den nuv. östra stadsdelens plats och erhöll privilegier 1614 (staden kallas i dessa Adolfsborg), 1620, 1650 och 1719. Den har flera gånger härjats af eldsvådor (så lades 1785 nästan hela den västra och 1790 hela den östra eller mer än 70 större hus samt närmare 100 mindre åbyggnader i aska, hvarjämte kyrkan härjades af elden), och 1834 rasade koleran där värre än på något annat ställe i Sverige, bortryckande sjättedelen af stadens befolkning. Sveriges sista krig med Danmark slöts genom freden i J. 10 dec. 1809. Se vidare Jönköpings slott och fästningsverk. Litt.: ”Samling af J:s stads privilegier” (1787), J. Allwin, ”Strödda anteckningar ang. J:s stad och dess omgifning” (1839), A. O. Hedenstjerna, ”J. förr och nu” (1846), den af en beskattningskommitté utg. ”Historisk-statistisk beskrifning öfver J. från äldre till närvarande tid” (1861), Viktor Rydberg, ”Det forna J.” (1880), J. Nyqvist, ”J. och dess omgifningar” (1888), E. Åkerhielm, ”Småland och Öland” (Sv. Turistföreningens resehandböcker, n:r 16, 1908), samt R. Björkman, ”J.” (i ”Gamla svenska städer”, II, 1909) och ”J.” (i ”Sverige”, 1910). Wdn. Jönköping—Gripenbergs järnväg (sign. J. G. J.), en Jönköping—Gripenbergs järnvägsaktiebolag tillhörig, smalspårig (0,600 m.), 44 km. lång järnväg i Jönköpings län mellan Jönköpings Östra station och Vireda. I Jönköping står banan icke i förbindelse med statens järnvägars station därstädes, men, genom spår till omlastningsplats, i förbindelse med statsbanespåret vid ”Jönköpings strand”. Från Rosendala station utgår en 2 km. lång sidobana till Huskvarna. Ursprungligen afsågs, att banan skulle framgå till Gripenbergs station å Östra stambanan. Sträckan Jönköping—Huskvarna öppnades för trafik 22 april 1894, Rosendala—Lyckås gård 19 aug. s. å., Lyckås gård—Förnäs 21 okt. 1899 och Förnäs—Vireda 18 dec. 1900. 31 dec. 1908 utgjorde bokförda byggnadskostnaden 1,467,174 kr., hvaraf för rullande materiel 338,845 kr., aktiekapitalet 710,000 kr. och reservfonden 30,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Jönköping. A. d’A. Jönköpingsbladet, tidning, som utgafs i Jönköping 1843—44 med ett, 1845—54 med två och 1854—72, då den upphörde, med tre nummer i veckan, under redaktion af Johan Sandvall (1843—48), som gaf den en bemärkt plats bland landsortens oppositionsblad, och A. V. Strehlenert (1848—-70). Bland tidningens medarbetare märkas särskildt K. J. L. Almquist (1845—48) och V. Rydberg (1847—51). Jönköpings juridiska byrå grundlades 1874 af vice häradshöfding Axel Cronholm och öfvertogs efter hans död (1908) af hans mångåriga biträden auditörerna A. von Hedenberg och Fr. Ask samt kassadirektören S. Lyberg. Byrån har till ändamål att tillhandagå allmänheten med utförande af juridiska uppdrag, inkasserande af fordringar, meddelande af soliditetsupplysningar och förmedling af penningplacering. Byrån har sitt hufvudkontor i Stockholm (urspr. var det förlagdt till Jönköping, där nu ett afdelningskontor finnes) samt sysselsätter ett 60-tal jurister och kontorsbiträden och omkr. 2,000 korrespondenter å alla viktigare platser i Sverige och utlandet. Byrån är banbrytande på sitt område och den största affären i sin bransch i Norden. Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt mot slutet af 1200-talet (från 1286 finnes ett testamente till klostret), tillhörde franciskanerna. Att döma af bevarade uppgifter om donationer till klostret har detsamma aldrig spelat någon stor roll. Vanligen omtalas det i handlingar tillsammans med andra kloster. Af dess guardianer känner man endast tre, och man vet äfven, att sju provinsialkapitel hållits i klostret (1297, 1312, 1324, 1353, 1382, 1434, 1491). Eljest känner man om klostrets historia föga. Under fejderna med Danmark iklädde sig klostret en gång jämte staden förbindelse att till danskarna utbetala en större penningsumma, men gjorde svårigheter vid betalningen (1453). 1493 ingrep biskopen i Linköping mot klostrets guardian, enär han fråntagit det utanför staden belägna S:t Görans kapell ett för detsamma af åtskilliga biskopar utfärdadt aflatsbref äfvensom flera andra dyrbarheter och fört dem till ett nära klostret uppfördt kapell, dit man önskade draga folket. En af de sista underrättelserna om Jönköpingsklostret skildrar en af två munkar därstädes begången stöld (1525). Hos två illa beryktade kvinnor i staden hade de gömt smycken, mässkläder m. m., hvilka de tagit ur stadskyrkan och på andra håll. 1529 erhöll klostret af Gustaf Vasa ett skyddsbref; 1544 hade det gått sin upplösning till mötes. Se vidare Jönköpings slott och fästningsverk. Jfr F. Hall, ”Jönköpings kloster” (i ”Medd. från Norra Smålands Fornminnesförening”, I, 1907). (T. H—r.) Jönköpings län, som omfattar nordvästra delen af Småland och Mo härad i Västergötland, är beläget mellan 56° 50′ och 58° 9′ n. br. samt 2° 23′ och 4° 59′ v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till Skaraborgs och Östergötlands län, i v. till Älfsborgs och Hallands län, i s. till Kronobergs län samt i ö. till Kalmar och Östergötlands län. Länets största längd, i ö.—v., är 145 km. och största bredd, i n.—s., 135 km.; dess ytinnehåll är 11,522 kvkm., hvaraf 10,617 land och 905 vatten. Folkmängden var vid 1909 års slut 213,072 personer (104,296 mankön och 108,776 kvinnkön), hvaraf 181,793 å landsbygden och 31,279 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 20 personer på 1 kvkm. land. Nämnda folkmängd utgjorde 3,89 proc. af rikets, och länet var med hänsyn till folkmängden det 14:e i ordningen af rikets län och i afseende på folkmängdstätheten det 16:e. Ökningen af folkmängden har, på senare tider hämmad af emigrationen, varit ganska svag, då folkstocken behöft drygt 150 år för att fördubblas, och har på de sista femtio åren ökats med blott 27 proc. och under de senaste tjugufem åren med knappt 8 proc. Städernas folkmängd har ökats mycket och blifvit under de nämnda 50 åren tredubblad, men å landsbygden har under de sista 50 och 25 åren ökningen föga öfverstigit resp. 15 och 4 proc. — I judiciellt hänseende är landsbygden delad i 5 domsagor, under Göta hofrätt: Tveta, Vista och Mo domsaga, hvilka tre härad bilda ett tingslag, Norra och Södra Vedbo domsaga, i hvilken hvartdera häradet utgör ett tingslag, Östra härads domsaga, ett tingslag, Västra härads domsaga, ett tingslag, samt Östbo och Västbo domsaga, i hvilken hvartdera häradet ingår med ett tingslag. Fögderierna äro 6, och af dem sammanfalla 4 med de fyra förstnämnda domsagorna och de