ungturkarnas seger drog sig K. tillbaka från det offentliga lifvet. V. S—g. Kiang [ki-], Equus kiang, zool. Se Dschiggetai. Kiang [kiāng], kin., flod; i inskränkt mening Jang-tse-kiang (se d. o.). Kiangning [kiā-], stad. Se Nanking. Kiangri [kiā-], Kanghri, Kjankari, Tschengri, stad i turkiska vilajetet Kastamuni i Mindre Asien, vid ett tillflöde till Kizil Irmak. Omkr. 16,000 inv. Handel med salt. Ruiner af det gamla Gangra, som var residens för en paflagonisk dynasti. J. F. N. Kiangsi [ki-; ”väster om floden”], provins i det inre af Kina, s. om Jang-tse-kiang, med en areal af 179,500 kvkm. och omkr. 20,5 mill. inv. (114 inv. på 1 kvkm.), utgör till större delen ett bergland, uppfylldt af Nanschankedjan och dess förgreningar. Bland vattendragen märkes Kan-kiang, som från s. till n. genomströmmar hela provinsen och efter upptagandet af en mängd smärre floder genom sjön Pojang afbördar sig sitt vatten i Jang-tse-kiang. Den nämnda sjön, hvars spegel ligger ganska högt, är omgifven af vidsträckta sumpmarker med stark risodling. De högre liggande trakterna lämna te, bomull, hvete, indigo, tobak och socker. Vid sidan om sin egen industri (berömdt porslin, kläde och papper) afsätter K. till grannprovinserna en myckenhet porslinslera och textila ämnen. Hufvudstad är Nantschang; Kiu-kiang vid Jang-tse-kiang är fördragshamn. (J. F. N.) Kiangsu [ki-], kustprovins i Kina, vid Gula hafvet, har en areal af 99,300 kvkm. och 18,3 mill. inv. (184 inv. på 1 kvkm). K. tillhör den vidsträckta nordkinesiska slätten och har större rikedom på vatten än någon annan provins. Utom Jang-tse-kiang och Hwang-hos gamla strömfåra märkes den väldiga Kejsarkanalen, som förenar en mängd sjöar, af hvilka Tai är den ansenligaste. Numera har den dock råkat i förfall, hvarigenom landet förlorat en viktig samfärdsled och ofta utsatts för svåra öfversvämningar. Af produkterna märkas i främsta rummet ris, te och silke samt bomull. Industrien frambringar papper och alla slags väfnader. Bergsbruket, som är inskränkt till ett obetydligt område vid sydgränsen, lämnar kol, grafit, järn och marmor. Utmed kusten drager sig ett bälte af låga öar och sandbankar, hvilka uppstått genom Hwang-hos flodslam. Hufvudstad är Nanking, Tschinkiang, Schanghai, Nanking och Su-tschou äro fördragsenligt öppnade för främmande handel. S. A. L.* Kiastolit l. Chiastolit Karsten, miner. (af grek. chiazein, ställa i kors som bokstafven X, och lithos, sten), långa pelarformade kristaller i en af granit genomsatt och af denna metamorfoserad lerskiffer, s. k. kiastolitskiffer. Längs kristallens axel går en mörk fyrkantig kanal fylld af ett fint gallerverk af kristallinisk substans (ej af lerskiffer, såsom förut antagits); omkring centralaxeln ställa sig fyra mörka prismor af samma beskaffenhet som denna. Eftersom dessa prismor ej stöta upp till hvarandra, utan lämna emellan sig smala mellanrum upptagna af ljus kristallsubstans måste tvärsnittet visa ett ljust kors på mörk botten, hvaraf namnet (bokstafven X bildar nämligen ett kors). Kiastolit, korssten (lapis crucifer), användes särskildt i Spanien till amuletter, rosenkransar o. d. A. Hng. Kiastolitskiffer. Se Kiastolit. Kiau-tschóu [ki-] l. Kiautschau, ett af Tyskland förpaktadt område i kinesiska prov. Schan-tung, ö. om K.-bukten, en 33 km. lång, 2,6 km. bred, omkr. 550 kvkm. stor hafsvik på halfön Schan-tung. Området har uppkallats efter staden K. 501 kvkm. 33,000 inv. (3,858 hvita 1908). Som repressalier för missionärmord i byn Tschang-Kio-Tschuang besattes K. af tyskarna 15 nov. 1897. Genom fördrag 6 mars 1898 öfverlämnades området och bukten till dem på 99 år, och gränsen fastställdes i okt. s. å. Därvid bestämdes, att ett område af 50 km. bredd (7,650 kvkm., med omkr. 1,2 mill. kinesiska inv., hvaraf omkr. 40,000 i staden K.) skall bilda en neutral zon kring det förpaktade territoriet. Detta omfattar en halfö mellan K.-bukten och hafvet. På halföns yttersta spets ligger hufvudorten, Tsing-tau. Hamnen, hvars inlopp är 1,5 km. bredt och 25—30 m. djupt, är rymlig och året om isfri samt har förtöjningsbassänger med 10 m. djup, verkstäder, varf, en större flytande docka m. m. Under de senare åren har Tsing-tau utvecklat sig till en betydande handelsort och har järnvägsförbindelse (436 km.) till Tsi-nanfu, prov. Schan-tungs hufvudstad, hvarifrån banan snart är fullbordad till Tien-tsin. De topografiska förhållandena vid Tsing-tau äro synnerligen gynnsamma för försvaret, och å därför lämpligt belägna höjder i s. v. och n. ö. äro befästningar under anläggning. Förhållandena vid Tsing-tau erbjuda en viss likhet med Port Arthur, och när de senast beslutade fästningsbyggnaderna fullbordats, anses K. komma att i styrka kunna jämföras med nämnda fästning, sådan densamma var 1904. Tyskland har nedlagt stora summor på landets upphjälpande i olika riktningar: skolor för kineser (bl. a. en studieanstalt med teknisk, medicinsk, statsvetenskaplig och landtbruksafdelning) och vägar ha anlagts, dyrbara hamnanläggningar gjorts o. s. v. En baptistisk missionsstation finnes där. I staten för 1909—10 upptogos inkomsterna till 12,16 mill. mk (hvaraf K:s egna 3,6 mill., tillskott af riket 8,5 och lån 2,1) och utgifterna till 14,27 mill. mk (hvaraf 1,3 mill. för den civila och 3,55 mill. för den militära förvaltningen). Landets produkter äro frukter af olika slag, silke och kol. Importen till Tsing-tau steg 1907 till 31,3 mill. doll., exporten till 18,4 mill. doll. (märk skillnaden). Antalet inkomna fartyg var 432 om 519,000 ton. Hufvudimporten utgjordes af råbomull, bomullsvaror, metaller, socker och tändstickor, exporten af halmflätor, silke, sojabönor och jordnötter. J. F. N. L. W:son M. Kibitka [ki-], ry. (eg. kirgisiskt tält), ett slags sämre ryskt fordon utan fjädrar (se fig. sp. 1481), hvilket genom ett öfver baksitsen spändt tak af mattväf erbjuder en smula skydd mot oväder, medan teljega är en öppen, otäckt spjälvagn, likaledes allmänt i bruk i Ryssland. Båda förspännas vanligen med tre hästar, s. k. trojka (af ry. troi, tre), se d. o. (B. C—m.) Kibla [ki'-], arab., betyder i allmänhet det, som den talande har midt emot sitt ansikte, men särskildt i religiös mening den riktning, som den bedjande skall intaga för att få ansiktet vändt mot Mekkas heliga stad. Denna riktning, som således är helt