dramatiska arbeten. Bestående förtjänster förvärfvade han sig med sitt patriotiska drama Bánk bán (1821), i hvilket han i hufvudgestalten personifierar ungrarnas trohet mot sin konung och hat till de främmande inkräktarna. Det står ännu alltjämt på repertoaren och räknas af ungrarna som deras förnämsta drama. K:s samtid uppskattade det likväl icke, och kränkt och bitter drog han sig tillbaka som stadsämbetsman till sin födelsestad Kecskemét. K. B. W. Katoptrik (af grek. katoptrizein, återspegla), fys., den del af optiken, som handlar om ljusets regelbundna återkastning l. reflexion. — Katoptrisk, som har afseende på katoptriken. L. A. F.* Katrineberg. 1. Kapellförsamling i Gäfleborgs län, Bollnäs tingslag, med 520 inv. (1909), till Bollnäs, Uppsala stift, Hälsinglands västra nedre kontrakt. — 2. Folkhögskola för såväl manliga som kvinnliga elever i förening med landtmannaskola och 1907—10 äfven husmodersskola (skolkökskurs) i Alfshögs socken, Hallands län. Elevantalet har under de sista 10 åren varit 770 (460+310) i folkhögskolan, 127 i landtmannaskolan och i husmodersskolan 12 årligen. Katrinefors, pappersbruk och trämassefabrik i Mariestad, tillhör K. aktiebolag (bildadt 1871) och tillverkar cellulosa och slipmassa samt papper (till tändsticksaskar och buteljer) samt papperspåsar. Taxeringsvärdet å fabriken var 1,350,000 kr. 1909 (å bolagets alla fastigheter i staden 64,500 kr. å jordbruksfastighet och 1,369,200 kr. å annan fastighet). Wbg. Katrineholm. 1. Järnvägsstation vid de där förenade Östra och Västra stambanorna, i Stora Malms socken, Södermanlands län, 134 km. från Stockholm och 48 km. från Norrköping. Omkring stationen har uppstått ett betydande handels- och industrisamhälle, som enl. k. br. 13 juli och 17 aug. 1883 samt 15 och 22 febr. 1895 utgör ett municipalsamhälle, bildadt af från Eriksbergs fideikommiss och Stora Djulö afsöndrade egor. Areal 75,4 har. 3,853 inv. (1909). Tax.-v. å fastigheter 3,265,800 kr. (1909). Utom järnvägsstationen finnas postkontor, telegrafstation med rikstelefon, tingsställe (Oppunda härads tingslag), läkarstation, apotek, Oppunda härads sparbank samt afdelningskontor af Södermanlands ensk. bank. Platsen har äfven ett 50-tal handlande och handtverkare samt en betydande industri: mek. verkstad med gjuteri, ångsåg och hyfleri (tillh. Grönkvists mek. verkstads a. b.), snickerifabrik (anlagd 1876 af firman C. Fredriksson & Co), som tillverkar möbler i stor skala (s. k. Katrineholmsmöbler), trähusbyggnader, byggnadssnickeri (omkr. 200 arb.), kvarn, mejeri, bryggeri m. m. Från tryckeri i Eskilstuna utges ”Katrineholmsposten” (2 ggr i veckan). — 2. Fideikommissegendom i Jönköpings län, med hufvudgården, K., 3 mtl, belägen i Marbäcks socken vid Svartån, nära sjön Ralången och Östra stambanan. K. jämte Herrestad omfattar 15 3/4 mtl i Marbäcks socken, 2 1/4 mtl i Bredestads socken, 3 5/8 mtl i Tånnö socken och 4 mtl i Hångers socken, hvarjämte fideikommissinnehafvaren med samma rätt eger godsen Askeryd och Bordsjö (hvilket i mer än 500 år tillhört Bondeätten), 16 1/8 mtl, i Askeryds socken. Sammanlagda taxeringsvärdet för dessa inom samma län belägna fastigheter, 