Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasarka - Kasba, fdste, citadell - Kasba, stad - Kaschan - Kaschau - Kaschgar - Kaschgaren - Kaschmir, indisk vasallstat - Kaschmir, ylle - Kaschmirgeten - Kasein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kasarka, östeuropeiskt namn på rödgula
rostanden. Se Andfåglar, sp. 967.
Kasba, riktigare Kasaba, arab., fäste,
vanligt namn på citadellet i befästa städer
(se t. ex. Alger och Bône).
Kasba, stad. Se Jessor 2.
Kaschan, stad i persiska prov. Irak
Adjemi, vid vägen Teheran—Ispahan. 1,130
m. ö. h. Omkr. 30,000 inv. K. är en af Persiens
regelbundnaste och snyggaste städer. Tillverkning
af siden- och bomullstyger samt koppararbeten
och rosenvatten. Liflig handel. K. uppgifves
vara anlagdt af Harun er-raschids älsklingsgemål
Zobeida.
J. F. N.
Kaschau (ung. Kassa), hufvudstad i ungerska
komitatet Abauj-Torna, vid en viktig järnvägsknut
nära högra stranden af Hernad, i en bördig,
af vinberg omsluten dal. 40,102 inv. (1900),
hvaraf 23 proc. slovaker, 8 proc. tyskar;
64 proc. voro rom., 9,5 proc. grek. katoliker
och 5,276 judar. K. är en af Ungerns äldsta och
vackraste städer. Det består af en inre stad och
fyra förstäder. Dess märkligaste byggnad är den
gotiska S:t Elisabetkatedralen (påbörjad 1270,
fullbordad omkr. 1468), hvilken betraktas som det
största arkitektoniska mästerverket i Ungern;
den restaurerades fullständigt 1877—96. K. är
säte för en rom.-katolsk biskop (sedan 1804)
samt har en juridisk fakultet (inrättad
1659), katolskt gymnasium, prästseminarium
m. fl. läroanstalter. Staden drifver betydlig
industri och handel. Omkr. 4 km. n. v. om staden
ligger badorten Bankó, med en alkalisk-järnhaltig
källa. — K. fick stadsrättigheter
1235 och blef kunglig fristad 1347.
(J. F. N.)
Kaschgar (Kasjgar), hufvudstad i
kretsen K. i kinesiska prov. Öst-Turkestan
(Kansu-Sintsiang), vid Kaschgar-darja
l. Kisil-su, en källflod till Tarim, under
39° 27′ n. br. och 76° 2′ ö. lgd, 1,304
m. ö. h. 60—70 tusen inv. (turkar, kineser
o. a.). K. består egentligen af två städer,
Kunaschar (gamla staden), n. om floden,
och Jangischar (nya staden), s. om floden,
belägna omkr. 12 km. från hvarandra. Den förra är
omgifven af en hög lermur, har trånga, smutsiga
gator och eländiga kojor, utom guvernörens palats
och en karavanseraj, båda byggda af Jakub beg. I
Jangischar, som anlades 1838, är det af kineserna
byggda citadellet viktigast. K. har 17 medreser
(skolor) och ett monument öfver den här mördade
resanden Adolf von Schlagintweit. Svenska
missionsförbundet underhåller där sedan 1894
en missionsstation. Tillverkning af guld-
och silfverbrokader, guld- och silfvertråd,
bomulls-, siden- och linnetyger samt
mattor. Genom sitt läge vid föreningen af
vägarna från Amudalen, Chotan och Aksu har
K. från äldsta tider varit en politisk och
kommersiell medelpunkt. Det gamla K. är en
kinesisk anläggning från 600-talet; dock har det
ofta växlat härskare. Dess mest lysande tid var
den, då det var hufvudstad i Jakub begs rike,
Djiti schehr l. Jetti schar (”sjustadsriket”),
1865—77 (se Jakub beg). Efter hans död återtogo
kineserna staden, hvars betydelse därefter
aftagit.
J. F. N.
Kaschgaren, zool. Se Fårsläktet, sp. 202,
samt pl. I till nämnda artikel.
Kaschmir, indisk vasallstat. Se Kashmir.
