eller persedlar förklaras olämpliga att vidare användas vid eller för krigsmakten. Nummerhästar vid indelta kavalleriet kasserades förr (utom vid generalmönstring) vid approbations- och kassationsmönstring, hvilken förrättning under 19:e årh. stundom förekom äfven beträffande manskapet. — Med kassation förstår man i några utländska arméer det straff, hvarigenom en officer eller till krigsmakten hörande tjänsteman aflägsnas från tjänsten, hvilket straff i Sverige benämnes afsättning. — 3. Mus. Se Cassazione. 2. C. O. N. Kassationsdomstol, öfverdomstol, som endast kan upphäfva, men ej själf ändra underdomstols utslag. Mönstret för denna art af domstolar är den franska, till Paris (Palais de justice) förlagda Cour de cassation. Den är icke en egentlig instans för rättskipning, utan har till uppgift att sörja för en riktig och enhetlig lagtillämpning ”i lagens intresse”. Den var ursprungligen en afdelning af konungens råd (conseil du roi), men fick själfständig organisation 1790. Den dömer på afdelningar (chambres). Föremål för kassation kan vara hvarje i sista instans gifven dom, som anses stridande mot uttrycklig lag. Kassation kan begäras ej blott af enskild part, utan äfven af statens ombud vid kassationsdomstolen (ministère public). Domstolens pröfning afser icke frågan om hvad som skall anses vara bevisadt eller icke, utan endast den rättstillämpning, hvarpå domen grundats. Finner den afdelning af domstolen, som handlägger saken, denna rättstillämpning oriktig, upphäfves domen, och saken hänvisas till en domstol af samma slag som den, hvilken förut dömt däri; denna har då att gifva ny dom. Hvilar denna nya dom på samma rättsuppfattning som den förut förkastade, sammanträda kassationsrättens alla afdelningar och besluta, hvarefter, i händelse af ny hänvisning, den domstol, dit saken då hänskjutes, är skyldig att rätta sig efter kassationsdomstolens rättsuppfattning. För öfrigt har kassationsdomstolen åtskilliga andra uppgifter, såsom att pröfva frågor om domares maktmissbruk m. m. — Det franska kassationsförfarandet har med större eller mindre ändringar blifvit antaget af flera europeiska länder (Belgien, Grekland, Italien, Rumänien och Ryssland). Jfr Instans och Revision. I. Afz. Kassationsmönstring. Se Kassation 2. Kassava, bot. Se Manihot. Kassel (Cassel). 1. Regeringsområde i preussiska prov. Hessen-Nassau, omfattar i det närmaste det forna kurfurstendömet Hessen-Kassel. 10,083 kvkm. 955,233 inv. (1905, 95 inv. på 1 kvkm.), af hvilka 80 proc. protestanter och nära 2 proc. judar. Det är indeladt i 24 kretsar (2 stadskretsar). — 2. Hufvudstad i nämnda reg.-omr. och till 1866 kurfurstlig residensstad, på ömse sidor om Fulda i en fruktbar dal vid foten af Habichtswald. 138,655 inv. (1905). K. är såväl till läge som till byggnadssätt en af Tysklands vackraste städer, hvilket dock mindre gäller om den äldre stadsdelen, Altstadt, med dess trånga gator, än om de senare tillkomna Unter- och Oberneustadt samt Westviertel och Wehlheiden. Oberneustadt, som äfven benämnes Französische neustadt, emedan den anlades af inflyttade franska hugenotter, innesluter den präktiga, af lindar omgifna Friedrichsplatz, som prydes af landtgrefve Fredrik II:s kolossala marmorstaty. Där ligga äfven det forna residensslottet (uppfördt 1767, tillökadt 1826; se fig. 1) och Museum Fridericianum (se fig. 1), som jämte rika konst- och fornsakssamlingar inrymmer ett bibliotek på 200,000 bd. Strax bredvid ligger det naturhistoriska museet jämte de etnografiska samlingarna. På Paradeplatz stod fordom den gamla hessiska stamborgen och i en senare tid det i stor stil anlagda, men ofullbordade och 1869 rifna slottet Kattenburg. Materialen af det sistnämnda nyttjades till det storartade justitie- och regeringspalatset (fig. 2). Andra offentliga byggnader äro slottet Bellevue, där Jérôme Bonaparte en gång hade sitt residens och som nu inrymmer dels 11:e armékårens generalkommando, dels den 1776 inrättade konstakademien, det 1871—77 byggda tafvelgalleriet (rikt på nederländska mästare), båda vid Schöne aussicht utmed Tiergarten, det nya rådhuset (1905—06), ett stort militärsjukhus samt orangeriet i den vackra, utmed Fulda liggande parken Karlsaue, där det kortlifvade westfaliska hofvet höll sina baler och maskerader. Jämte de ofvannämnda samlingarna eger staden Bosemuseum (en samling taflor och hessiska fornsaker) och stadsbiblioteket (150,000 bd), en stiftelse af bröderna Murhard. Störst bland stadens kyrkor (8 protest., 3 katolska, 1 synagoga) är den i gotisk stil uppförda Martinskyrkan från 14:e och 15:e årh. med ett praktfullt grafmonument öfver Filip den ädelmodige. Bildningsanstalter äro två gymnasier, realgymnasium, högre realskola, realskola, judiskt lärarseminarium, byggnadsskola, konstindustriskola, handelsskola, krigsskola, lärarinneseminarium och konstakademi m. m. I närheten ligger det bekanta

Fig. 1. F. d. residensslottets nyare del (närmast å bilden) och (i midten) Museum Fridericianum i Kassel.

Fig. 2. Justitiepalatset i Kassel.