Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katona, József - Katoptrik - Katrineberg 1. Kapellförsamling - Katrineberg 2. Folkhögskola - Katrinefors - Katrineholm - Katrineholm 1. Järnvägsstation och stad - Katrineholm 2. Fideikommissegendom - Katrine Loch - Katrinelund - Katrinenäs - Katrinplommon - Katsa - Katsch - Katscher - Katsch Gandava - Katsekorn - Katsena - Katsenjammer - Katsepenningar - Katsj - Katsj Gandava - Katsji - Katsjintser - Kastlösa - Katsura, Taro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dramatiska arbeten. Bestående förtjänster förvärfvade
han sig med sitt patriotiska drama Bánk
bán (1821), i hvilket han i hufvudgestalten
personifierar ungrarnas trohet mot sin konung
och hat till de främmande inkräktarna. Det
står ännu alltjämt på repertoaren och räknas
af ungrarna som deras förnämsta drama. K:s
samtid uppskattade det likväl icke, och
kränkt och bitter drog han sig tillbaka som
stadsämbetsman till sin födelsestad Kecskemét.
K. B. W.
Katoptrik (af grek. katoptrizein, återspegla),
fys., den del af optiken, som handlar om ljusets
regelbundna återkastning l. reflexion. –
Katoptrisk, som har afseende på
katoptriken. L. A. F.*
Katrineberg. 1. Kapellförsamling i Gäfleborgs
län, Bollnäs tingslag, med 520 inv. (1909), till
Bollnäs, Uppsala stift, Hälsinglands västra nedre
kontrakt. – 2. Folkhögskola för såväl manliga som
kvinnliga elever i förening med landtmannaskola
och 1907–10 äfven husmodersskola (skolkökskurs)
i Alfshögs socken, Hallands län. Elevantalet
har under de sista 10 åren varit 770 (460+310)
i folkhögskolan, 127 i landtmannaskolan och i
husmodersskolan 12 årligen.
Katrinefors, pappersbruk och trämassefabrik
i Mariestad, tillhör K. aktiebolag (bildadt
1871) och tillverkar cellulosa och slipmassa
samt papper (till tändsticksaskar och buteljer)
samt papperspåsar. Taxeringsvärdet å fabriken var
1,350,000 kr. 1909 (å bolagets alla fastigheter
i staden 64,500 kr. å jordbruksfastighet
och 1,369,200 kr. å annan fastighet).
Wbg.
Katrineholm. 1. Järnvägsstation vid de där
förenade Östra och Västra stambanorna, i Stora
Malms socken, Södermanlands län, 134 km. från
Stockholm och 48 km. från Norrköping. Omkring
stationen har uppstått ett betydande handels-
och industrisamhälle, som enl. k. br. 13 juli
och 17 aug. 1883 samt 15 och 22 febr. 1895
utgör ett municipalsamhälle, bildadt af
från Eriksbergs fideikommiss och Stora
Djulö afsöndrade egor. Areal 75,4 har. 3,853
inv. (1909). Tax.-v. å fastigheter 3,265,800
kr. (1909). Utom järnvägsstationen finnas
postkontor, telegrafstation med rikstelefon,
tingsställe (Oppunda härads tingslag),
läkarstation, apotek, Oppunda härads sparbank
samt afdelningskontor af Södermanlands
ensk. bank. Platsen har äfven ett 50-tal
handlande och handtverkare samt en betydande
industri: mek. verkstad med gjuteri, ångsåg
och hyfleri (tillh. Grönkvists mek. verkstads
a. b.), snickerifabrik (anlagd 1876 af firman
C. Fredriksson & Co), som tillverkar möbler
i stor skala (s. k. Katrineholmsmöbler),
trähusbyggnader, byggnadssnickeri (omkr. 200
arb.), kvarn, mejeri, bryggeri m. m. Från
tryckeri i Eskilstuna utges "Katrineholmsposten"
(2 ggr i veckan). – 2. Fideikommissegendom i
Jönköpings län, med hufvudgården, K., 3 mtl,
belägen i Marbäcks socken vid Svartån, nära
sjön Ralången och Östra stambanan. K. jämte
Herrestad omfattar 15 3/4 mtl i Marbäcks socken,
2 1/4 mtl i Bredestads socken, 3 5/8 mtl i Tånnö