Kaschmir l. Kasimir (fr. Cachemire;
af den indiska staten Kashmir), en mycket fin och mjuk,
treskaftad helylle kypertväfnad, hvars inslag
äro så tätt sammanslagna, att de för kypert
eljest karakteristiska snedränderna bli nästan
horisontala och föga märkbara. Kamgarn
användes till såväl varp som inslag. Tyget
förekommer vanligen enfärgadt, svart eller
kulört, eger vacker glans och användes mycket
till fruntimmersklänningar. Namnet hade
urspr. afseende på de dyrbara schalar, som i
Kashmir tillverkades af garn, spunnet af det
ytterst fina inre ullfjunet på den tibetanska
geten. Dessa schalar väfdes med en mängd
olikfärgade inslag, som för hand inplockades
mellan de fina varptrådarna till rika vackra
mönster. Delvis måste de, likt gobeläng, äfven
sys ihop i konturerna. Med hänsyn till det fina
ömtåliga garnet måste dessa väfnader räknas
bland dem, som erfordra största konstfärdighet
hos väfvaren. Dessa ”äkta schalar”, hvaraf
maskinväfda imitationer för några decennier
sedan allmänt förekommo i handeln, betingade
mycket höga pris (1,000 à 5,000 frcs stycket),
hvilket ej är underligt, då en hel familj
kunde ha arbete med en sådan under ett helt
år eller mera. Den finaste schal, som någonsin
blifvit väfd, påstås vara den, som maharajan af
Kashmir skänkte hertigen af Edinburgh vid hans
besök i Lahore. Denna var värd 600 pd st. Jfr
Getsläktet, sp. 1091, och Kashmir, sp. 1199.
G. A. W.
Kaschmirgeten, zool. Se Getsläktet, sp. 1091.
Kasein (af lat. caseus, ost), kem.,
mjölkens viktigaste ägghviteämne,
hör till den grupp af fosforhaltiga
ägghviteämnen, som kallas nukleoalbuminer
(se d. o.). Komjölkens kasein innehåller 53,0
proc. kol, 7,0 proc. väte, 15,7 proc. kväfve,
0,8 proc. svafvel, 0,85 proc. fosfor
och 22,65 proc. syre. Sammansättningen af
kvinnomjölkens kasein afviker något från
komjölkens; den innehåller nämligen 52,24
proc. kol, 7,32 proc. väte, 14,97 proc. kväfve,
1,12 proc. svafvel, 0,68 proc. fosfor och
23,67 proc. syre. Kaseinets mest karakteristiska
reaktion är dess koagulation, som inträder
efter inverkan af löpe, om tillräckliga mängder
kalksalter finnas närvarande (ostbildningen). I
kalksaltfria lösningar koaguleras kaseinet ej
af löpe, men undergår en sådan förändring,
att koagulationen sedan kan inträda, äfven
om löpenzymets (chymosinets) verkningskraft
har blifvit förstörd, t. ex. genom
upphettning. Kalksalterna äro således
ej nödvändiga för kaseinets förändring
genom löpet, endast för koagulationen,
d. v. s. ostens utfällning. Den vid mjölkens
koagulation bildade osten innehåller rikliga
mängder kalciumfosfat. Har man behandlat rena
kaseinlösningar med renast möjliga preparat af
löpe, finner man efter koagulationen i den från
osten, parakaseinet, befriade vätskan ett
ägghviteämne, den s. k. vassleägghvitan. De
viktigaste rönen ang. kasein och dess
förändring vid ostbildningen ha vunnits af
O. Hammarsten. Enligt följande af honom angifna
metod framställes numera kasein i större
mängder. Mjölk utspädes med 4 volymer vatten,
och till blandningen sättes ättiksyra till
0,75—1 pro mille. Det härvid utfallande kaseinet
befrias genom upplösning i utspädd natronlut,
återutfällning med ättiksyra och tvättning med
vatten från mjölkens öfriga beståndsdelar. I
rent tillstånd är kasein ett hvitt, fint pulver,
olösligt i rent vatten och ytterst litet i
närvaro af salter, lösligt däremot i närvaro af
alkalier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
