inlagdt i stora kalkmassor. Nedanför klippans östra brant finnes inom vallgrafven en liten slät plan, benämnd ”Kyrkogården”, hvars jordlager är uppblandadt med människoben. Samma slags fynd ha träffats på klippans plan jämte vapenlämningar af järn, allt skadadt af eld, hvilket visar, att ”slottet”, som det kallas af allmogen, nedbränts. En vattencistern öfverst på klippan är ännu i godt stånd och ständigt fylld med drickbart vatten. B. S. (L. W:son M.) Karlsborg, fästning, belägen på den fordom s. k. Vanäs udde å Vätterns västra strand, där Göta kanal mynnar ut i denna sjö, är svenska härens hufvudförrådsfästning, afsedd att utgöra en tryggad upplagsplats såväl för härens reservförråd af alla slag som för statens och riksbankens dyrbarheter, men kan dessutom under vissa strategiska förutsättningar varda af betydelse äfven som operationsfästning. — Karl XIV Johan, som med sin stora krigserfarenhet egnade en outtröttlig omsorg åt landets försvarsväsen, biträdde en ny plan för detsamma, grundad på ”centralförsvar” (se d. o.) och upptagande bl. a. en i det inre af landet belägen fast plats som hufvuddepå för härens förnödenheter. 5 febr. 1819 uppdrogs därför åt dåv. chefen för Ingenjörkåren, B. E. Franc-Sparre, att däröfver inkomma med förslag. Detta aflämnades 7 juni s. å. och upptog en fästningsanläggning å Vanäs udde med landfronterna enligt bastions- och sjöfronterna enligt tenaljsystemet samt batterier å västra udden vid Rödesund och å Lindön i Vättern. Detta förslag, som fordrade 6,000 mans besättning, fastställdes af K. M:t 11 aug. 1819, och förberedande arbeten påbörjades omedelbart därefter. 23 maj 1820 inlämnade Franc-Sparre en andra förslagsritning med landfronterna enligt Carnots system samt med 2 detacherade lynetter och 1 ”svalstjärt” mot s. samt 1 redutt å Kanalholmen; fästningens inre område skulle förses med byggnader för militären, banken, rikets arkiv och redbarheter, sjö- och landtetablissemangens förråd, sjukhus och kruthus samt borgarkvarter med kyrka, hvarjämte i krigstid ett förskansadt läger var afsedt att anläggas såväl framför landfronterna som n. om kanalen. Redan s. d. gillades detta förslag af K. M:t, och kort därefter lades grundstenen till denna i början s. k. Vanäs fästning, som beräknades kunna fullbordas på 10 år för en summa af 2,440,000 rdr b:ko. Arbetena fortsattes efter den sistnämnda planen till 1831, då ett nytt förslag till landfronterna uppgjordes af kaptenen L. Ståhl, hvilket dock ej verkade någon rubbning i dittills utförda arbeten. Detta förslag var, likasom de förra, grundadt på bastionssystemet, men innehöll flera af Ståhl däruti införda förbättringar. 1835 uppgjorde dåv. löjtnanten vid Ingenjörkåren J. Kleen ett nytt förslag till ofvannämnda landfronters konstruktion, grundadt på kaponjärsystemet, hvilket vid denna tid i utlandet alltmera tillvann sig förtroende. Denna plan, som icke heller vållade någon rubbning i redan utförda arbeten, fastställdes s. å. och har till sina grunddrag, om också med åtskilliga af krigsvetenskapernas utveckling samt af sparsamhetsskäl föranledda förändringar och förenklingar, sedan dess legat till grund för arbetena å hufvudvallen med dess utanverk. 1845 gillades ett af generalmajor K. F. Meijer inlämnadt förslag till defensionskasern, det sedermera s. k. slutvärnet. 1873 fastställdes öfverste K. R. Ljungbergs förslag till landfronternas utförande enligt rent kaponjärsystem; 1876 gillades generalmajor B. A. Leijonhufvuds förslag till fästningens fullbordande, hvilket sedan af 1887 års fortifikationskommitté något förenklades. 1900 fastställdes förslag till batterier å hufvudvallen, och 1909 har hufvudfästningen ändtligen fullbordats. — Redan 1883 hade förslag uppgjorts till fort å Vaberget (se d. o.) samt till halfpermanenta verk å det n. om K. på andra sidan Rödesundsviken liggande Hammarnäset och vid det 5 km. s. v. om K. liggande Hästebacka; men endast å den förra platsen ha efter senare förslag af 1889 års fortifikationskommitté befästningar uppförts. — Inom K:s hufvudfästning finnes en mängd bombfasta förrådsutrymmen, men dessutom ha flera förråds- och andra byggnader uppförts dels inom det af vallarna inneslutna till omkr. 40 har uppgående området, dels utanför vallarna. Så uppfördes tyghuset 1834—42, det numera uteslutande till kasernetablissemang (och kyrka) använda 670 m. långa slutvärnet 1845—66 (kyrkan 1855—57), intendenturens persedelförråd 1869—71 och proviantförråd 1872—75, disciplinkompaniets kasern 1872—73 (ingick sedermera i ammunitionsfabriken), volontärskoleetablissemanget 1878—79, garnisonssjukhuset 1880—81, ammunitionsfabriken 1885—86 med utvidgning 1901—03, knallstubinfabriken 1894 m. fl., hvarjämte ett kronobageri (ett mindre sådant har sedan länge funnits) och ett hafremagasin för armén äro under uppförande. — Under K:s äldre byggnadstid voro som arbetsmanskap där förlagda först pionjärkåren och sedermera disciplinkompaniet. Som garnison ha där varit placerade ett detachement af Göta artilleriregemente, sappörbataljonen och Göta trängbataljon, hvarjämte infanteriets underbefäls-, sedermera volontärskola varit dit förlagd. Numera utgöres garnisonen af en bataljon af Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Göta ingenjörkår, hvarjämte en del af 3:e arméfördelningens skolor och infanteriets officersvolontärskola äro förlagda å K. L. W:son M. Karlsborg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, omfattande bl. a. Karlsborgs fästning och dess område. 984 har. 1,906 inv. (1909). K. utgör ett regalt pastorat (garnisonspastorn är kyrkoherde), Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt. Jfr pl. VIII till art. Folkskolor. Karlsborg, ett af Afrikanska kompaniet i början af 1650-talet anlagdt fäste vid Cabo Corso på Guineakusten. Se Afrikanska kompaniet. Karlsborgs artillerikår (n:r 9) bildades 1893 af två små fästningsartillerikompanier, som förut tillhörde Göta artilleriregemente. Kåren utvecklades från och med 1902 till Boden-Karlsborgs artilleriregemente (se d. o.). C. O. N. Karlsbrunn [-bronn], klimatisk luftkurort i österrikiska Schlesien, vid foten af berget Altvater, 783 m. ö. h. Där finnas fyra järnkällor. Säsong 15 maj—15 sept. Årliga frekvensen 800—900 kurgäster. Ln. Karlsburg. 1. (Ung. Gyulafehérvár, rum. Belgrad) Fästning och kunglig fristad i siebenbürgska komitatet Alsó-Fehér (Unter-Weissenburg), vid Maros. 11,507 inv. (1900), ungrare och rumäner. Säte för den rom.-katolske biskopen af Siebenbürgen. K. består af nedre staden och fästningen l. öfre staden, hvilken senare innehåller den katolska