Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1079-1080 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskoga - Karlskoga 2. Socken i Örebro län, Karlskoga bergslag - Karlskoga 3. Municipalsamhälle, förr kyrkoby i Karlskoga socken - Karlskriftning - Karlskrona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlstads stift, Visnums kontrakt. –
3. Municipalsamhälle, förr kyrkoby, i
ofvannämnda socken, vid K. station å Nora
bergslags järnväg, 12 km. från Strömtorps
station å Nordvästra stambanan. Samhället
har 2,267 inv. (1909). Taxeringsvärde 416,400
kr. (1909) å jordbruksfastighet och 2,074,000
kr. å annan fastighet, hvaraf 300,700 kr. å
bevillningsfri. Byggnads-, brand- och
ordningsstadgan för rikets städer tillämpas
enl. k. br. 26 juni 1885 och 24 maj 1895
samt 11 dec. 1896 och hälsovårdsstadgans för
riket bestämmelser om stad enl. k. br. 19
febr. 1897. Platsen har liflig rörelse
och bl. a. följande allmänna inrättningar:
postkontor, provinsialläkare, distriktsveterinär,
apotek, sjukstuga och epidemisjukhus, tingshus,
tre missionshus, barnhem, folkskola, realskola,
en s. k. praktisk skola, elektricitetsverk,
bankkontor (K. härads sparbank samt
expeditionskontor af Kristinehamns och Örebro
enskilda banker). Från tryckeri i Nora utges
"K. tidning" (2 ggr i veckan).

Karlskrifning, öfverflyttning af en skeppsgosse
från skeppsgossekompani till 3:e kl. sjöman vid
sjömanskåren (vid matros-, ekonomi-, eldar-,
handtverks- eller minörkompani). Ingen
skeppsgosse får karlskrifvas, förrän han
uppnått 18 års ålder samt vunnit utbildade
kroppskrafter och yrkesfärdighet, motsvarande
den, som bibringas i rekrytkurs. Karlskrifningen
förrättas vanligen i sept. hvarje år.
L. H.*

Fig. 1. Karlskronas vapen.

Karlskrona, stapelstad, residens för
landshöfdingen i Blekinge län samt svenska
flottans hufvudstation, är beläget vid
Östersjön, s. om Lyckebyåns mynning. Staden,
som ursprungligen anlades på Trossö
och den v. därom belägna, numera med Trossö
sammanhängande Björkholmen, har
sedermera utvidgats, så att den (jfr fig. 2)
omfattar de norrut belägna Pottholmen,
Pantarholmen och Ekholmen, med hvilka
den är förenad genom utfyllningar eller
broar. Bland andra öar märkas Stumholmen, med
flottans förrådshus och den gamla fästningen Kungshall,
Laboratorieholmen, med flottans epidemisjukhus,
och Lindholmen. Den n. om Pantarholmen belägna
ansenliga ön Vämmö äfvensom angränsande
delar af fastlandet tillhöra staden, hvars
areal uppgår till 780 har – däri ej inberäknade
de nyligen inköpta öarna Saltö och Dragsö.
1909 uppgick antalet bebyggda tomter till
1,341, obebyggda till 383, fördelade på 35
kvarter. Folkmängden utgjorde vid 1909 års slut
27,460 pers, och hade sedan 1889 ökats med 32
proc. Uppskattningsvärdet å fast egendom, för
hvilken bevillning erlades, uppgick 1909 till
30,913,500 kr., hvaraf för jordar 180,000 kr., å
bevillningsfria fastigheter till 13,101,300 kr.,
hvaraf 9,792,900 kr. för statens och 3,308,400
kr. för enskildas. 1909 utgjorde bevillningen
102,616 kr. och inkomstskatten 105,905 kr. Enligt
1909 års utgifts- och inkomststater för staden
och kyrkoförsamlingarna upptogos stadens
inkomster till 832,488 kr. och utgifterna
till 1,446,029 kr. Utdebiteringen till
bestridande af 1909 års utgifter utgjorde 6,89
kr. pr bevillningskrona. Stadens tillgångar voro
1 jan. s. å. bokförda till 6,896,248 kr. och
skulderna till 5,690,524 kr.

