Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1485-1486 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiel - Kiel, Friedrich - Kieladressen - Kielce

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta slag på kontinenten. I början af
jan. hålles årligen en stor mässa (Kieler
umschlag) och i slutet af juni en mycket
besökt seglingsregatta, den förnämsta på
kontinenten (Kieler woche). Bland exportvaror
märkes rökt fisk (Kieler sprotten). K. har
elektriska spårvägar och järnvägslinjer i fem
riktningar. Dess hamn är den bästa vid tyska
Östersjökusten och danades efter 1866 till
tysk hufvudmarinstation samt skyddades genom
befästningar, bland hvilka märkas den inloppet
spärrande fästningen Friedrichsort samt flera
fort och kustbatterier, såsom fort Falkenstein
på Braunen berge och på andra stranden verken
vid Labö och Möltenort (fort Stosch). Mellan
K. och Friedrichsort utmynnar vid Holtenau
Nord—Östersjö-kanalen. Till följd häraf och
genom sin förträffliga hamn, som endast har den
olägenheten, att den tillfryser om vintern,
är K. en af de förnämsta handelsstäderna vid
Östersjön. Dess handelsflotta räknade 1908
91 fartyg (däraf 81 ångfartyg) om 31,107 ton.
Som örlogshamn (plan se Hamn, sp. 1275)
är K. säte för en mängd marina institutioner
och kommandon. — K. omnämnes redan i 11:e
årh. som stad och inträdde i 14:e årh. i
hanseförbundet. Efter hertigdömena Schleswigs
och Holsteins delning
(1544) hörde K. till den gottorpska delen och
blef efter Schleswigs förening med Danmark (1721)
hertigarnas af Holstein-Gottorp residens, men
kom genom det s. k. mageskiftet 1773 till den
kungliga danska delen af Holstein. Staden intogs
af Torstenson 1643, men utrymdes sommaren 1644
och besattes då af Gallas för en kort tid. Den
intogs sedan af svenskarna under Helmut Wrangel
och behölls af dem till fredsslutet 1648. 1657
intogs K. af Karl X, och 5 aug. 1658 gick
han där ombord på sin flotta med något öfver
5,000 man samt landsteg 7 aug. vid Korsör
på Själland, och därmed var hans andra krig
med Danmark börjadt. 9 sept. 1813 inryckte
svenska kavalleriet under Sköldebrand i K.,
hvarefter bro slogs öfver Eider. Historiskt
märkligt är K. genom den därstädes 14 jan. 1814
ingångna freden mellan Sverige och Danmark
samt mellan Danmark och England; i den förra
afstod Danmarks konung till Sveriges konung
sina anspråk på Norge, och Sverige afträdde till
danska kronan svenska Pommern (se Sverige-Norge).

Fig. 2. Germaniavarfvet i Kiel.

J. F. N. L. W:son M.


Kiel [kīl], Friedrich, tysk tonsättare, f. 1821
nära Siegen, Westfalen, d. 1885 i Berlin,
försökte sig redan tidigt i pianospel och
komposition på egen hand samt fick sedermera
undervisning i teori af Kummer i Koburg (1838—39).
1842—44 öfvade han sig i de strängaste
kontrapunktiska arbeten hos Dehn i Berlin,
där han senare blef kompositionslärare, 1866
vid Sternska konservatoriet (med professors
titel från 1868) och 1870 vid den nyinrättade
högskolan för musik. Som lärare åtnjöt K. högt
anseende, hvarom många elever (bl. a. svenskarna
V. Svedbom och E. Sjögren) burit vittne. Som
tonsättare vann han rykte som en bland samtidens
mest framstående i den klassiska stilen dels
genom sina många större och smärre orkester-,
kammarmusik-, piano- och violinkompositioner,
dels och i synnerhet genom sina kyrkliga verk,
bland hvilka
oratoriet Christus (uppf. 1874; i Uppsala
1895, i Stockholm 1896) samt de
båda Requiem (1862 och 1881)
anses efter Mendelssohns och Cherubinis vara de
förnämsta i sitt slag uti strängt kyrklig stil.
Han skref äfven
en Missa solemnis,
ett Stabat mater,
ett Tedeum,
oratoriet Der stern von Bethlehem m. m.
Så långt efter-klassiciteten kan ersätta den verkliga
klassiciteten, så långt bristen på ursprungligt
skapande geni kan fyllas genom en eminent
talang i förening med både lärdom, klarhet och
kraft i konceptionen, förtjänar kanske K. sitt
namn som sin tids främste kyrkokompositör.
A. L.*

Kieladressen [kīl-], en 1844 af historikern
J. G. Droysen (se d. o.), då professor vid Kiels
universitet, författad protestskrivelse mot
den danska helstatspolitiken, hvilken, försedd
med massunderskrifter, öfverlämnades till de
schleswig-holsteinska ständerna i Itzehoe s. å.
V. S—g.

Kielce [tje’ltse]. 1. Rysk-polskt guvernement,
begränsadt af Galizien samt guv. Radom och Piotrkow.
10,093 kvkm. 763,746 inv. (1897), 75 inv. på 1 kvkm.,
alla polacker, med undantag af omkr. 70,000 judar
och några tyska kolonister. Landet genomskäres i
ö. och v. af de yttersta förgreningarna af Karpaterna
och bildar den vackraste delen af Polen. Det har
ganska stora mineralrikedomar, hvilka dock
ej blifvit i någon större mån bearbetade. —
2. Hufvudstad i nämnda guv., i berglandet omkring
Lysa Gora. 23,189 inv; (1897). Rom.-katolsk
biskop och prästseminarium, två gymnasier och
nunnekloster. Staden hade förr mycket rika
kopparverk, hvilka nu äro öfvergifna.
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>