Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 693-694 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalobiotik ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

e. d., i form af insprutning i klinkornas
muskler; vid vissa ögonsjukdomar till ”inpudring”
i ögonen (uti mycket finfördeladt tillstånd); i
ströpulver eller salfva på syfilitiska slemhinne- och
hudåkommor o. s. v.
1. P. T. C.* 2. O. T. S. (C. G. S.)

Kalonije. Se Emmaus 1.

Kalops (af eng. collops, köttskifvor,
ty. klops, fr. escalope), kokk., en maträtt,
bestående af tjocka oxköttskifvor, som bultats
möra och (i hvarf med smör, köttets fett och
mjöl emellan) kokats i sluten kastrull vid sakta
eld. ”Skånsk kalops” tillredes af refbenen med
deras kött.

Kalori (af lat. calor, värme)
l. Värmeenhet. 1. Fys., den värmekvantitet,
som erfordras för att höja temperaturen hos
viktsenheten vatten en grad. Se Egentligt
värme. — 2. I fysiologien, särskildt den
del, som behandlar ämnesomsättningen och
kroppens näring, infördes kalorimåttet af
Rubner på 1880-talet. Man uttrycker såväl
energiomsättningen i kroppen som de olika
ämnenas näringsvärde i kalorier. Jfr Födoämnen
och Ämnesomsättning.
1. L. A. F.* 2. J. E. J—n.

Fig. 1. Theorells kalorifer (längdgenomskärning).

Fig. 2. Dahlgrens kalorifer (längdgenomskärning).

Kalorifer (af lat. calor, värme, och ferre,
bära) betecknade förr en anordning, hvilken som
helst, som användes för uppvärmning af luft; och
liknande betydelse återfinnes ännu i andra språk,
t. ex. i franskan. Numera begagnas i svenskan
ordet kalorifer som beteckning för en ugn,
större än en kamin (se d. o.), som användes vid
s. k. varmluftsvärmeledning, hvarvid ugnen är
uppställd i ett annat — vanligen lägre beläget —
rum (”varmkammare”) än det eller de, som skola
värmas. Eldningen sker från ett intill
varmkammaren gränsande rum (eldningsrum). Beträffande
värmetekniska och hygieniska fordringar på en
kalorifer är i allt väsentligt tillämpligt hvad
som säges om kamin (se d. o.). Bland allmännare
kalorifertyper må nämnas J. E. Cederbloms,
H. Theorells och W. Dahlgrens.
Den å fig. 1 angifna konstruktionen
är en af Theorell utförd modifikation af
Cederbloms kalorifer, hvarvid en vattenmantel
är placerad kring eldstaden. Härigenom
blir det möjligt att kombinera varmlufts-
och varmvattenuppvärmning. Till ernående
af fullständig gastäthet är den murade ugnen
omgifven af smidd plåt. Fig. 2 visar Dahlgrens
kalorifer, utförd af gjutjärn, utfodrad med
eldfast sten. Såväl den i fig. 1 som den i fig. 2
visade kaloriferen eger afdunstningsskål för
vatten till fuktning af luften. Andra kaloriferer äro
konstruerade af Skoglund & Olsson,
Ebbes bruk, Gebrüder Körting, m. fl.
K. S—n.

Kalorikmaskin (af lat. calor, värme). Se
Varmluftsmaskin.

Kalorimeter (af lat. calor, värme, och
grek. metron, mått), fys., det kärl, som
vid uppmätning af värmemängder innehåller
vätskan, hvars temperaturtillskott skall
bestämmas. Kalorimetern är vanligen af koppar
eller annan metall med ringa värmekapacitet. Ytan
bör vara blank, så att värmeutstrålningen blir
obetydlig, och för att hindra värmets bortledning
begagnas isolerande underlag. För gaser användas
kalorimetrar med inre spiral, genom hvilken den
upphettade gasen cirkulerar i en lång bana och
därunder får tillfälle att fullständigt afgifva
sitt öfverskjutande värme. Vid beräkningen af
den mängd värme, som tillförts kalorimetern, är
att märka, att icke enbart den kalorimetriska
vätskan (vanligen vatten) uppvärmes, utan
äfven kalorimeterväggarna, omröraren och
termometern. Den värmemängd, som åtgår för 1
grads uppvärmning af samtliga dessa senare
kroppar, kallas kalorimeterns vattenvärde,
eftersom den tydligen är numeriskt lika med den
mängd vatten, som har samma värmekapacitet
som kalorimeterns fasta delar (jfr Egentligt
värme). — För bestämning af förbränningsvärmet
användes mycket den af Berthelot 1881 föreslagna
s. k. kalorimetriska bomben. Denna består i
ett invändigt platineradt stålkärl, hvari
den substans, som skall förbrännas, inneslutes
och därpå ren syrgas inpressas ända till ett
tryck af 25 atmosfärer. Tandningen sker medelst
elektricitet. Hela bomben hålles nedsänkt i en
kalorimeter. På senare tid användes särskildt för
tekniska ändamål en modifikation af Berthelots
bomb, i hvilken den dyrbara platinabeklädnaden
ersatts med ett lager hvit emalj
(Mahlers bomb). Se vidare Egentligt värme.
L. A. F. (G. I.)

Kalorimetri (se Kalorimeter), fys.,
läran om uppmätning af värmemängder. Se Egentligt
värme.

Kalorimetrisk bomb, fys. Se Kalorimeter.

Kaloritropism, bot. Se Termotropism.

Kalospinterokromatokrene (af grek. kalos,
skön, spinther, gnista, chroma, färg, och
krene, källa), en på 1870-talet brukad benämning
på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>