J. G. Stenbock, som 1680 köpte slottet, reducerades det till kronan och beboddes sedan tidtals af kungliga personer (bl. a. af Ulrika Eleonora d. ä., som dog där) till 1792, då de tvenne långsträckta flyglarna utmed sjön tillbyggdes och en krigsakademi där inrättades (nu kallad K. krigsskolan; fig. 4). Under K:s kungsgård (1 1/2 mtl, med en areal af 105,3 har, hvaraf 11,6 har park) lyda Eklund, Ingenting, Tomteboda, Norrbacka, Stallmästargården m. fl. lägenheter, tillsammans 4 mtl. I parken stå en af kronprinsen Oskar (sedan I) rest minnesvård öfver den vid Leipzig 1813 fallne majoren E. G. V. von Döbeln samt ett litet tempel med 12 joniska pelare, hvilket förr innehöll en marmorbyst af Karl X Gustaf. Parken skäres i sitt nordöstra hörn af Norra stambanan, hvilken där har en hållstation (använd äfven af Stockholm—Västerås-banan, som där löper in på stambanan), samt af Värtabanan, hvilken har egen station. — Om slottsbyggnaden se G. Upmark, ”Svensk byggnadskonst 1530—1760” (1904) och A. Hahr, ”Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hof” (1905). (G—g N.) Karl danske, grefve af Flandern, son till Knut den helige af Danmark och Edel, dotter till grefve Robert I af Flandern, föddes omkr. 1084 och blef efter dråpet på fadern (1086) af modern förd till hennes hemland, där han uppfostrades hos sin morfader, under det att modern 1092 begaf sig till Italien som hertig Rogers af Apulien gemål. K. gjorde i sin ungdom korståg (troligen 1106—10). Möjligt är, att han uppehöll sig hos sin styffader, Roger, då denne fick besök af Sigurd Jorsalafare, och att han följde denne till Palestina. Vid sin kusin Balduin VII:s död (1119) blef K. grefve af Flandern, hvilket han kraftigt och rättrådigt styrde i åtta år. Han var en stor vän af hierarkien och främjade dess makt på mångahanda sätt. Han kom därvid i fientlig ställning till åtskilliga af landets världsliga herrar, hvilket ledde till en sammansvärjning mot hans lif. 2 mars 1127 öfverföllo åtta sammansvurna K. i S:t Donatians kyrka i Brügge och dräpte honom. Af kyrkan betraktades han (liksom hans fader) som martyr och kanoniserades. Hans änka gifte sig med hans efterträdare i Flandern. Jfr K. F. Wegener, ”Om Karl Danske, grefve af Flandern” (1839), och E. le Glay, ”Histoire du bienheureux Charles le bon” (1884). C. R.* Karl den djärfve. Se Karl, hertig af Burgund, sp. 1013. Karl den elftes syn, en folkskrift, Se Karl, svenska konungar 5. Karl den store. Se Karl, romerska kejsare 1, sp. 1026. Karl den tionde Gustafs historiska fond (Karl X Gustafs etc.) benämnes en summa af ursprungligen 10,000 kr., som utgjorde öfverskott i medel, som insamlats för resande af Karl Gustafs staty i Malmö och öfverlämnades till Lunds universitet 1899. 1909 öfverlämnades ytterligare mellan 3 och 4 tusen kr. En del af fondens räntemedel skall hvart tredje år användas till främjande af historisk forskning och till utgifvande af arbeten i Nordens historia under Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karlarnas tidehvarf. Beslutanderätten öfver användningen af fondens medel tillkommer en särskild nämnd, hvars ordf. är en af professorerna i historia vid Lunds universitet. Karl den tredjes orden (Karl III:s orden), den andra i rang bland Spaniens riddarordnar. Se Ordnar. Karl den trettondes hemgiftskapital (Karl XIII:s etc.), den 1779 af rikets ständer åt dåv. hertig Karl af Södermanland (sedermera konung Karl XIII) anslagna och genom en särskild gärd anskaffade bröllopsgåfva af 100,000 rdr specie, ”hvilket capital för framtiden skulle blifva oförryckt, men hvaraf den årliga räntan, efter fem för hundra” skulle till hertigen öfverlämnas. Sedan konung Karl XIII aflidit, förklarades genom statsutskottets skrifvelse till Riksgäldskontoret 12 maj 1818, att räntan å hemgiftskapitalet fortfarande skulle af Riksgäldskontoret till den regerande konungen utbetalas med 5,000 rdr b:ko (7,500 kr.) årligen. Därmed fortsättes ännu. Kbg. Karl den trettondes orden (officiellt: Konung Carl den XIII:s orden), svensk orden, som af Karl XIII stiftades 27 maj 1811, tilldelas de förnämste ämbetsmännen inom Frimurarorden och har endast en grad: riddargraden. Ordenstecknet är ett rubinfärgadt kors, infattadt i guld. Dess fyra armar utgå i form af fyra likbenta trianglar från en å båda sidorna hvitt emaljerad glob, på hvars öfre sida äro två öfver hvarandra lagda gyllene C, hvilka innesluta talet XIII; den undre sidan har bokstafven B i svart färg, infattad inom en af guld ritad trekant. (Numera förekommer B i guld och triangeln i svart med fina gyllene kanter.) Detta ordenskors är fäst under en gyllene kunglig krona och bäres kring halsen i ett rödt, eldfärgadt sidenband. Därjämte bära riddarna å vänstra sidan af bröstet ett enkelt rödt kors af kläde. Riddarna af Karl XIII:s orden äro i rang näst efter kommendörer af de kungliga ordnarna och ha tromans värdighet. Deras antal är (k. prinsar och utlänningar ej inberäknade) bestämdt till 27 af världsliga och 3 af andliga ståndet. De nämnas på Karlsdagen (28. jan.) och böra vara minst 36 år gamla (undantag för k. prinsar). B. S. (S—n.) Karl Detlef, pseudonym. Se Bauer, Klara. Karl Döfve nämnes redan under konung Knut Erikssons tid och var under Johans regering jarl. Han stupade 1220 under korståget mot esterna i slaget vid Rotalia, nu Riddali-kirrik. Jfr Folkunga-ätten. K. H. K.* Karleborg, ett grefskap, som 20 mars 1652 förlänades åt grefve Klas Tott och till en början omfattade Nykarleby stad i Österbotten samt 180 5/6 mtl inom de i samma landsort belägna Nykarleby och Lappo socknar. Sedermera fick Tott, 20 juli 1653, tillstånd att införlifva med detsamma 156 11/12 mtl inom Ilmola, Vörå och Lappo socknar i Österbotten, hvilka gods han kort förut förvärfvat under allodial frälserätt. Från den tiden omfattade det således Nykarleby stad samt 337 3/4 mtl inom Nykarleby, Lappo, Ilmola och Vörå socknar i Österbotten. Det indrogs till kronan i följd af 1680 års riksdags beslut. Jfr E. W. Bergman, ”Några blad ur Carleborgs grefskaps historia 1652—1659” (i Sv. litt.-sällsk:s i Finland ”Förhandl. o. upps.” (1894). G. F.* Karleby. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 2,231 har. 843 inv. (1909). Annex till Slöta, Skara stift, Vartofta kontrakt. — I denna socken, omkr. 7,5 km. ö. om Falköping, ligger byn K. l. Karleby Långa, där västgötaallmogen