41 3/4 mtl, var 809,600 kr. 1905. — K. hette förr Horsnäs och skall på 1300-talet ha tillhört Bo Jonsson (Grip). På 1500-talet egdes det af släkten Bagge och senare af Matts Larsson Kafle samt kom med hans dotter Märta till Erik Eriksson Ulf, hvars son Johan Eriksson Ulf (till Horsnäs) 1625 introducerades på riddarhuset. Sedan det efter dennes död sålts af hans arfvingar till Elsa Krus, änka efter riksrådet frih. Krister Bonde, gjorde sonen lagmannen frih. Krister Bonde Horsnäs, Bordsjö, Kunhult och Hästeryd (sedermera bortbytt mot Herrestad och Askeryd) 1712 till fideikommiss för sin kusins son, grefve Gustaf Bonde till Björnö, och lät kalla hufvudgården Katrineholm efter sin hustru, Anna Katarina Wrangel. Fideikommisset innehas f. n. (1910) af nämnde grefve Gustaf Bondes ättling i sjätte led grefve Karl Bonde. 1 o. 2. Wbg. Katrine Loch. Se Catherine. Katrinelund, en 1892 upprättad privat vårdanstalt för sinnessjuka kvinnor vid Malmö. Katrinenäs, socken. Se Kattnäs. Katrinplommon, bot. Se Plommon. Katsa. Se Fiskredskap, sp. 452. Katsch (Katsj), vasallstat i Indien. Se Cutch. Katscher, stad i preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien). 4,026 inv. (1905). Väfnadsindustri. Staden och distriktet K., som tillhöra ärkestiftet Olmütz och bruka kallas ”Preussiska Mähren”, afträddes 1742 af Österrike till Preussen. J. F. N. Katsch Gandava (Kachh Gandava), provins i Belutsjistan. Se Cutch Gundava. Katsekorn. Se Mantalsräntan. Kátsena, landskap i mellersta Sudan, i brittiska kolonien Nord-Nigeria, förr oafhängigt, därefter lydande under Sokoto. 28,630 kvkm. (enl. Barth). 300,000 inv. (förr vida fler). K. är en af Sudans vackraste och sundaste trakter, därtill mycket fruktbart. Bland dess många orter är hufvudstaden K. den viktigaste. Den är omgifven af en 10—12 m. hög, 9 m. tjock och 22 km. vidsträckt mur och hade förr omkr. 100,000 inv. samt var då en af hausas mäktigaste städer. Men i striderna mot fulbe har den lidit mycket och består nu mest af ruiner samt räknar omkr. 8,000 inv. — 1903 kom K. under engelskt öfvervälde. J. F. N. Katsenjammer (ty. katzenjammer, egentl. kattjämmer), bakrus, ”kopparslagare”; oljud. — K. är bekant först från 1800-talets början, då det anföres från tyskt studentspråk. Katsepenningar. Se Mantalsräntan. Katsj, vasallstat i Indien. Se Cutch. Katsj Gandava (Kachh Gandava), provins i Belutsjistan. Se Cutch Gundava. Katsji, stad. Se Cochin. Katsjintser, sibiriskt folk. Se Kojbaler. Katslösa, socken i Malmöhus län, Ljunits härad. 952 har. 552 inv. (1909). Annex till Sjörup, Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. Katsura, Taro, markis, japansk statsman, f. 1847 eller 1848, var son till en samurai och deltog på kejsarens sida i 1868 års inbördes strider. Efter restaurationen idkade han några år militära studier i Tyskland, var japansk militärattaché i Berlin 1875—78, blef 1885 generalmajor och 1886 vicekrigsminister, medverkade vid arméns nyorganisation och utmärkte sig som divisionschef i kriget mot Kina 1894—95. Efter fredsslutet upphöjdes han till vikomt. K. var 1898—1900 krigsminister, blef vid sin afgång fältmarskalk och var juni 1901—dec.