<img l>

1905 premiärminister, hvarvid han hölls vid makten af Ito och andra af de äldre statsmännen samt 1903 gentemot ett misstroendevotum från deputeradekammaren, som fann budgetens form stridande mot författningen, häfdade, att kabinettets existens berodde på kejsarens och ej på parlamentets förtroende. Efter rysk-japanska krigets slut lämnade han rum för en ministär Saionji, men blef ånyo i juli 1908 premiärminister och därjämte finansminister. Han upphöjdes 1903 till grefve och 1907 till markis. V. S—g. Katt. 1. Zool. Se Huskatten och Kattdjuren. — 2. Sjöv. a) Ett slags engelskt fartyg, som begagnas till koltransport; det benämnes i hvardagligt sjömansspråk koljare. b) Ett ombord på svenska örlogsfartyg förr brukligt straffredskap, bestående af en omkr. 5 dm. lång tågända af ett piskskafts tjocklek, vid hvilken voro fästa 9 smalare snärtar, hvar och en försedd med 3 knutar. Ända till 1881 brukades inom engelska marinen den fruktansvärda ”niosvansade katten” (eng. cat-o’-nine-tails). — 3. Befästningsk., ett högt, rörligt trätorn, som under gamla tiden användes för stormning af mycket höga fästningsmurar och som därför på rullar kunde skjutas ända fram till muren. En vindbrygga nedfälldes från tornet på murens krön, hvarigenom en väg bereddes för de stormande in i fästningen. 2. L. H.* 3. O. A. B.* Katt, H. H. von. Se Katte. Katta, sjöv., hugga kattginans blockhake i ankarets röring och hala ginan, tills blocket kommer upp under kranbalken. Ankaret säges då vara ”kattadt”. Jfr Ankare, Fiska 3 och Kranbalk. H. W—l. Kattack, distrikt och stad i Indien. Se Cuttack. Katta-Kurgan, stad. Se Katty Kurgan. Kattarp. 1. Socken i Malmöhus län, Luggude härad. 2,342 har. 2,217 inv. (1909). Annex till Välinge, Lunds stift, Luggude kontrakt. — 2. By i Laholms landsförsamling i Hallands län, v. om Knäred. Där föreföll 3 okt. 1657 en träffning mellan svenskarna under G. O. Stenbock (omkr. 4,000 man) och danskarna under Fredrik III (något större styrka), hvilken öfverraskade svenskarna, medan de tågade fram i en defilé. Svenskarna förlorade 68 döda, 63 sårade och 43 fångar samt drogo sig tillbaka öfver Smålandsgränsen. Träffningen hade följder som ett nederlag. Se Stille, ”Fälttåget i Skåne och Halland 1657”, s. 88—92 (1905). Kattbjörnen, zool. Se Ailurus fulgens. Kattdjuren, Felidæ, zool., bilda en familj inom ordn. rofdjur af däggdjurens klass. Till sin allmänna habitus påminna alla hithörande djur mer eller mindre om den vanliga huskatten: de ha kort, ofta rundadt hufvud, tämligen undersätsig bål, oftast lång svans; framfötterna ha 5, bakfötterna 4 klor, som äro hoptryckta, krökta och spetsiga samt merendels fullständigt indragbara inom ett hudveck. Kindtänderna äro i hvardera öfre käkhalfvan 4 — stundom 3, enär den främsta ofta faller bort —, i undre käkhalfvan 3; endast i öfverkäken finnes en mer eller mindre förkrympt knöltand; öfverkäkens roftand har skarpt skärande krona med tre flikar; hörntänderna äro långa. En liten blindtarm finnes. — Hos kattdjuren med deras utomordentliga styrka och smidighet, starka tänder och spetsiga klor är rofdjurstypen skarpast utpräglad: deras rofgirighet tillfredsställes nästan blott af varmblodiga och lefvande djur till rof. Flertalet arter klättrar med mycken skicklighet. Bland kattdjurens sinnen äro hörseln och synen de förnämsta. De lefva i monogami. — I vildt tillstånd förekomma kattdjur i Europa, Asien, Afrika (dock ej på Madagaskar) och Amerika. Omkr. 50 arter äro kända, alla tillhörande släktet Felis, kattsläktet, stundom betecknade som tillhörande en underfamilj Felina med undantag af jaktleoparden, Cynailurus (se Gepardsläktet). Felis har (onödigtvis) uppdelats i flera undersläkten, såsom lodjuren (Lynx): öron med hårpensel, kort svans, högre extremiteter; sumplodjuret (Chaus), som står de förra nära, men är något skildt därifrån genom kraniebyggnaden; det har en mycket vidsträckt utbredning: större delen af Afrika, Persien, Indien, Ceylon; Catolynx: liknar med afseende på vissa egenheter i kraniet lodjuren; det har lång svans, ej hårpensel å öronen; lefver i orientaliska regionen. Allbekanta representanter för kattsläktet äro lejonet, kungstigern, huskatten (se d. o.) m. fl. L—e.

Kranium af katt.

Katte (Katt), Hans Hermann von, preussiske konungen Fredrik II:s ungdomsvän, f. 28 febr. 1704, d. 6 nov. 1730, kom som löjtnant vid gardesgendarmerna i Berlin i nära umgänge med dåv. kronprins Fredrik och invigdes i dennes plan att undan Fredrik Vilhelm I:s stränga fadersvälde fly till England. Sedan planen upptäckts, dömdes K. af krigsrätt till lifstidsfängelse; men konung Fredrik Vilhelm skärpte domen till dödsstraff, och K. halshöggs i Küstrin nära kronprinsens fängelse. Kattegatt, hafsvik af Atlantiska oceanen, mellan Sverige i ö. och danska halfön Jylland i v., sammanhängande i n. med Skagerak och i s. förenad med Östersjön genom Öresund samt Stora och Lilla Belt. Den norra gränsen är obestämd. Af somliga anses hela den s. k. Bohusbukten upp till Norge böra räknas till K.; men den naturliga gränsen torde utgöras af en linje, dragen från Skagens udde på Jylland öfver Paternosterskären till ön Tjörn, i hvilket fall längden i n. och s. utgör något öfver 200 km. Största bredden är 110—120 km., ytinnehållet omkr. 20,000 kvkm. K. har ringa djup, det största i n.,