alkaliska jordarter och af syror. Om kasein löses i kalkvatten och lösningen neutraliseras med fosforsyra, uppkommer en opaliserande vätska, som innehåller kaseinet skenbart löst och dessutom rikliga mängder kalciumfosfat. Vid uppvärmning till 30°—40° blir vätskan mjölkhvit. Dessa lösningar koagulera icke vid kokning, men öfverdragas af hinnor, såsom fallet är med mjölk under enahanda förhållanden. P. T. C. (H. E.) Kaseinmålning. Se Väggmålning. Kasematt (it. casamatta,, fr. casemate). 1. Fortif., en murad och med bombsäkert tak försedd hålbyggnad, afsedd till antingen skyddad stridsställning för artilleri eller infanteri, försvarskasematt, eller skyddad uppehållsplats för hvilande eller på beredskap varande manskap, bonings- och beredskapskasematter, eller skydd för förråd för artilleri-, fortifikations-, intendentur- och sanitets- m. fl. ändamål, förrådskasematt. De vanligen hvälfda taken hvila på vederlag eller pelare, mellan hvilka väggarna uppmuras. För att vara bombfritt enligt nutidens fordringar, d. v. s. för att kunna motstå brisansgranater, bör betonghvalfvet ha en tjocklek af 2—2,5 m. och betongtaket med järnbalkar 1,8 m. Åt betongmurar, som kunna träffas af fientliga projektiler, gifves en tjocklek af 2—2,5 m., men äro de undandragna den fientliga elden, är 1—1,2 m. nog. Bildar en af vederlagsmurarna på samma gång den yttre omfattningsmuren, erhåller man en parallellkasematt; står vederlaget vinkelrätt mot omfattningsmuren, bildas en perpendikulärkasematt, som har den fördelen, att omfattningsmurens instörtande ej drar hvalfvet med sig. Bildar eskarpen frammur, tjänar kasematten både till stöd för jordtrycket, dechargekasematt, och till frontalt försvar af grafven. Försvarskasematter användas allmänt för grafflankeringspjäser och i traditorverk, men försvarskasematter för sådana pjäser, som kunna åtkommas af fiendens direkta eld, kanonkasematter, användas numera endast vid kustfästningar och i högberg; sådana kasematter utföras af pansar eller af murverk (betong), men då ofta med embrasyrpansar (se fig. 1). Pansarkasemattens framvägg kan vara såväl vertikal som hvälfd. Mörsarkasematter lades bakom hufvudvallen, öfver hvilken bomberna sålunda kastades; i äldre fästningar byggdes de i bastionsgorgen. Försvarskasematter för infanteri eller kulsprutor, gevärsgallerier, finna användning hufvudsakligen vid grafförsvaret; för kulsprutorna fästas lavettagen vanligen i frammuren. Beredskapskasematter för serviser anordnas i de mellan pjäserna befintliga traverserna; för infanteriberedskap och närstridspjäsers serviser användas, förutom i närheten varande förbindelsegångar och tunnlar, under eller i närheten af vallgången särskildt anordnade kasematter (se fig. 2). Bostadskasematter läggas så, att de i möjligaste mån äro undandragna fientliga träffar, i enceinten sålunda under vallgången och i forten vanligen i ryggsidan. En sådan krigskasern bygges ofta i flera våningar med mellanliggande betonggolf på järnbalkar (se fig.3). I bröstmuren anordnas fönster, och bakåt gränsa kasematterna till en förbindelsekorridor med konstgjord belysning. Såväl beredskaps- som bostadskasematternas portar och fönster förses med stålluckor, som skydda mot sprängstycken. För att kasematterna skola blifva så fuktfria som möjligt, måste omsorgsfullt sörjas för ventilation och uppvärmning.

Fig 1. Kanonkasematt med embrasyrpansar.

Fig. 2. Beredskapskasematt under stormställningen.

Fig. 3. Bostadskasemattbyggnad.