rymd; korridorerna skulle vara 3,5 m. breda o. s. v. I hvarje rum borde minst 13 och högst 20 man förläggas; hvarje kompani borde ha en själfständig del af kasernbyggnaden; stallen borde ha 4 m. invändig höjd, och per häst borde finnas 10 kvm. golfyta och 41,8 kbm. rymd, o. s. v. Efter dessa principer och i enlighet med korridorsystemet byggdes i Stockholm först Svea trängbataljons kasernetablissemang vid Marieberg 1885—88 och fotgardesregementenas på Östermalm 1886—90 (fig. 1—2), hvarefter 1892 års härordning medförde byggandet af kasernetablissemang för kavalleri i Stockholm (fig. 3), Malmö, Ystad och Umeå, för artilleri i Göteborg (fig. 4), Kristianstad, Jönköping, Uppsala och Östersund samt för en trängkår i Sollefteå. Slutligen har 1902 års arméorganisation till en början medfört dels utvidgning af kasernetablissemangen för gardesregementena, Svea artilleriregemente, Lifregementets dragoner och Fälttelegrafkåren i Stockholm samt af kavallerietablissemangen i Ystad (ej färdigt), Malmö och Umeå, artillerietablissemangen i Göteborg, Jönköping, Uppsala och Östersund, äfvensom trängetablissemanget i Sollefteå; dels uppförandet af nya etablissemang för Karlskrona grenadjärregemente i Karlskrona, Hallands regemente i Halmstad, Vaxholms grenadjärregemente på Rindön vid Vaxholm, Västmanlands regemente i Västerås, Norrbottens regemente i Boden, Gottlands infanteriregemente å Visborgs slätt, Smålands husarregemente i Eksjö, Lifregementets husarer i Sköfde, Skånska husarregementet i Hälsingborg (ej färdigt), Vendes artilleriregemente i Kristianstad (norra etablissemanget), Norrlands och Boden-Karlsborgs artilleriregementen i Boden, Gottlands artillerikår i Visby, Bodens ingenjörkår i Boden (fig. 5), fästningsingenjörkompanierna i Vaxholm och Karlskrona, Skånska trängkåren i Hässleholm, Göta trängkår i Sköfde (fig. 6—9), Svea trängkår i Örebro, Västmanlands trängkår i Sala och Östgöta trängkår i Linköping (ej färdigt); och sedermera från 1904 likaledes uppförandet af nya etablissemang för Dalregementet i Falun, Hälsinge regemente i Gäfle, Västerbottens regemente i Umeå, Jämtlands regemente i Östersund (ej färdigt) och Västernorrlands regemente i Sollefteå (ej färdigt). Ett fullständigt kasernetablissemang för ett infanteriregemente bör omfatta (se fig. 10) kanslibyggnad, inrymmande i 3 våningar regements- och bataljonsexpeditioner, officersmäss, lokaler för officersvolontärer, vakt- och arrestlokaler m. m.; 3 fyravånings kasernbyggnader, hvardera för en bataljon med i hvar våning ett kompani i 5 logement à 16—18 man samt korpralslogement, tvätt-, puts-, dag- och lektionsrum, handrustkammare, expedition och underofficersbostäder samt på vinden kompanirustkammare, lektionsrum m. m. och i källarvåningen värmelednings- och bränslelokaler, tvättstuga och källare; kokinrättningsbyggnad med kök, diskrum, matsal m. m.; sjukhusbyggnad med i bottenvåningen läkar- och besiktningsrum, befälssjukrum, operationsrum, badrum, isoleringsafdelning m. m., i öfre våningen sjuksalar för 30 man, rum för sjukskötare, tekök m. m. samt på vinden reservsjuksalar, förråd m. m. och i källaren värmeledningslokaler; sjukbarack för 20 man; gymnastik- och exercishus med afklädnings- och duschrum, förvaringsrum för målskjutningsmateriel m. m.; marketenteribyggnad med underofficers- och manskapsmässar, samlings-, läs- och skrifrum för manskapet och bostad för marketentare; bad- och tvättinrättning jämte ångpannehus, med badrum äfven för befäl samt bostäder för maskinist och för tvättföreståndarinna (om kasernbadens form se Folkbad); bostadsbyggnad för köksföreståndare, kokerska och förrådsförvaltare; verkstadsbyggnad för skräddare, skomakare och sadelmakare; öfningsbyggnad för musiken; fordons- och persedelförråd; gevärs- och persedelförråd; gevärssmedja med snickarverkstad och bostad; ammunitionsbod; stall och vagnbod; bodar för kokinrättnings- och marketenteribyggnaderna; ströbod; brandredskapsbod; likbod; afträdesbyggnader och uthusbyggnader, en per bataljon, för förvaring af sängar, halm, velocipeder m. m. Vid kasernetablissemang för beridna truppslag tillkomma stallar, ridhus, skosmedja och sjukstall, rid- och hinderbanor samt paddock; för artilleri, ingenjörtrupper och träng tillkomma yttermera fältförrådsbyggnader och för de båda sistnämnda truppslagen dessutom verkstäder. Vid vissa kasernetablissemang uppföras äfven befälsbyggnader. — För de sedan 1892 nybyggda kasernetablissemangen har medelkostnaden varit: för ett fältinfanteriregemente 1,395,000, för ett kavalleriregemente (5 skvadroner) 1,385,000 och för en trängkår 650,000 kr.; Upplands artilleriregementes etablissemang har kostat 1,650,000 och Bodens ingenjörkårs 870,000 kr. En vanlig infanterikasern rymmer under beväringsrekrytskolan 1,080 och under repetitionsöfningarna (beläggning i dubbelsängar och dagrum) 2,400 man, en kavallerikasern 450 och 590 man, en artillerikasern 700 och 1,000 man, Svea ingenjörkårs kasern 465 och 675 man, Bodens ingenjörkårs kasern 330 och 490 man samt en trängkasern 339 och 489 man. Så godt som alla här ofvan omnämnda kasernetablissemang äfvensom de för kustartilleriet 1902—05 uppförda etablissemangen på Rindön vid Vaxholm, i Karlskrona, i Fårösund och vid Hörningsholm ha utförts genom chefens för Fortifikationen försorg intill 1908, då återstående arbetens omhänderhafvande öfverfördes till Arméförvaltningens fortifikationsdepartement. Emellertid hade 1906 års riksdag funnit, att ”vid kostnadsberäkningar upprättande” borde civila element i större utsträckning än dittills skett anlitas; och med anledning häraf tillsatte K. M:t 1907 en kasernbyggnadsnämnd (se d. o.), åt hvilken anförtroddes uppförandet af kasernetablissemang för de 15 infanteriregementen, som ännu voro i saknad af sådana. L. W:son M. Kasernbyggnadsnämnd, Arméns, förv., en af K. M:t 14 juni 1907, sedan 1906 års riksdag beviljat medel till påbörjande af ännu felande nya kasernetablissemang för armén (jfr Kasern), tillsatt nämnd med uppgift att ”såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhafva de arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet af nya kasernetablissemang för följande femton infanteriregementen, nämligen: Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Älfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena, äfvensom de andra byggnader för armén, hvilkas utförande af K. M:t öfverlämnas till