- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
787-788

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

kanonjollar (se fig., t. v. och t. h.). Af båda
slagen funnos såväl öppna som däckade. I
allmänhet fortskaffades de med åror, men voro
äfven försedda med master och segel att vid
behof användas. De däckade kanonsluparna voro
skonerttacklade och
fingo efter 1844 namn af kanonskonertar. Detta
slags fartyg var bestyckadt med 2 24-℔:iga
kanoner och 6 12-℔:iga karronader, förde
vanligen 28 åror och hade 70 mans besättning. Den
öppna kanonslupen förde 2 24-℔:iga kanoner och 4
nickor, hade 26 åror och 60 mans besättning samt
var försedd med två loggerttacklade master. Den
däckade kanonjollen fick efter 1844 namn af kanonkutter. Den
förde 1 24-℔:ig och 1 18-℔:ig kanon, 26 åror och
omkr. 50 mans besättning. Den öppna kanonjollen
förde 1 24-℔:ig kanon, ett par nickor, 20 åror
och 24 mans besättning. De öppna kanonsluparna
hade sina kanoner, då de icke begagnades,
stående nere på bottnen af fartyget. Då kanonerna
skulle begagnas, upphalades de på släpor till
sina respektive platser. Kanonjollarna voro
försedda med ömsom 1 eller 2 loggerttacklade
master; kanonen stod under strid vänd akter
öfver. — Efter 1840 tillkommo nya slag af
kanonbåtar, som dock hufvudsakligen endast
i kanonernas beskaffenhet skilde sig från
de äldre. De kallades bombkanonslupar och
landstigningskanonslupar. Bombkanonslupen
förde 1 72-℔:ig bombkanon och 1 24-℔:ig
kanon jämte 4 nickor samt hade 14 par åror och
60 mans besättning. Landstigningskanonslupen
förde 1 24-℔:ig kanon, 1 eller 2 12-℔:iga
landstigningskanoner jämte 4 nickor, hade 14
par åror och 60 mans besättning. Omkr. 1860
byggdes för första gången i Sverige
ångkanonbåtar, till en början af trä, men
senare af järn. Deras deplacement understeg
200 ton, farten var 9 knop, och bestyckningen
bestod af 1 12 cm. räfflad kanon. Fartygen
voro galeastacklade; de benämndes 2:a
kl. kanonbåtar
. På 1870-talet byggdes ett antal
kanonbåtar af större typ, 1:a kl. kanonbåtar
(den s. k. ”Blenda”-typen; se midtfig.) med ett
deplacement af omkr. 540 ton. De äro af järn och
försedda med vattentäta celler för att i händelse
af skottskador bevara flytbarheten. Två under
vattenlinjen placerade maskiner, åverkande
hvar sin propeller, framdrifva fartyget
med vid pass 12 à 13 knop. Den ursprungliga
bestyckningen utgjordes af 1 27 cm. kanon
förut och 1 12 cm. kanon akterut. 1:a klass
kanonbåtarna, hvilka äro ganska sjödugliga,
väckte vid sitt första framträdande berättigadt
uppseende till följd af sitt kraftiga,
grofva artilleri, sin rörlighet och sina
utmärkta manöveregenskaper. Med införandet af
snabbskjutande kanoner förringades emellertid
i hög grad stridsvärdet hos kanonbåtarna,
hvilkas såväl skrof som artilleri saknar
hvarje pansarskydd. Numera äro de också som
stridsfartyg föråldrade, ehuru några af dem efter
ombestyckning ännu kvarstå som stridsfartyg. Den
för svenska flottan 1891 byggda s. k. 2:a
kl. kanonbåten (”Svensksund”) är knappast
att anse som en kanonbåt, utan är en lätt
bestyckad isbrytare, tillika bärgningsfartyg.
L. H. (C. K. S.)

Kanonbäddning, krigsv. Se Bäddning och
Kanon, sp. 778 o. 785.

Kanongjuteri. Se Kanontillverkning.

Kanongrop. Se Kanonvärn.

Kanonicitet (se Kanon), sammanfattningen af alla
de egenskaper, som berättiga en biblisk bok till
kanoniskt anseende (se Bibelkanon).

Kanonicus. Se Kanik.

Kanonik (grek. to kanonikon), den del af
Epikuros’ filosofi, som afhandlar formell
kunskapslära (läran om kunskapernas uppkomst
och om criterium veri).

Kanoniker. 1. Detsamma som kanik (se
d. o.). — 2. Mus. Se Kanon 4.

Kanonisation (mlat. canonizatio; se Kanon 1),
upptagande i kanon, d. v. s. förteckningen
på den katolska kyrkans helgon;
helgonförklaring. Rättigheten att kanonisera
ansågs i början tillkomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free