Den ö, på hvilken staden urspr. anlades, höjer
sig från alla sidor till en jämn platå, som
bildar stadens medelpunkt, Stortorget, där en
af Börjeson modellerad, i brons gjuten staty af
stadens grundläggare Karl XI är rest (1897; se
fig. 3 o. 4 i art. Karl, sp. 968) och där stadens
(1905) nyrestaurerade rådhus (fig. 3) och två
af dess kyrkor, Fredrikskyrkan l. Storkyrkan
(grundlagd 1720, invigd 1744; fig. 5) och
Heliga trefaldighetskyrkan l. Tyska kyrkan
(uppf. 1697–1709, efter N. Tessins ritning;
fig. 4), stadens vackraste kyrka, äro belägna. De
till stadens centrum ledande gatorna äro starkt
kuperade, men i allmänhet breda och raka. De
centrala delarna af staden äro i allmänhet väl
bebyggda, särskildt Ronnebygatan, där efter
en större eldsvåda 1887 ståtliga byggnader
vuxit upp, som förläna denna stadsdel ett
storstadsmässigt utseende. Af dessa byggnader
må särskildt framhållas riksbankshuset
(uppf. 1904), i hvilket jämväl post-,
telegraf- och telefonstationerna äro inrymda,
samt stadshotellet. Vid samma gata är jämväl
det mera anspråkslösa länsresidenset beläget,
hvilket emellertid troligen före 1910 års slut
kommer att utbytas mot ett ståtligt palats,
som f. n. (efter ritning af G. Lindgren)
är under uppförande vid Kungsbron, samt,
vid Borgmästarfjärden, Wachtmeisterska huset
("Grefgården"), en i gammalsvensk herrgårdsstil
uppförd byggnad. Vid den med träd planterade
Drottninggatan, som från Skeppsbrohamnen leder
fram mot Flottans varf, ligga Allmänna läroverket
för gossar, Kronprinsessan Viktorias örlogshem
(öppnadt 1902 med syfte att bereda flottans
sjömän och värnpliktiga en tillflyktsort å
deras fritid), Frimurarlogen, Skeppsgossehemmet
(öppnadt 1903, likartadt med örlogshemmet),
Sjötruppernas kasern, stationsbefälhafvårens
ämbetshus med kansli, räkenskapskontor, skolor
m. m. Vid gatans ändpunkt i s. ligger Flottans
sjukhus och bakom detta Amiralitetskyrkan (af
trä, enligt sägen öfverflyttad från Finland på
1680-talet, restaurerad 1909). Strax i närheten
ligga kustartilleriets kasernbyggnader med
fasader mot Vallgatan, som från Drottninggatan
leder fram till Amiralitetstorget, en
vacker parkanläggning (fig. 7), vid hvilken
den ståtliga Skeppsgossekasernen, Blekinge
museum och Elementarläroverket för flickor äro
belägna. Staden är ganska väl försedd med öppna
platser och planteringar, bland hvilka, förutom
ofvannämnda parkanläggning å Amiralitetstorget,
märkas den vidsträckta, väl vårdade Hoglands park
med en staty i marmor af Karl XIII (aftäckt
1897), samt Kungsplanen, vid hvilken två
nyuppförda byggnader, stadens elektricitetsverk
och varmbadhus, äro belägna. N. om staden å Vämmö
i närheten af den vackra och lifligt besökta
Skogsparken ("Tallet") ligga Karlskrona
grenadjärregementes och Ingenjörtruppernas kaserner,
stadens epidemisjukhus, länslasarettet samt
några betydande industriella anläggningar,
Tyska bryggargården, kakelfabriken och
träförädlingsfabriken. Antalet fabriker 1907 var
43 med 2,450 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 7,75 mill. kr. Största tillverkningsvärdet
hade en galvaniserings- och etsningsfabrik (öfver
1 mill. kr.), 2 skeppsvarf och båtbyggerier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>