svin och fjäderfä. Klimatet är angenämt; dock förekomma våldsamma orkaner. De ursprungligen obebodda öarna upptäcktes 1609 af engelsmannen W. Keeling och togos 1857 i besittning af engelsmännen. Gruppen besöktes 1836 af Darwin, som lämnat en skildring af densamma och där gjorde iakttagelser, på hvilka han grundade sin teori om korallrefvens uppkomst. Medlemmar af en skotsk familj Ross voro från 1820-talet till våra dagar ett slags själfgjorda ”kungar” på K. J. F. N. Keen [kī'n], nordamerikansk, i Pennsylvania bofast släkt af svenskt ursprung, härstammande från Jöran Kyn, som uppges ha varit född i Sverige omkr. 1620 och 1643 kom ut till kolonien Nya Sverige som soldat med J. Printz (se d. o.). Han blef sedan jordbrukare på en plats, som kallades Upland och nu heter Chester, samt afled där 1690. Hans sonson Matthias K., f. 1669 i Upland (Chester), Pennsylvania, d. 1714 i Tacony, Pennsylvania, var kyrkorådsledamot i den svensk-lutherska församlingen i Philadelphia och ordf. i kommittén för byggande af Gloria-Dei-kyrkan därstädes samt blef 1713 medlem af koloniens representation (assembly). Sonsons son till honom var uppfinnaren Morris Longstreth K., f. 1820 i Philadelphia, d. 1883 invid Stroadsburg, Pennsylvania, hvilken gjorde sig känd bl. a. genom en ny metod att göra papper af trä (1854) och 1863 grundlade ”American wood-paper company”. — Hans broder, Gregory Bernard K., f. 3 mars 1844 i Philadelphia, blef 1866 protestantisk-episkopal prästman, öfvergick 1868 till katolicismen, var 1871—72 matematiklärare vid ett katolskt prästseminarium i Overbrook, Pennsylvania, och 1887—97 bibliotekarie vid Pennsylvaniauniversitetet samt är sedan 1890 dess historiograf. K. var 1880—98 sekreterare i Pennsylvanias historiska förening och utgaf 1883—84 ”Pennsylvania Magazine of history and biography”, där han bl. a. publicerat släktanteckningarna The descendants of Jöran Kyn, the founder of Upland. Han har äfven skrifvit kapitlet New Sweden i Winsors ”Narrative and critical history of America”. 1907 promoverades han till hedersdoktor vid Gustavus Adolphus college. — De båda föregåendes kusin William Williams K., läkare, f. 19 jan. 1837 i Philadelphia, var 1861—64 militärläkare under inbördeskriget, studerade 1864—66 medicin i Europa, har sedan 1866 verkat som praktiserande läkare i Philadelphia och var 1889—1907 professor i kirurgi vid Jefferson medical college därstädes. K. har lämnat en mängd kirurgiska bidrag till facktidskrifter och dessutom bl. a. utgifvit en kirurgisk handbok, Surgery (5 bd, 1907). Han är baptist, har författat History of the first baptistchurch of Philadelphia (1898) och är juris hedersdoktor vid Toronto- och Yale-universiteten samt blef 1906 med. hedersdoktor i Greifswald och 1907, vid Linnéjubileet, filos. hedersdoktor vid Uppsala universitet. V. S—g. Keene [kī'n], stad i nordamerikanska staten New Hampshire. 9,165 inv. (1900). Sko- och möbelfabriker. (J. F. N.) Keene [kī'n], Charles Samuel, engelsk tecknare, f. 1823 i London, d. 1891, studerade juridik i sin ungdom, men fann snart sitt rätta verksamhetsfält som humoristisk tecknare. Han debuterade med några kompositioner till ”Robinson Crusoe”, fick 1851 en politisk satir mot Louis Napoléon införd i ”Punch” och var sedan en af nämnda tidnings allra främsta medarbetare. Hans område var den borgerliga satiren, oftast oförarglig och välvillig, buren af sund realism och kraftig humor. Hans teckningar ha en typiskt engelsk karaktär och ge ypperliga dokument till engelska medelklassens psykologi. Själf en enstöring och ett original, lämnade han salongslifvet att skildras af andra och höll sig till gat- och landtlifvet. Berömda äro särskildt hans typer af kontorsfolk, soldater, poliser, betjänter, bohemfigurer och gatpojkar. K. utförde äfven akvareller och märkliga etsningar. Teckningar af K. äro samlade under titeln Our people. Jfr G. S. Layard, ”The life and letters of Ch. S. Keene” (1892). G—g N. Keewatin [kīωå̄'tin], ind. ”nordanvind”, distrikt i Dominion of Canada, organiseradt 1876, omfattar landet s. v. och v. om Hudson bay, från Ontario och Manitoba i s. (gränsen utgöres af English river och Albany river) ända till Norra ishafvet i n. Den västra gränsen följer 100° v. lgd. 1,210,000 kvkm., hvaraf 138,000 kvkm. vatten (andelen af Hudson bay ej inräknad). 9,800 inv. (1901). K. består af ett lågt, sandbetäckt kustområde, som mycket sent höjt sig öfver hafvet, samt därinnanför af en intill 600 m. hög platå, med låga klippryggar och sandåsar och svagt eroderade dalar. Berggrunden är gnejs, här och hvar öfverlagrad af skiffer och kambrisk kvartsit. Kusten har, särskildt i norra delen, en mängd fjordar och vikar, såsom Nevill bay, Ranken inlet, Chesterfield inlet, Wager inlet, alla från Hudson bay, samt i n. Elliot bay, Pelly bay och Boothiaviken, men äfven de sydligaste äro under ända till 10 månader täckta af is. De viktigaste hamnarna bilda mynningarna af floderna Churchill och Nelson (Port Nelson). Landet är rikt på floder, som ofta af grusåsar uppdämmas till sjöar eller sphagnumkärr (muskegs) och i forsar och fall störta från den ena nivån till den andra. De största äro Stora Fiskfloden, af hvilken endast nedre loppet, nedanför sjöarna Pelly, Garry och Macdougall, tillhör K., Dubawnt river, med Aberdeen lake och Baker lake, till Chesterfield inlet, Ferguson river, utlopp för Kaminuriak lake, Thaanne från North Lined lake, Churchill (se d. o.), Nelson (se d. o.) från Winnipegsjön, hvars nordöstra strand tillhör K., Hayes, Severn, Weenisk river och Albany river. Floderna äro dock föga segelbara; de bästa båtvägarna erbjuda Churchill och Hayes; uppför dem ha därför Hudson-bay-kompaniets handelsvägar vanligen gått. — Klimatet är hårdt. I York-Factory vid Port Nelson är årstemperaturcn — 5,6° C., växlande mellan — 23,9 i jan. och + 13,4 i juli. I det inre är vinterkölden ännu starkare, men sommaren varmare. Södra delen af landet är täckt med vidsträckta skogar af nordiska barr- och löfträd, men norra delen upptages af de kala Barren grounds (se d. o.). Säd odlas endast i sydligaste delen, i området vid Albany river, vissa grönsaker ända upp till Nelsons mynning. Landets viktigaste produkt är skinn- och pälsverk. Jakten var sedan 1670 ett monopol för Hudson-bay-kompaniet (se d. o.), och äfven sedan detta monopol upphört 1869, är kompaniet landets verkliga herre. — Invånarna äro