äktenskap mellan fri och ofri, men äfven (särskildt i äldre tysk rätt) vid äktenskap mellan fria af olika klasser (jfr Adelsprivilegier, sp. 154). Ett missgifte har icke gifvit hustrun och barnen samma rätt till mannens och faderns ställning och förmögenhet som ett jämbördigt äktenskap. Om vid missgiftet hustruns och barnens rätt ordnats genom särskild uppgörelse, har detsamma kallats ett morganatiskt äktenskap (se d. o.). Rättslig betydelse har jämbördigheten numera blott inom de suveräna (inbegripet de detroniserade) furstehusens och de med dessa (genom författningsbestämmelser från Tyska förbundet) likställda, till den tyska högadeln (der deutsche hohe adel) hörande ätternas krets. Alla andra medborgares äktenskap räknas utan vidare som jämbördiga. Ifrågavarande högadliga ätter åtnjöto förr ”reichständisch” eller ”landesherrlich” värdighet. Deras afgränsning från den öfriga adeln är emellertid ingalunda ostridig. — Jämbördighetens betydelse för svensk rätt är begränsad till kungliga prinsars äktenskap. Successionsordningens § 5 förbjuder nämligen prins af det kungl. huset att taga till gemål enskild svensk eller utländsk mans dotter, vid äfventyr att ha förverkat arfsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. (Ett sådant äktenskap ingicks af prins Oskar, hertig af Gottland, numera prins Bernadotte, se d. o.) ”Enskild” betyder här icke-tillhörande suverän eller därmed — på sätt nyss är nämndt likställd ätt. Leuchtenbergska ätten i Bajern har räknats höra till den tyska höga adeln, och Oskar I:s äktenskap med Josefina af Leuchtenberg var alltså jämbördigt. C. G. Bj. Jämfotingar, zool., detsamma som Isopoda (se d. o.). Jämförande fornkunskap (se Fornkunskap, förhistorisk, sp. 863), arkeol., har som undervisningsämne införts vid Uppsala universitet 1897, då en docentur skapades, hvars förste innehafvare blef O. Almgren. Ämnets officiella namn är jämförande och nordisk fornkunskap. Från 1907 har riksdagen till lön åt innehafvaren af denna docentur årligen anslagit en summa af 3,500 kr. Hittills (1910) har ett 30-tal examina aflagts i ämnet. Examination i detsamma har likaledes förrättats i Lund (1902) af professor O. Montelius och redan 1888 i Uppsala af H. Hildebrand. Undervisning i jämförande fornkunskap meddelas äfven i viss mån vid universiteten i Kristiania och Helsingfors. T. J. A. Jämförande grammatik. Se Grammatik. Jämförande jordkunskap. Se Geografi, sp. 963. Jämförande religionsvetenskap. Se Religionsvetenskap. Jämförande språkforskning. Se Språkvetenskap. Jämförelsesatser. Se Komparativ 1. Jämijärvi, konsistoriellt pastorat af 3:e kl. i Åbo ärkestift, Finland, Tyrvis kontrakt, Åbo och Björneborgs län, Ikalis härad och domsaga. Landareal 1,114 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,578 pers. (1908). A. G. F. Jämjö, socken i Blekinge län, Östra härad. 8,722 har. 2,483 inv. (1909). Annex till Ramdala, Lunds stift, Östra kontrakt. Jämkning i arfskifte. Se Arfskifte, sp. 1422. Jämkning i laga skifte. Se Skifte af jord. Jämlik beskattning. Se Allmän bevillning. Jämna, bot. Se Lycopodium. Jämnadsed, en i de gamla nordiska lagarna föreskrifven ed, genom hvilken den, som förorättat en annan, förklarade att, om han själf blefve målsegande mot den andre i en sak sådan som den föreliggande, han skulle nöja sig med samma upprättelse, som han nu gåfve. Jämnadsed förekommer äfven i en annan betydelse och är då en ed därpå, att arfskifte l. jämkning i arfslotter verkställts på fullt rättvist sätt. Jämnarfva, Jämnarfvingar (fsv. iæmpn arva, iamnærvi, iamnarva), jur., företrädesvis i vårt äldre lagspråk, vissa grupper af arfvingar, som få lika stora lotter af arfvet. Ett så deladt arf kallas jämnarf (fsv. iæmpn arf, iæmpnaþa arf, iamnarf). Västgöta- och Östgötalagarna, hvilkas arfsordning i allmänhet gynnar manliga släktingar framför kvinnliga och släktingar, som leda släktskapen till arflåtaren genom män, framför dem, som äro besläktade med honom genom kvinnor, upptaga emellertid som jämnarfva: morfar och farmor, morbror och faster, dotterson och sondotter, systerson och brorsdotter. I flera af svealagarna äro alla jämskylda släktingar å fäderne- och mödernesidan jämnarfva, i likhet med hvad förhållandet städse varit i vår stadsrätt, under det att landsrätten (fr. o. m. landslagarna ända till 1845) gaf fädernesläktingarna 2/3 af arfvet och mödernesläktingarna blott 1/3. K. H. B. (C. G. Bj.) Jämnbred, bot., säges om blad, som äro ungefär lika breda vid basen af skifvan som vid midten och småningom afsmalna mot spetsen. G. L—m. Jämshög (förr benämndt Gemsjö), socken i Blekinge län, Listers härad. 20,071 har. 5,649 inv. (1909). J. utgör ett regalt pastorat i Lunda stift, Listers och Bräkne kontrakt. Jämsä. 1. Härad i Tavastehus län, Finland. Landareal 3,900 kvkm. 46,000 inv. (1908). J. omfattar 8 kommuner. — 2. Domsaga under Åbo hofrätt, består af 4 tingslag. Landareal 3,400 kvkm. 46,000 inv. (1908). — 3. Prosteri af Borgå stift, omfattar 5 kyrkoförsamlingar med en landareal af 3,529 kvkm och 40,836 inv. (1908). — 4. Socken i ofvannämnda härad. Landareal 1,045 kvkm. Befolkningen, finsk, 13,353 pers. (1908). J. är ett imperiellt pastorat af 2:a kl. O. I. (A. G. F.) Jämsänkoski, pappersbruk i Jämsä socken, Finland, anlades 1894 och eges af ett aktiebolag. Tillverkningen bestod 1908 af 3,000 ton trämassa, 5,000 ton sulfitcellulosa och 6,000 ton papper samt afsattes i eget land och Ryssland. Arbetarnas antal utgjorde 420. T. C. Jämte, invånare i Jämtland. Jämthunden, zool. Se Hunden, sp. 1314. Jämtland, landskap i Norrland, är beläget mellan 62° 16′ och 65° 7′ n. br. samt 1° 1′ och 6° 3′ v. lgd från Stockholms observatorium och gränsar i v. till Norge, i s. till Härjedalen och Medelpad samt i n. ö. till Ångermanland och Västerbotten. Med en största längd af 315 km. i n.—s. och största bredd af nära 250 km. i ö.—v. upptager landskapet en areal af omkr. 36,900 kvkm. (jfr Jämtlands län), hvaraf 1/12 är vatten. Landskapet bildar större delen af Jämtlands län (se nedan). — Fjällen på gränsen mellan Sverige och Norge utfylla