bergen och under sitt lopp genom K. upptager Blue river och en mängd smärre tillflöden, tills den vid östra gränsen utmynnar i Missouri. Sydvästra delen af K. genomflytes af Arkansas med Neosho. Klimatet är sundt och utmärkes af stark sommarhetta. Dodge vid Arkansas har 518 mm. årlig nederbörd, men blott 70 regndagar om året; julitemperaturen är 25,4°, men kan under de ofta förekommande heta vindarna stiga till 45°. Detta har till följd, att äfven större floder i västra K. om sommaren äro utan vatten, och denna del af landet är en grässtäpp, som kräfver konstgjord bevattning för att kunna odlas. Här äro bergsalt och gips de viktigaste bergsprodukterna. I östra delen bildar en stenkolsformation, som upptager 44,000 kvkm., berggrunden, hvilken täckes af en humusrik svartjord. Nederbörden är här rikare. Topeka har 823 mm. nederbörd om året och en årsmedeltemperatur af 12° med 25,2° i juli och —2,9 i jan. Dock förekomma äfven här de förödande heta vindarna och långa tider af torka, men vanligen slår jordbruket här väl ut. Det mesta regnet faller på försommaren {maj—aug.), medan sensommaren och hösten äro fattiga på nederbörd, och vintern har ej mycket snö. En landsplåga äro de våldsamma hvirfvelvindarna (tornados), som förekomma oftare i denna stat än i någon annan; på vintern förekomma våldsamma snöstormar (blizzards). K. är i första rummet en jordbruksstat. Jordbruksområdet var 1900 16,67 mill. har, af hvilka 10 mill. voro i något afseende tagna i bruk. De viktigaste sädesslagen äro majs (skörd 1908: 55 mill. hl.) och hvete (1908: 27,9 mill. hl.); därefter hafre, korn, råg, potatis och lin. Odlingen af sockermorhirs (Sorghum saccharatum) för sockertillverkning är nästan inskränkt till denna stat. Äfven bomull och vin odlas, men i ringa utsträckning; däremot är odlingen af frukt, mest äpplen, ansenlig. Skog täcker 5 proc. af ytan. För boskapsskötsel är staten väl lämpad. 1908 räknades 1,1 mill. hästar, 140,000 mulor, 722,000 mjölkkor och 3,58 mill. annan nötboskap, 236,000 får och 2,7 mill. svin. Af bergverksprodukter intaga stenkolen första platsen. 1907 brötos 6,6 mill. ton. S. å. lämnade oljefälten 3,8 mill. hl., af naturlig gas såldes för 4,8 mill. doll., af zinkmalm brötos 12,560 ton; dessutom brötos sandsten, kalksten, gips, salt m. m. Portlandscement framställdes till ett värde af 4,4 mill. doll. och lervaror till 2,4 mill. doll. Hela afkastningen af mineralprodukter värderades 1907 till 28,6 mill. doll. — Industrien är af mindre betydelse: 1905 funnos 2,474 verk. Viktigast äro slakterierna och kvarnarna, hvilkas produktionsvärde var resp. 96 och 42 mill. doll. Sammanlagda längden af järnvägarna inom staten var 1908 14,750 km. (hvaraf 431 km. elektriska banor). K:s folkmängd var 1860 107,206, 1880 996,096, 1890 1,427,096 och 1900 1,470,495 pers. (8 inv. på 1 kvkm.), af hvilka 52,003 voro negrer, 43 asiater och 2,130 indianer; 126,685 voro födda i utlandet (i Sverige 15,105; 35,219 med afkomlingarna i första led). Folkmängden 1905 var 1,544,968 och beräknades 1906 till 1,612,471 pers. För den högre undervisningen finnes ett 20-tal colleges och universitet, af hvilka må nämnas statsanstalterna University of Kansas i Lawrence och landtbruksskolan i Manhattan samt det lutherska Bethany college i Lindsborg. — Konstitutionen är af 1861 med senare vidtagna ändringar. Den verkställande makten tillhör guvernören, som utses för 2 år, den lagstiftande församlingen består af 40 senatorer, valda på 4 år, och 125 deputerade, valda på 2 år. Kongressen samlas till en högst 50 dagars session hvartannat år. I nov. 1880 antogs genom allmän folkomröstning ett tillägg till konstitutionen, som trädde i kraft 1 maj 1881 och som för alltid förbjöd försäljning och tillverkning af sprit- och maltdrycker, vin och andra berusande drycker utom för medicinskt, vetenskapligt och tekniskt ändamål; endast ”druggister”, som för ett år i sänder genom ”probate judge” erhållit rättighet, få tillhandahålla alkoholhaltiga drycker på vissa villkor. Förbudet gäller ännu, med ändringar och tillägg, ehuru förbudsfienderna vid nästan hvarje session inom legislaturen gjort försök att upphäfva detsamma. Lagens tilllämpning har växlat högst betydligt på olika orter och tider, beroende på bl. a., att förbudet genomfördes, innan den allmänna meningen blifvit uppfostrad till lagens ståndpunkt och att det genomfördes som en politisk partifråga, hvarigenom motståndare till detsamma skapades inom det motsatta partiet. Genom ett energiskt bedrifvet arbete under de senare åren anses förbudslagen nu vara lika väl tillämpad som hvilken annan strafflagsbestämmelse som helst. Rättsväsendet handhas af en öfverdomstol och därunder lydande distriktsdomstolar; domares tillsättning sker genom direkta val. Till kongressen sänder K. 2 senatorer och 8 representanter. Statsskulden uppgick 1907 till 623,000 doll. Den beskattade förmögenheten var 1907 425,3 mill. doll., den verkliga beräknades 1904 till 2,253,2 mill. doll. Hufvudstad är Topeka, men Kansas city är den största staden. — K. var en del af franska Louisiana och kom 1803 genom köp till unionen. Före 1854 beboddes det af indianer, dels infödda, dels från andra stater ditflyttade. Sistnämnda år organiserades det som territorium och upptogs bland staternas antal 1861. I inbördeskriget tog K. verksam del och led genom flera härjande infall af rebellerna, hvilka plundrade och brände staden Lawrence 1863. J. F. N. O. A. L—r. Kansas city [kä'nṡəs si'ti], två med hvarandra sammansmälta städer i Nord-Amerika, på högra stranden af Missouri, som här mottager Kansas river, nämligen 1. Stad i staten Missouri, på en hög kalkstensvall på södra stranden af Kansas river, alldeles intill gränsen af staten Kansas. 191,685 inv. (1909), hvaraf omkr. 10,000 af svensk börd. Från början hamn vid Missouri (till 1853 kallad West Port), tog K. större uppsving från anläggandet af Union-pacifikbanan (den hade 1860 endast 4,418 inv.) och den första stora Missouribron. Nu är K., som före 1866 saknade järnvägsförbindelse, en af unionens viktigaste järnvägsknutar med 20 hvarandra korsande linjer, har ett vidsträckt spårvägssystem (400 km. spår 1909), 3 broar öfver Missouri och 17 öfver Kansas river. Det är ett af landets största handels- och industricentra: näst Chicago har det den största kreatursmarknaden (införseln af lefvande kreatur steg 1907 till ett värde af 140 mill. dollar; utskeppningen af lefvande kreatur och slakteriprodukter steg s. å. till 175 mill. dollar), och spannmålsmarknaden är äfvenledes viktig, då K. är hufvudafsättningsort för staterna Kansas och Oklahoma