sina väldiga isbräer på många ställen imponerande utsikter. O. A. Ö. Jägmästare är en tjänsteman vid skogsstaten, som, under öfverjägmästares kontroll, förvaltar de inom det honom tilldelade område (revir) befintliga kronoparker och kronan tillhöriga flygsandsfält äfvensom under skogsstatens förvaltning ställda häradsallmänningar och boställsskogar. Se vidare under Skogsstaten. A. Th. S.* <img l>

Jägmästaryxa, sådan stämpelyxa, som af statens jägmästare användes vid utstämpling af till försäljning afsedda träd å kronans marker. Yxan är försedd med en hammare med kronomärke, bestående af en kungl. krona och årtalets (stämplingsårets) sista eller två sista siffror (se fig.). Dylikt kronomärke åsättes träden såväl vid roten som å stammen vid manshöjd. G. Sch. Jähns. 1. Friedrich Wilhelm J., tysk musiker, f. 1809 i Berlin, d. där 1888, ledde därstädes 1845—70 en egen sångförening och blef 1849 k. musikdirektör, 1870 professor samt 1881 lärare vid Scharwenkas konservatorium. J. gjorde sig i synnerhet förtjänt om Webers minne, i det han samlade en mängd weberska verk, bref m. m. samt på grundvalen däraf utarbetade en tematisk katalog, K. M. v. Weber in seinen werken (1871), och en biografisk skiss, K. M. v. Weber (1873). — 2. Max J., den föregåendes son, tysk skriftställare, f. 1837, d. 1900, var 1857—64 officer vid ett preussiskt infanteriregemente, inträdde åter i tjänst under kriget 1866, anställdes vid generalstabens ”nebenetat”, deltog i kriget 1870—71, var sedan 1872 lärare vid krigsakademien i Berlin och tog 1886 afsked som öfverstelöjtnant. S. å. blef han hedersdoktor vid universitetet i Heidelberg. Bland den stora mängden af hans arbeten, poetiska, kultur- och framför allt krigshistoriska, må nämnas Das französiche heer von der grossen revolution bis zur gegenwart (1873), Schlacht bei Königgrätz (1876), Handbuch einer geschichte des kriegswesens von der urzeit bis zur renaissance (1880), Heeresverfassungen und völkerleben (1885), Feldmarschall Moltke (2 dlr, 1894) samt Geschichte der kriegswissenschaften (3 dlr, 1889—91), hans förnämsta arbete. C. O. N. Jäla, socken i Skaraborgs län, Vilske härad. 2,843 har. 561 inv. (1909). Annex till Grolanda, Skara stift, Falköpings kontrakt. Jællinge [jä′l-], by i Jylland, Vejle amt, Törrilds härad, omkr. 11 km. v. om Vejle. Sedan 1841 finnes där ett skollärarseminarium. J. var fordom kungsgård, och ett syssel hade sitt namn efter densamma. Till stället och trakten knyta sig flera historiska minnen — bl. a. om ett slag 1131 mellan konung Nils och Erik Emune —, och betydande minnesmärken från 900-talet, dels högar, dels runstenar, finnas där. De båda s. k. ”Kongehöjene” (”Kungshögarna”), af hvilka den ena ligger n., den andra s. om J. kyrka, äro omkr. 6 m. höga och mer än 94 m. i omkrets. I den norra, som är något större än den södra, fann man 1820 en rymlig, af ekplank uppförd grafkammare med en förmultnad manslång träkista. Kammaren visade spår af att ha varit förut öppnad, men några fornsaker hittades emellertid. I den södra högen, som 1861 omsorgsfullt undersöktes i konung Fredrik VII:s närvaro, påträffades ingen graf, som därför möjligen finnes i marken under högen. — Jællingestenarna äro två på J. kyrkogård uppresta runstenar, af hvilka den mindre, efter hvad man har sig bekant, förut stått på toppen af den södra högen. Den mindre stenen är aflångt fyrkantig, omkr. 1,2 m. hög och har följande inskrift: :KurmR : kunukR: : karþi : kubl : þusi : : aft : þurui : kunu : sina : tanmarkaR : but: (”Gorm konung gjorde kummel dessa efter Tyra, hustru sin, Danmarks bot”), hvaraf således framgår, att Gorm öfverlefde Tyra och att denna redan af sin samtid fick det vackra tillnamn, som man eljest känner endast af långt senare uppteckningar. Den andra, större, stenen, nära 2,5 m. hög, till formen en oregelbunden tresidig pyramid, är på två sidor prydd med en Kristusbild (se fig.) och bilden af en lejongrip, hvilka båda bilder omslingras af grenar, som synas öfvergå till ormar. På den tredje sidan och under bilderna står följande inskrift (enl. L. Wimmers läsning): : Haraltr : kunukR : baþ : kaurua kubl : þausi : aft : kurm faþur sin auk aft : þourui : muþur : sina : sa haraltr : ias : sOR. uan. tanmaurk ala . auk . nuruiak . auk. tani karþi kristno (”Harald konung bad göra kummel dessa efter Gorm, fader sin, och efter Tyra, moder sin; den Harald, som åt sig vann hela Danmark och Norge och lät kristna danskarna”). Denna sten är det äldsta kristendomsminnet i norden. Se L. Wimmer, ”De danske runemindesmærker”, I (1895). C. R. (B—e.)

Den större Jællingestenens sida med Kristusbilden på.

Jællingestenarna. Se Jællinge. Jäluntofta, socken i Jönköpings län, Västbo härad. 5,069 har. 400 inv. (1909). Annex till Södra Unnaryd, Växjö stift, Västbo kontrakt, Jämbördig (ty. ebenbürtig), jur. och statsr., den egenskapen hos ett äktenskap, att makarna äro med hänsyn till stånd eller samhällsklass likställda. Motsatsen (missgifte, ty. missheirat, unebenbürtige ehe, mlat. disparagium), har ansetts föreligga vid