e. d., i form af insprutning i klinkornas muskler; vid vissa ögonsjukdomar till ”inpudring” i ögonen (uti mycket finfördeladt tillstånd); i ströpulver eller salfva på syfilitiska slemhinne- och hudåkommor o. s. v. 1. P. T. C.* 2. O. T. S. (C. G. S.) Kalonije. Se Emmaus 1. Kalops (af eng. collops, köttskifvor, ty. klops, fr. escalope), kokk., en maträtt, bestående af tjocka oxköttskifvor, som bultats möra och (i hvarf med smör, köttets fett och mjöl emellan) kokats i sluten kastrull vid sakta eld. ”Skånsk kalops” tillredes af refbenen med deras kött. Kalori (af lat. calor, värme) l. Värmeenhet. 1. Fys., den värmekvantitet, som erfordras för att höja temperaturen hos viktsenheten vatten en grad. Se Egentligt värme. — 2. I fysiologien, särskildt den del, som behandlar ämnesomsättningen och kroppens näring, infördes kalorimåttet af Rubner på 1880-talet. Man uttrycker såväl energiomsättningen i kroppen som de olika ämnenas näringsvärde i kalorier. Jfr Födoämnen och Ämnesomsättning. 1. L. A. F.* 2. J. E. J—n.

Fig. 1. Theorells kalorifer (längdgenomskärning).

Fig. 2. Dahlgrens kalorifer (längdgenomskärning).

Kalorifer (af lat. calor, värme, och ferre, bära) betecknade förr en anordning, hvilken som helst, som användes för uppvärmning af luft; och liknande betydelse återfinnes ännu i andra språk, t. ex. i franskan. Numera begagnas i svenskan ordet kalorifer som beteckning för en ugn, större än en kamin (se d. o.), som användes vid s. k. varmluftsvärmeledning, hvarvid ugnen är uppställd i ett annat — vanligen lägre beläget — rum (”varmkammare”) än det eller de, som skola värmas. Eldningen sker från ett intill varmkammaren gränsande rum (eldningsrum). Beträffande värmetekniska och hygieniska fordringar på en kalorifer är i allt väsentligt tillämpligt hvad som säges om kamin (se d. o.). Bland allmännare kalorifertyper må nämnas J. E. Cederbloms, H. Theorells och W. Dahlgrens. Den å fig. 1 angifna konstruktionen är en af Theorell utförd modifikation af Cederbloms kalorifer, hvarvid en vattenmantel är placerad kring eldstaden. Härigenom blir det möjligt att kombinera varmlufts- och varmvattenuppvärmning. Till ernående af fullständig gastäthet är den murade ugnen omgifven af smidd plåt. Fig. 2 visar Dahlgrens kalorifer, utförd af gjutjärn, utfodrad med eldfast sten. Såväl den i fig. 1 som den i fig. 2 visade kaloriferen eger afdunstningsskål för vatten till fuktning af luften. Andra kaloriferer äro konstruerade af Skoglund & Olsson, Ebbes bruk, Gebrüder Körting, m. fl. K. S—n. Kalorikmaskin (af lat. calor, värme). Se Varmluftsmaskin. Kalorimeter (af lat. calor, värme, och grek. metron, mått), fys., det kärl, som vid uppmätning af värmemängder innehåller vätskan, hvars temperaturtillskott skall bestämmas. Kalorimetern är vanligen af koppar eller annan metall med ringa värmekapacitet. Ytan bör vara blank, så att värmeutstrålningen blir obetydlig, och för att hindra värmets bortledning begagnas isolerande underlag. För gaser användas kalorimetrar med inre spiral, genom hvilken den upphettade gasen cirkulerar i en lång bana och därunder får tillfälle att fullständigt afgifva sitt öfverskjutande värme. Vid beräkningen af den mängd värme, som tillförts kalorimetern, är att märka, att icke enbart den kalorimetriska vätskan (vanligen vatten) uppvärmes, utan äfven kalorimeterväggarna, omröraren och termometern. Den värmemängd, som åtgår för 1 grads uppvärmning af samtliga dessa senare kroppar, kallas kalorimeterns vattenvärde, eftersom den tydligen är numeriskt lika med den mängd vatten, som har samma värmekapacitet som kalorimeterns fasta delar (jfr Egentligt värme). — För bestämning af förbränningsvärmet användes mycket den af Berthelot 1881 föreslagna s. k. kalorimetriska bomben. Denna består i ett invändigt platineradt stålkärl, hvari den substans, som skall förbrännas, inneslutes och därpå ren syrgas inpressas ända till ett tryck af 25 atmosfärer. Tandningen sker medelst elektricitet. Hela bomben hålles nedsänkt i en kalorimeter. På senare tid användes särskildt för tekniska ändamål en modifikation af Berthelots bomb, i hvilken den dyrbara platinabeklädnaden ersatts med ett lager hvit emalj (Mahlers bomb). Se vidare Egentligt värme. L. A. F. (G. I.) Kalorimetri (se Kalorimeter), fys., läran om uppmätning af värmemängder. Se Egentligt värme. Kalorimetrisk bomb, fys. Se Kalorimeter. Kaloritropism, bot. Se Termotropism. Kalospinterokromatokrene (af grek. kalos, skön, spinther, gnista, chroma, färg, och krene, källa), en på 1870-talet brukad benämning på