af stadens grundläggare rest pyramid, ligga
rådhuset och den evang. stadskyrkan Concordia,
vid Friedrichsplatz den 1865—75 uppförda
ståtliga byggnaden för de förenade samlingarna
(innehållande hof- och landsbiblioteket, omkr. 200,000
bd tryckta skrifter och 3,800 handskrifter,
myntkabinett, fornsaks- och naturaliesamlingar),
den katolska stadskyrkan S:t Stefan och
landtdagshuset. Öfriga märkliga byggnader
äro de katolska Bernhardskyrkan (sengotik,
1895—1901), Bonifatiuskyrkan (romansk,
1905 ff.), Liebfrauenkirche (1890—91), den
gammalkatolska Uppståndelsekyrkan (1895—97)
samt de protestantiska Johanneskyrkan (1887—88)
och Kristuskyrkan (1896—1900), Arfstorhertigens
palats (italiensk senrenässans, 1892—1903)
och markgrefliga palatset, båda vid den med
Kaiserstrasse parallella, trädplanterade
Kriegstrasse. Jämte den bakom slottet
liggande stora slottsträdgården, som i
n. öfvergår i Hardt, finnes en synnerligen
smakfull stadsträdgård i stadens södra
del. Af bildningsanstalter finnas en berömd
teknisk högskola, som inrättades 1825 och har
omkr. 1,350 stud., fördelade på 7 afdelningar
(bl. a. en för skogsväsen), en konstakademi,
en målarinneskola, en konstindustri- och
byggnadsskola, ett konservatorium
och en allmän musikbildningsanstalt, en
landtbruksförsöksanstalt, lands- och stadsarkiv,
kadettanstalt, fyra gymnasier, två realskolor,
två lärar- och ett lärarinneseminarium. K. är
ock säte för 5:e arméinspektionen och
generalkommandot för 14:e armékåren.
— Industrien omfattar verkstäder för
järnvägsmateriel, ölbryggerier, metallindustri
(ammunition och vapen, ång- och symaskiner,
verktygsmaskiner, christoflevaror), tvål- och
parfymtillverkning, cement-, möbel- och
cigarrfabrikation m. m. I västra förstaden
Mühlburg anlades 1898—1901 en Rhen-hamn, som
genom en 2,2 km. lång kanal är förenad med Rhen
ofvanför Maxau. — Stadens anläggning är ett verk
af markgrefven Karl Vilhelm, som 1715 lät åt
sig midt i Hardtwald uppföra ett jaktslott af
trä, vid hvilket sedan staden småningom växte
upp efter en af nämnde markgrefve uppgjord
plan. I K. firades 20 sept. 1881 förmälningen
mellan Sveriges och Norges kronprins,
Gustaf, och prinsessan Viktoria af Baden.
(J. F. N.)
Fig. 1. Residensslottet i Karlsruhe (och
början af Schlossplatz med storhertig Karl
Fredriks staty).
Fig. 2. Hofteatern i Karlsruhe.
Karlssagan, romantisk diktcykel från medeltiden
Se
Karolingiska sagokretsen.
Karlsschule (”Karlsskolan”), en ryktbar läro- och
uppfostringsanstalt i Stuttgart, grundlades 1770
af hertig Karl Eugen af Württemberg och upphöjdes
1781 till universitet med sex fakulteter,
en juridisk, en medicinsk, en filosofisk, en
militärisk och en ekonomisk samt en för de
fria konsterna, men upphäfdes 1794 plötsligt
af hertig Ludvig Eugen. Bland sina lärjungar
räknade anstalten Schiller (1773—80), Cuvier,
Dannecker m. fl. sedermera ryktbara personer. Se
arbeten om skolan af Wagner (3 bd, 1856—58),
Klaiber (1873) och Hauber (1898).
Karlsson, Karl Gustaf, riksdagsman, f. 5 april
1856 i Göteborg, blef tidigt faderlös och intogs
vid 8 års ålder på Göteborgs stads barnhus,
som han sexton år gammal lämnade för att egna
sig åt handelsyrket. 1890 grundade han firman
Parck & C:o. Han blef stadsfullmäktig 1894 och
är sedan 1897 riksdagsman för Göteborg i Andra
kammaren och har därunder tillhört folkpartiet
och 1900 liberala samlingspartiet, af hvars
förtroenderåd han är led. fr. o. m. 1906. K.,
som är frihandlare, har sedan 1903 tillhört
bevillningsutskottet (vice ordf. sedan 1908)
och har därvid gjort sig bemärkt för sina
grundliga och sakrika inlägg. Hans motion 1900
ang. handelsflottans pensionsanstalt i syfte att
åstadkomma en rationell pensionering af sjöfolk
föranledde en riksdagsskrivelse och tillsättande
af en k. kommitté. Äfven en af honom 1902 väckt
motion åsyftande sockerbeskattningens omläggning
från
