och följande antal gingo på 1 mark brutto: 4-karoliner 6 23/32 stycken; 2-karoliner 10 1/8 stycken; 1-karoliner 20 1/4 stycken; 1/2-karoliner 40 1/2 stycken. I förhållande till det kuranta silfvermyntet och specieriksdalern hade karolinen ett varierande värde.<br> 1665 gällde karolinen 16 öre smt, under det att på 1 rdr spec. gingo 52 öre smt; således gingo 3 1/4 karoliner på 1 rdr spec.<br> 1681 gällde karolinen 18 2/3 öre smt; på 1 rdr spec. gingo 64 öre smt; således gingo 3 3/7 karoliner på 1 rdr spec.<br> 1686 gällde karolinen 20 öre smt; 1 rdr spec. = 64 öre smt; således gingo 3 1/5 karoliner på 1 rdr spec.<br> 1716 gällde karolinen 25 öre smt; 1 rdr spec. = 96 öre smt; således gingo 3 21/25 karoliner på 1 rdr spec. Under Fredrik I:s regering kallades dessa mynt fredriker och under Adolf Fredriks regering såväl adolfiner som karoliner. — D) 1718, och endast detta år, utmyntades i Stockholm en ny sorts karoliner, s. k. Goertz-dalrar, i silfver med samma finhet som det äldre karolinmyntet, men af annan och lägre vikt. Dessa nya karoliner, som buro i prägeln såväl 1, 2 och 4 karoliner som 1/2, 1 och 2 dal. smt resp., vägde, enligt på k. myntet befintliga anteckningar, <table c> <td>1 <td l>karolin <td>= <td>1/2 <td>daler <td>smt <td>— <td r>138 1126/2025 <td>ass, <td>2 <td l>karoliner <td>= <td>1 <td>» <td>» <td>— <td r>277 227/2025 <td>» <td>4 <td>» <td>= <td>2 <td>» <td>» <td>— <td>554 454/2025 <td>» </table> Följande antal karoliner erhållas således af 1 mark brutto: <table c> <td l>Enkla <td>karoliner <td r>31 5617/8768 <td>stycken. <td l>Dubbla <td>» <td r>15 14385/17536 <td>» <td l>Fyrdubbla <td>» <td r>7 31921/35072 <td>» </table> 6 dylika enkla karoliner gingo på 1 rdr spec. E. B. (K. A. W.) Karolina (Carolina), biljardt. Se Biljard, sp. 381. Karolina (fr. Caroline), hertiginna af Berry. Se Berry 2. Karolina (da. Karoline), danska drottningar: <img l>

1. K. Matilda, f. 22 juli 1751, d. 10 maj 1775, syster till konung Georg III af England, förmäldes 1766 med sin kusin konung Kristian VII af Danmark och blef 1768 moder till kronprins Fredrik (sedermera Fredrik VI). Hennes gemål var till följd af utsväfningar tidigt förstörd både till själ och kropp samt blef henne snart fullkomligt likgiltig. Vid hemkomsten från en utrikes resa (i jan. 1769) medförde han Struensee som sin lifmedikus. Denne begåfvade och lättsinnige man fick snart som läkare och föreläsare stort inflytande öfver drottningen, och på våren 1770 öfvergick förtroligheten till ett kärleksförhållande, hvilket K. M. dolde så litet, att det väckte allmän förargelse. Inom kort blef Struensee den mäktigaste mannen i Danmark, men palatsrevolutionen 17 jan. 1772 störtade både honom och drottningen. K. M. fördes som fånge till Kronborgs slott jämte sin späda (säkerligen oäkta) dotter Lovisa Augusta (sedermera förmäld med hertig Fredrik Kristian af Augustenborg), och hon bekände där det brottsliga förhållande, hvari hon stått till Struensee. Genom en kommissions dom af 6 april 1772 upplöstes äktenskapet, och 30 maj fördes drottningen på ett engelskt krigsfartyg till Hannover, där hon tillbragte sina återstående dagar, på slottet i Celle, visande stor välgörenhet mot stadens sjuka och fattiga. En Matildaorden, som stiftades 1771, upphörde efter hennes fall. — Se C. Blangstrup, ”Christian VII og Caroline Mathilde” (1896). <img l>

2. K. Amalia, den föregåendes dotterdotter, dotter till hertig Fredrik Kristian af Augustenborg, f. 28 juni 1796 i Köpenhamn, d. 9 mars 1881, tillbragte sin barndom i Köpenhamn till 1807, då hon med sina föräldrar flyttade till Augustenborg. Hon blef i dec. 1814 trolofvad med prins Kristian Fredrik (sedermera Kristian VIII) efter hans återkomst från Norge och i maj 1815 förmäld med honom. 1816—17 uppehöll det unga paret sig i Odense (prinsen var guvernör öfver Fyn) och företog 1819—22 en längre utrikes resa. Därefter lefde K. A. mest i Köpenhamn och om somrarna på Sorgenfri (vid Lyngby), en af henne särdeles omtyckt vistelseort. I dec. 1839 blef hon drottning, men miste 20 jan. 1848 sin gemål. K. A:s inflytande på denne var utan tvifvel delvis skulden till det förtroende, som han flera år visade hennes bröder, hertigen och prinsen af Augustenborg, samt därigenom äfven till den framgång, som schleswig-holsteinarna vunno; personligen var hon dock afgjordt dansk. Hon ådagalade varmt intresse för välgörenhetsstiftelser och särskildt för barnhem. 1829 inrättade hon ett sådant i Köpenhamn, och 1841 utvidgade hon det med en skola. Hon lutade starkt åt den grundtvigska riktningen. Hennes förmögenhet (300,000 kr.) tillföll det ofvannämnda barnhemmet. Ett minnesmärke öfver henne restes 1882 i Sorgenfri have och en staty 1896 (af V. Bissen) i Rosenborg have. — Se Dorothea v. Rosen, ”Dronning Caroline Amalies liv og död” (1884). E. Ebg. Karolina (da. Karoline), dansk prinsessa, f. 1793, d. 1881, dotter af konung Fredrik VI, nämndes en kort tid under år 1814 som utsedd till gemål åt den svenske prinsen Oskar (sedermera Oskar I), men förmäldes 1829 med sin faders kusin, prins Ferdinand, och blef änka 1863. E. Ebg. Karolina (eng. Caroline), engelska drottningar: 1. Vilhelmina K., Georg II:s gemål, f. 1683, d. 1737, var dotter till markgrefve Johan Fredrik af Brandenburg-Ansbach, förmäldes 1705 med dåv. kurprinsen Georg August af Hannover, kom med honom till England 1714 och utöfvade, sedan han 1727 som Georg II bestigit tronen, ett ej obetydligt politiskt inflytande till förmån för den