyrelsen 1905 afsagt sig
sitt uppdrag, har något vidare möte icke
hållits. Redogörelser för mötena äro utgifna,
innehållande en stenografisk uppteckning
af anförandena vid mötet samt de tryckta
framställningar, hvilka legat till grund för
öfverläggningarna. De vid juristmötena behandlade
frågorna ha i flera fall gifvit uppslag till
en för de tre länderna gemensam lagstiftning,
och från dessa möten utgick tanken på den
sammanfattande öfversikt af dessa länders rätt,
hvilken återfinnes i ”Nordisk retsencyklopedi”.
L. A. (I. Afz.)
Juris utriusque doktor, j. u. kandidat,
j. u. licentiat (af lat. jus, gen. juris, rätt,
och uterque, gen. utriusque, båda), urspr.
doktor (kandidat, licentiat) i både romersk
och kanonisk rätt. Benämningen bibehölls dock
med visst skäl, äfven sedan studiet af kanonisk
rätt i de protestantiska länderna mer och mer
upphörde, då i stället tillkom och efter hand
blef hufvudsak studiet af den
inhemska rätten. Sedan numera i Sverige, enligt
stadgan af 29 april 1904, juris kandidat- och
licentiatexamina kunna afläggas, utan att romersk
rätt ingår i examen, har benämningen förkortats
till juris kandidat (licentiat, doktor). I
den äldre juris utriusquekandidatexamen, hvars
afläggande var medgifvet intill utgången af
1909, ingick däremot alltid romersk rätt som
tvångsämne, och fortfarande medtages faktiskt
detta för juristutbildningen så nödvändiga ämne
i det stora flertalet fall, ehuru valfritt mot
nationalekonomi.
Rld.
Jurjev är sedan 1893 det officiella namnet på
staden Dorpat (se d. o.).
Jurjevez Povolskij, stad i ryska guv. Kostroma,
vid högra stranden af Volga. 4,778 inv. (1897).
(J. F. N.)
Jurjev-Polskij, kretsstad i ryska
guv. Vladimir, vid Koloksja och en gren
af järnvägen Moskva—Archangel. 7,271
inv. (1897). Bomullsväfverier, spannmålshandel.
J. F. N.
Jurjevskaja, prinsessa J., ryske kejsaren
Alexander II:s andra (morganatiska) gemål. Se
Alexander, sp. 532.
Jursnäs. Se Djursnäs.
 |
| Sommar- och vinterkojor hos kamtjadalerna. (Efter Cook). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
