katedralen (S:t Michael), där flera af de siebenbürgske furstarna ligga begrafna, och har ett på inkunabler rikt bibliotek, ett astron. observatorium, många kyrkor, kloster och kaserner, ett obergymnasium, biskopligt seminarium samt berömd vinodling. K. ligger på samma ställe som den romerska kolonien Apulum (under medeltiden Alba Julia) och var residens för de gamle vojvoderna och furstarna af Siebenbürgen, bl. a. Bethlen Gabor. Fästningen K., en bastionerad sjuhörning, uppfördes 1715—38 under kejsar Karl VI efter en plan af prins Eugen och uthärdade 1848—49 en långvarig belägring. — 2. Fordom fästning och stad i svenska hertigdömet Bremen, på en udde, som Geeste vid sitt utflöde i Weser bildar med denna flod. Fästningen byggdes 1672—75 af generalkvartermästaren Johan Mell efter af honom uppgjord ritning och kallades till en början Geestendorf, sedan Karlstadt samt slutligen K. Som en yttre befästning bibehölls den gamla, på en holme i Geestes mynning liggande Lehe skans. Mell förordnades till kommendant på K., som i nov. 1675 började belägras af de allierade och i jan. 1676 uppgafs. Sedan Bremen i fredsslutet återlämnats till Sverige, beslöts på framställning af 1680 års fästningskommission, att K. skulle raseras, men generalguvernören H. Horn lät reparera dess försvarsverk, till hvilkas ombyggnad Dahlbergh sedan uppgjorde ritning, och N. Tessin anbefalldes uppgöra desseiner såväl till publika hus som till ”hus och fasciater mot gatorna”. Man ville nämligen nu, att K. skulle blifva handelsstad. Med stadens utveckling gick det emellertid långsamt, och dess försvarsverk fingo förfalla. 1698 anbefalldes Dahlbergh att inkomma med såväl befästningsdessein som ny stadsplan, men kriget kom hindrande i vägen, och endast obetydliga reparationsarbeten utfördes 1700, 1708 och 1711—12. K. föll utan motstånd 1712 i danskarnas händer och förstördes 1717 af en öfversvämning. På K:s plats är nu Geestemünde beläget. 1. J. F. N. 2. L. W:son M. Karlsby, kronopark i Godegårds, Tjällmo och Kristbergs socknar, Finspånga läns och Bobergs härad, Ombergs revir, Östergötlands län, har bildats genom inköp af åtskilliga hemman och hemmansdelar jämlikt k. br. 8 dec. 1899, 23 febr. och 30 nov. 1900, 31 jan. 1902 samt 4 april 1903. Benämning (tills vidare) enligt Domänstyrelsens beslut 2 okt. 1903. Areal 6,306 har. M—g. Karlsdal, kapellförsamling i Örebro län under Karlskoga, Karlstads stift, Visnums kontrakt. 634 inv. (1909). Karls graf, kanal vid Vänersborg mellan den med Vänern sammanhängande sjön Vassbottnen samt Göta älf. Kanalen, medelst hvilken fallen vid Rånnum och Önafors kringgås, byggdes af Karl IX och var den första anläggningen af detta slag i Sverige. Den har sedermera flera gånger blifvit ombyggd i sammanhang med Trollhätte kanal (se d. o.). Längd 3,6 km. A. G.* Karlsgrottan. Se Erpfingen.

Fig. 1. Karlshamns vapen.

Fig. 2. Situationsplan af Karlshamn.

Karlshamn, stapelstad i Blekinge län, vid den lilla Mieåns utlopp i Östersjön, således vid södra ändan af den dalgång, hvars naturskönaste del utgöres af den till staden gränsande Asarumsdalen. Större delen af staden ligger på åns östra strand; den del, som ligger v. om ån, kallas Nya staden. Stadens område omfattar 572 har. De bebyggda tomternas antal 1909 var omkr. 600, boningshusens 540. Stadens jord är satt till 2 mtl. Folkmängden var vid 1909 års slut 7,317 pers. och hade på de sista 25 åren ökats med endast 10 proc. Sammanlagda taxeringsvärdet 1909 var 15,514,400 kr., hvaraf 186,100 kr. å jordbruksfastighet och 569,400 kr. stadens egendomar. Med sina raka, tämligen breda gator, sina regelbundna kvarter och nätta hus gör staden ett mycket behagligt intryck. Hufvudgatorna gå parallellt från n. till s. och skäras vinkelrätt af tvärgatorna, hvilka flerstädes äro ganska branta till följd af den brutna terrängen. Nämnvärda offentliga byggnader äro kyrkan (till hvilken ritningar uppgjorts af Erik Dahlbergh och som invigdes 1702; se fig. 4), rådhuset (fullbordadt 1900; se å fig. 3), tullhuset, det nya stadshotellet (1908), folkskolehuset (1909), elektricitetsverket (1899), den i hamnparken förlagda badinrättningen (1903), saluhallen (1908) och den för Blekinge och Gottlands län gemensamma anstalten för sinnesslöa barn (1907). 1902 fullbordades stadens vattenverk för en kostnad af omkr. 550,000 kr. I stadsområdets norra del, v. om järnvägsstationen, ligger på en