Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 103-104 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinesiska språket och skriften. - Kinesiska svalbon - Kinesiska Tatariet - Kinesiska vattenhjorten, zool. Se Hydropotes. - Kinesisk kanel, bot. farm. Se Cinnamomum och Kanel - Kinesisk nejlika, bot. Se Dianthus - Kinesiskt grönt. Se Kinagrönt. - Kinesiskt rispapper. Se Papper. - Kinesiskt vax. Se sköldlöss. - Kinesiterapi - Kinesjma - Kinetik - Kinetisk energi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bearbetas af missionärer. Den äldsta grammatiken
är Varos "Arte de la lengua mandarina" (Kanton,
1703). De för det vetenskapliga litteraturstudiet
mest nyttjade äro: Prémare, "Notitia linguæ sinicæ"
(Malakka, 1831), Schott, "Chinesische sprachlehre"
(1857), Rémusat, "Éléments de la grammaire chinoise"
(ny uppl. af de Rosny, 1858), och Julien, "Syntaxe
nouvelle de la langue chinoise" (1869–70). Det
moderna litteratur- och umgängesspråket finner man
framställdt i Bazins "Grammaire mandarine" (1856),
Edkins’ "A grammar of the chinese colloquial language"
(2:a uppl., Schanghai, 1868), Wade och Hillier,
"Yü-yen tzŭ-erh chi, a progressive course to the
study of colloquial chinese" (2:a uppl., Schanghai,
1886), Arendt, "Handbuch der nordchinesischen
umgangssprache. I. Allgem. einleitung in das
chinesische sprachstudium" (1892) och "Einführung
in die nordchinesische umgangssprache" (1894),
samt Mateer, "A course of mandarin lessons" (2:a uppl.,
Schanghai, 1906). Rent praktiska behof afse Pernys
"Grammaire de la langue chinoise, orale et écrite"
(1873–76), Rudys "The chinese mandarin language after
Ollendorff’s method" (1874), Möllendorffs "Praktische
anleitung zur erlernung der hochchinesischen sprache"
(4:e uppl., Schanghai, 1906), Baller, "Mandarin
primer" (3:e uppl., Schanghai, 1894), och Seidel,
"Chinesische konversationsgrammatik" (1901). De
bästa grammatikerna torde väl nu vara Gabelentz’
"Chinesische grammatik mit ausschluss des niederen
stiles und der heutigen umgangssprache" (1881) samt,
för begynnare, "Anfangsgründe der chinesischen
grammatik mit übungsstücken" (1883; behandlar äfven
det moderna språket). De förnämsta ordböckerna
äro Basilius de Glemonas "Dictionnaire chinois,
français et latin", utg. af Deguignes (1813), jämte
Klaproths supplement (1819), Vasiljevs kinesisk-ryska
lexikon (1867), Williams "Syllabic dictionary
of the chinese language" (Schanghai, 1874), Eitel,
"Chinese-english dictionary in the cantonese dialect"
(4 dlr med suppl., Hongkong, 1877–87), Schlegel,
"Nederlandsch-chineesch woordenboek" (4 dlr, 1884–90),
Giles, "Chinese-english dictionary" (Schanghai,
1892), den af flera missionärer utgifna "Dictionnaire
chinois-français de la langue mandarine parlée dans
l’ouest de la Chine" (Hongkong, 1893), Couvreur,
"Dictionnaire classique de la langue chinoise"
(Ho-kien, 1904), och Poletti, "Chinese and english
dictionary" (ny uppl., Schanghai, 1905). Vidare märkes
v. Zach, "Lexicographische beiträge" (Peking, 1902
ff.), hvaraf 3 bd utkommit. Ett viktigt hjälpmedel
är äfven Zottoli, "Cursus litteraturæ sinicæ" (5
vol., ett rikt urval af kinesiska texter med latinsk
öfv. och kommentar, Schanghai, 1879–82). Äfven
de förnämsta kinesiska dialekterna ha blifvit
grammatikaliskt och lexikaliskt bearbetade. Från
allmän lingvistisk synpunkt framställes kinesiska
språket i Grubes "Die sprachgeschichtliche
stellung des chinesischen" (1881).
(K. V. Z.)

Kinesiska svalbon, Indiska fågelbon l. Ätliga
svalbon benämnas de bon, hvilka byggas af arterna
af fågelsläktet Collocalia (se Salanganen),
tillhörande samma familj som den äfven i Sverige
vanliga tornsvalan. Collocaliaarterna äro utbredda
öfver den malajiska regionen; en bland de mest
omtalade, salanganen (Collocalia esculenta),
lefver på Sundaöarna, i Bengalen, Siam, Kochinkina
m. fl. st. Bona, som vanligen finnas kolonivis
i grottor eller vid hafsstrandens klippor, ha i
allmänhet formen af en liten skål med en största längd

Ätliga svalbon, byggda af salanganen.

af omkr. 6 cm. Bona bestå nästan uteslutande af den
sega afsöndringen af fågelns spottkörtlar, medan i
dem, som byggas af en annan art (C. fuciphaga), ingå
utom spottkörtlarnas afsöndringar som bindemedel
växtämnen, såsom mjuka blomstjälkar, grässtrån,
lafvar m. m. De till färgen blekt gulhvita och halft
genomskinliga äro de högst uppskattade, och för
ett engelskt skålpund (0,45 kg.) af dessa betalas
i Hong-kong omkr. 200 kr.; sämre äro de gråaktiga,
svarta eller röda exemplaren. Bona användas i Kina
till beredande af soppor och anses som en läckerhet.
L-e.

Kinesiska Tatariet, ett numera föga brukligt namn på
kinesiska Öst-Turkestan.

Kinesiska vattenhjorten, zool. Se Hydropotes.

Kinesisk kanel, bot. farm. Se Cinnamomum och Kanel.

Kinesisk nejlika, bot. Se Dianthus.

Kinesiskt grönt. Se Kinagrönt.

Kinesiskt rispapper. Se Papper.

Kinesiskt vax. Se Sköldlöss.

Kinesiterapi [ki-; af grek. kinesis, rörelse, och
therapei’a, behandling], sjukgymnastik (se d. o.).

Kinesjma [ki-], kretsstad i ryska guv. Kostroma, på
högra stranden af Volga. 7,564 inv. (1897). Kretsen
har utvecklad textilindustri; på senare tider ha
äfven kemiska och maskinverkstäder anlagts. J. F. N.

Kinetik [ki-; af grek. kinein, sätta i rörelse],
läran om rörelsen; konsten att röra sig
uttrycksfullt. Adj. kinetisk. Jfr Mimik.

Kinetisk energi [ki-], mek., rörelseenergi
l. "lefvande kraft", en i rörelse varande kropps
arbetsförmåga i följd af trögheten hos den materia den
innehåller. Den kinetiska energien växer i proportion
mot dels kroppens "massa", m, l. förhållandet mellan
dess vikt och tyngdkraftens acceleration, och dels
med kvadraten på dess hastighet, v. Den hastighet,
om hvilken här är fråga, är den fundamentala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>