Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägssamtrafik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Österrike-Ungern, Nederländerna och Belgien gälla
hufvudsakligen samma principer som för
samtrafiken med Tyskland; dock omfattar det
gemensamma tariffschemat här endast styckegods,
under det att för vagnslastgods särskilda
artikeltariffer upprättats för de godsslag,
som erfarenheten visat komma till försändning
mellan svenska stationer och stationer i de
nämnda länderna. Endast ett tiotal större svenska
stationer har intagits i hvar och en af dessa
samtrafikstaxor. Samtrafikstaxan med Frankrike
företer en del afvikelser från samtrafikstaxorna
med de ofvannämnda länderna. Där tillämpas
för de franska sträckorna specifikt franska
bestämmelser för fraktberäkningen och för icke
franska sträckor de taxebestämmelser o. s. v.,
som öfverenskommits för Sveriges samtrafik med
Belgien. Äfven fraktsatserna äro angifna hvar
för sig å ömse sidor om belgisk-franska gränsen.
A. Aqt. D. Dn.
Järnvägssignaler. Se Signal.
Järnvägsskena l. Räl(eng. rail), den valsade
och på särskildt sätt formade stålbalk,
som, lagd parvis med en annan likadan och
jämnlöpande balk, bildar det underlag eller det
”spår” vid en järnväg, på hvilket järnvägs-
och spårvägsfordon med sina flänsförsedda
hjul framrulla. Skenorna, som numera nästan
utan undantag tillverkas af stål och ej som
fordom af järn, äro hufvudsakligen af två slag:
fotskenor, efter den ursprungliga konstruktören
äfven benämnda vignolesskenor, och dubbelhufvade
skenor. De förra fästas i järnvägssyllen (se
d. o.) medelst spikar eller skrufvar stundom
med, stundom utan underlagsplattor, som anbringas
mellan skenfoten och syllen; de senare fästas
medelst kilar i s. k. skenstolar, hvilka sedan
i sin ordning fästas i syllarna. Systemet med
fotskena är det mest utbredda; dubbelhufvade
skenor med stolar torde vara ett starkare,
men ock vida dyrare system och användes endast
vid banor med mycket stark trafik och stora
hastigheter såsom i England och på vissa linjer i
Frankrike. Båda systemens skenor, hvilka numera
valsas i längder från 10 ända upp till 24 m.,
sammanfogas skena efter skena i spåret medelst
s. k. skarfjärn och bultar inträdda genom hål
i skarfjärnen och skenändarna samt åtdragna med
muttrar. Skarfjärn, bultar, underlagsplattor,
skrufvar och skenspikar kallas med ett gemensamt
namn skentillbehör. Jfr Järnväg, sp. 421, och
fig. 4—6 å sp. 445—446.
H. L.
Järnvägsskolor. Järnvägsstyrelsen utfärdade
14 maj 1908 bestämmelser om antagande och
utbildning af aspiranter, under lärotiden
kallade järnvägsvolontärer, till
tjänstemannabefattningar af högre grad vid
statsbanornas trafikafdelning. Utbildningen
omfattar en proftjänstgöring å minst tre månader
med däri ingående telegrafkurs, en teoretisk
undervisningskurs på omkr. 21 veckor samt en
praktisk utbildningskurs på 12 månader.
Proftjänstgöringen har till syfte att dels möjliggöra
utrönandet af, om vederbörande volontärer
kunna antagas blifva för järnvägstjänsten
fullt lämpliga, dels bibringa volontärerna en
allmän kännedom om järnvägstrafik och hvad
därmed sammanhänger. Den teoretiska kursen
omfattar dels obligatoriska ämnen (säkerhets- och
signalordning vid järnvägen, instruktioner för
stations- och tågtjänst, järnvägsteknologi,
taxe- och redovisningsväsendet, reglemente för
vagnfördelning och vagnsamtrafik, instruktionen
för Järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar
samt personalbestämmelser, författningar
ang. järnvägarnas förhållande till
militärväsendet och civila myndigheter,
järnvägsgeografi, tidtabellsväsen, uppsats- och
rapportskrifning, tyska, varukännedom och
samaritväsen), dels frivilliga ämnen (engelska,
stenografi och maskinskrifning). Examen,
som är dels skriftlig, dels muntlig, aflägges
i två afdelningar, den ena (omfattande de
s. k. mindre läroämnena, såsom järnvägsgeografi,
varukännedom, samaritväsen m. m.) omedelbart
efter kursens slut, den andra (omfattande det
egentliga författningsväsendet, såsom säkerhets-
och signalordningarna, tjänsteinstruktioner,
taxeväsendet m. m.) först efter den praktiska
utbildningens slut. Den praktiska kursen
omfattar biljett- och resgodstjänst, magasins-
och kajtjänst, tågtjänst, växlings- och
ställverkstjänst m. m. under en viss noga bestämd
tid för hvarje utbildningsgren. Under denna del
af utbildningen erhåller volontären ett arfvode
af högst 2,50 kr. om dagen som bidrag till
sitt uppehälle. Utbildningen står under tillsyn
af en oaflönad undervisningskommission. Den
första utbildningskursen började på sommaren
1907 och var besökt af 70 volontärer. — Jämte
dessa kurser ha af Järnvägsstyrelsen anordnats
utbildningskurser för redan förut vid järnvägens
trafikafdelning anställda yngre tjänstemän, som
önska förkofra sig i den mera teoretiska delen
af sin tjänst. Dessutom pågå förarbeten för
anordnande af utbildningskurser för tjänstemän
af lägre grad vid trafikafdelningen, närmast
i syfte att utbilda dugligt underbefäl,
såsom stationsförmän, kontorsbiträden och
konduktörer. Förarbeten pågå ock för anordnande
af vidare utbildning för de tjänstemän af
högre grad, som önska meritera sig till mera
framskjutna ställningar vid distrikten och inom
styrelsen. Sedan några år tillbaka lämnas äfven
en särskild, rent facklig utbildning genom vid
järnvägen anställda maskiningenjörer åt blifvande
lokomotivförare; och sedan någon tid tillbaka
har en s. k. korrespondenskurs anordnats för
funktionärer vid banafdelningen, närmast i
syfte att utbilda dem till banmästare. Dessa
senare kurser omfatta hufvudsakligen
beräkningar o. d. med hänsyn till inom
banafdelningens tjänstgöring förekommande fall.
W—n.
Järnvägsskärning, ett på sidorna af doseringar
(se Dosera) och under af banplanet (se
d. o.) begränsadt terrasseringsarbete,
hvarigenom den för järnvägsbyggnaden för
högt liggande terrängen blifvit utgräfd
och utfylld på den för lågt liggande
terrängen för att där bilda järnvägsbank
(se Bank). Banprofilen (se d. o.) bör,
såvidt detta är möjligt, bestämmas så, att
skärningar och bankar till sina kubikmassor
motsvara hvarandra. Jfr fig. 1—3 å sp. 445—446.
H. L.
Järnvägsspår. De båda skensträngarna, fästa
i syllarna parallellt med och på det afstånd
från hvarandra, som af den bestämda spårvidden
(se Järnväg) betingas, utgör järnvägsspåret,
på hvilket lokomotiv och vagnar framrulla,
ledda af hjulens flänsar, som beröra de inre
kanterna af skenornas hufvuden. (Jfr fig. 11,
12 o. 16 å pl.)
H. L.
Järnvägsstakning. Se Järnvägsbyggnad.
Järnvägsstaten, den under Järnvägsstyrelsen
lydande personal, som handhar skötseln af
linjegöromålen. Denna personal, som utgöres
af tjänstemän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
