nämnden under den tid dess verksamhet för uppförandet af nämnda kasernetablissemang fortgår”. Nämnden, som trädde i verksamhet 1 juli 1907, utgöres af en byggnadschef och ordf., 2 ord. led. och 1 e. o. led. samt biträdes af en sekreterare. Kasernbyggnadsnämnden, under hvilken en rit- och byggnadsbyrå samt ett kassakontor upprättats, har hos sig tillsatt följande tjänstemän: en arkitekt, en förste byråingenjör, en byråingenjör och en kassaförvaltare. Af de 15 kasernetablissemang, hvilkas uppförande nämnden skall omhänderhafva och af hvilka enligt därom af K. M:t utfärdade bestämmelser de första skulle påbörjas 1908 och de sista 1912, ha ännu (juli 1910) endast de för Lifregementets grenadjärer i Örebro, Värmlands regemente i Karlstad, Upplands infanteriregemente i Uppsala, Bohusläns regemente i Uddevalla och Skaraborgs regemente i Sköfde påbörjats. Utförandet af några ”andra byggnader för armén” har ännu icke af K. M:t åt nämnden uppdragits. L. W:son M. Kasernera, inkvartera (manskap) i kasern (se d. o.). Kasernetablissemang. Se Kasern. Kasernfartyg, sjöv., ett fartyg, hvilket, liksom kasernen i land, nyttjas till bostad för sjöfolk. Jfr Logementsfartyg. Kasernofficer, krigsv., kallas sedan 1908 den officer — öfverstelöjtnant, major eller kapten — vid ett regemente eller motsvarande enhet, som handlägger alla ärenden rörande vården och underhållet af till regementet upplåtet kasernetablissemang med tillhörande öfningsfält, skjutbanor m. m., öfvervakar byggnadernas underhåll, reparationers utförande, sotning och åtskilligt annat. Till sitt biträde har han regementsväbeln och en maskinist. Kasernärenden handläggas i öfrigt af den för byggnader afsedda afdelningen i arméfördelningsstaben eller motsvarande myndighet samt af Arméförvaltningens fortifikationsdepartement. C. O. N. Kasernsystem. Se Arbetarbostäder, sp. 1306. Kasernvakt, krigsv., kallas den vakt, som utställes vid en kasern för att vaka öfver ordningen inom och närmast utomkring dess område. Kasernvakten står under befäl af en underofficer eller korpral och räknas icke till garnisonens vakter. C. O. N. Kaserun. Se Kasrun. Kashgil [kaʃ-], ort i Kordofan s. om El Obeid. Vid K. tillintetgjordes den egyptiska armén under Hicks pascha (se Hicks, W.) af mahdin 1—4 nov. 1883. J. F. N.

Landskap kring floden Jhelam i Kashmirdalen.

Kashmir [kaʃ-], Cashmere, eg. Jammu och K., vasallstat vid nordvästra gränsen af brittiska Indien mellan 32° 17′ och 36° 58′ n. br. samt 73° 26′ och 80° 30′ ö. lgd, i n. och ö. omgifvet af Kina (Öst-Turkestan och Tibet), i s. af Punjab, i v. af Punjab, Nordvästra gränsprovinsen och Chitral; i n. v. når det på en kortare sträcka fram till Afganistans gräns. Inberäknadt Baltistan, Gilgit, Ladak och Rupshu har staten en areal af 209,530 kvkm. K. är ett väldigt alpland, som uppfylles i n. af Karakoram och nordvästra Himalaya med toppar af öfver 8,000 m., i s. af Panjalkedjan (4,730 m.). Den centrala delen är den berömda Kashmirdalen, en elliptisk högslätt, af 190 km. längd, 140 km. bredd, som ligger 1,600—1,800 m. ö. h. Indus’ biflod Jhelam genomströmmar (se fig.), upptagande flera tillflöden, högdalen i nordvästlig riktning, bildar på 1,581 m. höjd den största bland landets sjöar, den 16 km. långa och 10 km. breda Vularsjön, vänder sig vid utloppet ur denna mot s. v., tills den genom Baramulapasset lämnar dalen. Den enda vägen till K. följer strömmens lopp. Dessutom leder till dalen ett tjog alppass af 3—4 tusen m. höjd, af hvilka intet är farbart med vagn och de flesta stängda af snö under vintermånaderna. K:s kitteldal har en viss likhet med en ofantlig krater. Jordbäfningar inträffa ofta. De våldsammaste i nyare tider egde rum 1828 och 1885, då dalen i två månader led af dagliga skakningar. Enligt nyare geologiska undersökningar har dalen urspr. varit ett sjöbäcken. På grund af majestätiska omgifningar, mildt klimat, yppig växtlighet, bördig, välodlad jord är K. en af de skönaste nejder på jorden, och österländska författare, som med öfverdrifna loford prisa dess skönhet, kalla den ”Indiens paradis”, ”den eviga vårens trädgård” och ”skapelsens mästerverk”. Till K. förlades också fordom paradiset och människosläktets urhem. Årsmediet är i Srinagar omkr. 13°, växlande mellan 4,5° och 24° i månadsmedier. Regnmängden är 1,160 mm. Floran är nära släkt med den europeiska; barrträd bilda stora skogar upp till 3,350 m. höjd; löfträden äro desamma som i södra Europa. Den viktigaste frukten är ris; f. ö. odlas öfriga sädesslag; vinrankor kläda bergsluttningarna till 2,700 m.; för oranger och citroner är klimatet för kallt. På de större höjderna träffas gaseller, myskdjur, stenbockar, vargar, björnar, räfvar, schakaler; äfven apor förekomma. Fågelfaunan är rik, ormar äro sällsynta. De vanligaste husdjuren äro får, getter och nötkreatur (mest jakar). — Befolkningen uppgick 1901 till 2,905,578 inv., af hvilka 689,073 voro hinduer, 25,828 siker, 422 kristna och nästan alla öfriga sunnitiska muhammedaner. Omkr. 1/3 är bosatt i K.-dalen. Den är af arisk stam, dock starkt blandad med mongoler, och särskildt hos de muhammedanske invånarna ser man mongoliska drag, medan hinduerna (panditerna) äro oblandade arier. De egentlige kaschmirerna (omkr. 1 mill.) äro stora, starka och välvuxna, glada och kvicka, men äfven falska, fega, tjufaktiga och utsväfvande. Språket är i K.-dalen kashmiri, i de yttre