socken och 4 mtl i Hångers socken, hvarjämte
fideikommissinnehafvaren med samma rätt eger
godsen Askeryd och Bordsjö (hvilket i mer än 500
år tillhört Bondeätten), 16 1/8 mtl, i Askeryds
socken. Sammanlagda taxeringsvärdet för dessa
inom samma län belägna fastigheter, 41 3/4 mtl,
var 809,600 kr. 1905. – K. hette förr Horsnäs
och skall på 1300-talet ha tillhört
Bo Jonsson (Grip). På 1500-talet egdes det af
släkten Bagge och senare af Matts Larsson Kafle
samt kom med hans dotter Märta till Erik Eriksson
Ulf, hvars son Johan Eriksson Ulf (till Horsnäs)
1625 introducerades på riddarhuset. Sedan det
efter dennes död sålts af hans arfvingar till
Elsa Krus, änka efter riksrådet frih. Krister
Bonde, gjorde sonen lagmannen frih. Krister Bonde
Horsnäs, Bordsjö, Kunhult och Hästeryd (sedermera
bortbytt mot Herrestad och Askeryd) 1712 till
fideikommiss för sin kusins son, grefve Gustaf
Bonde till Björnö, och lät kalla hufvudgården
Katrineholm efter sin hustru, Anna Katarina
Wrangel. Fideikommisset innehas f. n. (1910)
af nämnde grefve Gustaf Bondes ättling i sjätte
led grefve Karl Bonde. 1 o. 2. Wbg.
Katrine Loch. Se Catherine.
Katrinelund, en 1892 upprättad privat vårdanstalt
för sinnessjuka kvinnor vid Malmö.
Katrinenäs, socken. Se Kattnäs.
Katrinplommon, bot. Se Plommon.
Katsa. Se Fiskredskap, sp. 452.
Katsch (Katsj), vasallstat i Indien. Se Cutch.
Katscher, stad i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 4,026 inv. (1905). Väfnadsindustri.
Staden och distriktet K., som tillhöra ärkestiftet Olmütz
och bruka kallas "Preussiska Mähren", afträddes
1742 af Österrike till Preussen. J. F. N.
Katsch Gandava (Kachh Gandava), provins i
Belutsjistan. Se Cutch Gundava.
Katsekorn. Se Mantalsräntan.
Kátsena, landskap i mellersta Sudan,
i brittiska kolonien Nord-Nigeria,
förr oafhängigt, därefter lydande under
Sokoto. 28,630 kvkm. (enl. Barth). 300,000
inv. (förr vida fler). K. är en af Sudans
vackraste och sundaste trakter, därtill mycket
fruktbart. Bland dess många orter är hufvudstaden
K. den viktigaste. Den är omgifven af en 10–12
m. hög, 9 m. tjock och 22 km. vidsträckt mur
och hade förr omkr. 100,000 inv. samt var då en
af hausas mäktigaste städer. Men i striderna
mot fulbe har den lidit mycket och består
nu mest af ruiner samt räknar omkr. 8,000
inv. – 1903 kom K. under engelskt öfvervälde.
J. F. N.
Katsenjammer (ty. katzenjammer,
egentl. kattjämmer), bakrus, "kopparslagare";
oljud. – K. är bekant först från 1800-talets
början, då det anföres från tyskt studentspråk.
Katsepenningar. Se Mantalsräntan.
Katsj, vasallstat i Indien. Se Cutch.
Katsj Gandava (Kachh Gandava), provins i
Belutsjistan. Se Cutch Gundava.
Katsji, stad. Se Cochin.
Katsjintser, sibiriskt folk. Se Kojbaler.
Katslösa, socken i Malmöhus län, Ljunits
härad. 952 har. 552 inv. (1909). Annex till
Sjörup, Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt.
Katsura, Taro, markis, japansk statsman,
f. 1847 eller 1848, var son till en samurai och
deltog på kejsarens sida i 1868 års inbördes
strider. Efter restaurationen idkade han några
år militära studier i Tyskland, var japansk
militärattaché i Berlin 1875–78, blef 1885
generalmajor och 1886 vice-krigsminister,
medverkade vid arméns nyorganisation och
utmärkte sig som divisionschef i kriget mot Kina
1894–95. Efter fredsslutet upphöjdes han till
vikomt. K. var 1898–1900 krigsminister, blef vid
sin afgång fältmarskalk och var juni 1901–dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
