Chartreuse, en skriftlig uppteckning af dem, de s. k. consuetudines cartusiæ, och till dessa slöto sig senare flera samlingar generalkapitelstatut (1259, 1368, 1509, 1681). Grundtanken i ordens stadgar är att för ordensmedlemmarna söka åstadkomma största möjliga afsöndring både från världen, dess fröjder, sorger, arbeten och lockelser och äfven från hvarandra och från lekmannabröderna. Munkarna äro förpliktade till ensamhet, stillatigande och fasta, lekmannabrödernas ställning är mycket tryckt. På grund af dessa afsöndringsprinciper har orden ock mer än andra ordnar lyckats bevara sin ursprungliga karaktär orubbad (Cartusia numquam reformata quia numquam deformata). Ännu i dag räknar orden 28 kloster. En kvinnlig gren har egt bestånd från midten af 1100-talet. — I Sverige grundlades af Sten Sture d. ä. på 1490-talet nära Gripsholm klostret Pax Mariæ (Mariefred), kring hvilket staden af samma namn växte upp. Klostret indrogs emellertid redan 1526. Se Heimbucher, ”Die orden und kongregationen der katholischen kirche” bd I (2:a uppl. 1907). — Jfr Chartrös. T. H—r.

Kartusianmunk.

Kartusiannunna.

Kartutkast (fr. croquis), krigsv., kallas en i hast gjord afbildning af ett mindre landområde, hvarvid tid och omständigheter sällan tillåta användandet af instrument. Kartutkastet uppfyller sin bestämmelse, då det angifver traktens allmänna utseende, möjligen med särskildt framhållande af vissa enskildheter, och är ofta af betydelse vid uppgörandet af planer till krigiska företag eller vid framställningen af vidtagna åtgärder. Kartutkast ersättes numera ofta af en skiss. C. O. N. Kartverk, myndigheter med uppgift att upprätta kartor, äro i Sverige Landtmäteriet, Rikets allmänna kartverk, förenadt med Generalstabens topografiska afdelning, Sveriges geologiska undersökning och Sjökarteverket. Kartverkskommissionen. Se Kommissionen för de allmänna kartarbetena. Kárulióð (Kårakvädena). Se Hrómundar saga Gripssonar och Kara Halfdansdotter. Karun, flod i västra Persien, upprinner i det höga alplandet vid foten af Kuh-i-Gurganak och Kuh-i-Rang, gör först en väldig båge mot s. ö., genombryter Zerde-Kuhs och Sefid-Kuhs höga kedjor, genomströmmar i nordvästlig riktning den högromantiska, flera mil långa bergdal, i hvilken Susan ligger, och vänder sig slutligen söderut till Schatt el-arab 65 km. från dess mynning. Kort ofvanför Schuschter lämnar den berglandet, och där afledes Ab-i-Gargar, ett från den första sasanidtiden härstammande, i klippan djupt inhugget, konstgjordt vattendrag, som vid Bend-i-kyr åter förenar sig med K. och genom dammar och slussar användes till kvarndrift och bevattningsändamål. Strax nedanför inmynnar K:s största tillflöde, den vattenrika, nära 300 km. långa Disful rud (Ab-i-Dis), hvars nedre lopp många gånger ändrats. Nedanför forsarna vid Achwas är K. en majestätisk, segelbar flod, som gör ett mera storartadt intryck än Tigris. Den mynnar nu ut i Schatt el-arab nära Mohammera; dess forna själfständiga mynning i Persiska viken (El-Amieh) är så igenslammad, att den vid ebb är torr. Sedan 1890 trafikeras K. upp till Schuschter (180 km.), med ett afbrott vid Achwas, af engelska ångbåtar. K. (grek. Eulaios) anses vara den i Dan. 8: 2, 16 nämnda floden Ulai, där Daniel hade en af sina profetiska syner. J. F. N. Karuna, kapell under Sagu imperiella pastorat i Åbo ärkestift, Finland, Åbo och Björneborgs län, bestämdt att framdeles utgöra egen kyrkoförsamling. Landareal 83 kvkm. 1,740 inv. (1908), öfvervägande finsktalande. A. G. F. Karungi. 1. Se Karl Gustaf 1. — 2. (Fi. Karunki) imperiellt pastorat af 3:e kl., Kemi kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs län, Kemi härad, Torneå domsaga. Areal 237 kvkm. 2,277 inv. (1908), finsktalande. A. G. F. Karunkel, bot. Se Caruncula. Karunki. Se Karungi 2. Karup. 1. Socken i Kristianstads län. Se Västra Karup. — 2. Socken i Hallands län. Se Östra Karup. Karup, Johannes, dansk-tysk försäkringstekniker, f. 1854 i Köpenhamn, matematiker vid ”Lebensversicherungsbank” i Gotha, sedan 1891 med professors titel, har inlagt stora förtjänster särskildt om utbildandet af teorien för änkekassor och uppfann ungefär samtidigt med L. Lindelöf den s. k. indirekta metoden för utredning af nämnda kassors ställning, hvarigenom en sådan utredning väsentligt förenklas. Bland hans afhandlingar må framhållas en serie uppsatser om teorien för invaliditetsförsäkring (i ”Masius’ Rundschau der versicherungen”, 1875—78), Die ausgleichung der sterblichkeitserfahrungen der Gothaer bank nach der Gompertz-Makeham’schen sterblichkeitsformel (ibid., 1884) och Die finanzlage der gothaischen staatsdiener-wittwensocietät am 31. dezember 1890 (1893), af stort intresse ur matematisk-teknisk synpunkt. Karupån l. Skiveån, å i västra Jylland, rinner upp på Graaheden, i södra delen af Viborgs amt, och flyter i nordvästlig riktning förbi Skive ut i Limfjorden. Den är näst Gudenaa Jyllands största å, 78 km. lång. K. är sedan 1867 delvis kanaliserad, och dess vatten begagnas i stor skala till ängsvattningar. E. Ebg. Karusell (fr. carrousel, it. carosello). 1.