oregelbundna rörelsen hos i mikroskopet synliga partiklar kallas efter förste iakttagaren Browns molekularrörelse) kunna alltså direkt observeras. A. Einstein och M. v. Smoluchowski gjorde på basis af den kinetiska teorien beräkningar öfver åtskilliga fenomen, som experimentellt konstaterades särskildt af svensken Th. Svedberg. De elegantaste resultaten på området torde J. Perrins vara. Han visade, att kolloidernas och i analogi därmed allt osmotiskt tryck (se d. o.) låter förklara sig rent partikularteoretiskt; han gjorde utmärkta observationer på Browns rörelse och bestämde ett säkerligen mycket godt värde på den omnämnda medelpartikularenergien, med stöd af hvilket han beräknade N till 70,5 × 10²². Det är ett särskildt godt belägg för teoriernas riktighet, att beräkningar af N på helt olika vägar stämma förträffligt öfverens. Ofvan har anförts värdet 69,5 × 10²², som ligger mycket nära det Perrinska. En af E. Rutherford använd mycket direkt metod leder till värdet N = 70,6 × 10²². Rutherford tog reda på antalet från ett radioaktivt preparat under viss tid utkastade heliumatomer (α-partiklar) genom att på elektrisk väg observera partiklarna inom ett fint strålknippe och räkna dem en för en. Från andra mätningar kände han värdet pv för den under viss tid ur preparatet bildade heliumgasen och hade alltså tillräckliga data för beräkningen af N. — Vid noggranna beräkningar inom den kinetiska partikularteorien räknas ej helt enkelt med en medelhastighet, medelenergi o. s. v., utan hänsyn måste tagas till den sannolikaste fördelningen på partiklarna af hastigheter o. s. v., en fördelning, som anges af Maxwells fördelningslag. — Det sannolikaste tillståndet i en gas visades af L. Boltzmann ha den intressanta betydelsen att bestämma gasens entropi. R—r H. Kinetisk molekularteori, fys. Se Kinetisk gasteori. Kinetisk partikularteori, fys. Se Kinetisk gasteori. Kinetisk vätsketeori, fys. Se Kinetisk gasteori. Kinetofon [kinetåfå̄n]. Se Kinematograf, sp. 90. Kinetoskop [kinetåskå̄p; af grek. kine͡i'n, röra, och skope͡i'n, skåda], en af Edison 1887 uppfunnen, tämligen invecklad apparat, som utgjorde föregångare till kinematografen (se d. o.). King [ki'ȵ], eng., konung. Jfr Konung. King [king]. 1. Kinesiskt slaginstrument, bestående af upphängda och i vissa toner stämda stenskifvor, hvilka anslås med hammare. — 2. Ytmått. Se Kina, sp. 43. King [ki'ȵ], stad. Se King Williamstown. King [ki'ȵ], James, lord Eythin, krigare, f. i England, inträdde 1614 eller 1615 i svensk tjänst, var åtminstone från slutet af 1620-talet en af de mera använda främmande officerarna där och deltog som öfverstelöjtnant i Gustaf II Adolfs preussiska fälttåg, ja användes 1628 äfven som befälhafvare på en mindre eskader, destinerad till Preussen. Kort efter tyska krigets början blef han svensk kommendant i Stargard och avancerade 1631 till öfverste. Efter slaget vid Breitenfeld tillhörde han den armé, som under Banér sändes att blockera Magdeburg, och från denna tid var hans verksamhet mestadels förlagd till västra krigsskådeplatsen. 1634 utnämndes K. till generalmajor och var 1635 en af dem, som de otillfredsställde officerarna vid Banérs armé använde för att bringa en uppgörelse med A. Oxenstierna till stånd. 1636 deltog han äfven i Banérs fälttåg och anförde svenskarnas vänstra flygel i slaget vid Wittstock 24 sept. 1636. Följande år, utnämnd till generallöjtnant, nödgades han mottaga öfverbefälet efter Alexander Leslie i Westfalen. Han var emellertid missnöjd både med svenska regeringen, som ej gaf honom lika vidsträckt fullmakt som Leslie haft, med Banér, som han icke ville åtlyda, och med sina underlydande befälhafvare, som icke ville lyda honom. Då regeringen dessutom ansåg K. alltför eftergifven mot kraf, som framställdes från engelsk, kurpfalzisk och hessisk sida, beslöt den, sedan K. lidit ett nederlag emot Hatzfeldt vid Vlotho 7 okt. 1638, att hemkalla honom. Han bibehöll väl sitt befäl till våren 1639, men afreste i juli till Sverige och användes sedan icke vidare i aktiv tjänst. Efter afskedstagandet bosatte han sig en tid i Hamburg, där han synes ha lefvat i rätt bekymmersamma omständigheter. Fordringar, som han egde hos Karl I i England, kunde han ej utbekomma, och den svenska pensionen utföll mycket oregelbundet. Slutligen begaf han sig åter till Sverige, afled barnlös i Stockholm 1651 och begrofs i Riddarholmskyrkan på bekostnad af drottning Kristina och i hennes närvaro 18 juli 1652. Omkr. 1647 hade han i England erhållit titel af lord Eythin. Hans bref till A. Oxenstierna äro tryckta i ”Axel Oxenstiernas Skrifter o. brefväxling. Senare afd.”, d. IX (1898). P. S. King [ki'ȵ], Philip Gidley, brittisk koloniguvernör, f. 1758, d. 1808, medföljde 1786 kapten Phillip som dennes underbefälhafvare på den expedition, hvarunder den första brittiska kolonien i Australien grundlades, sändes af Phillip från Botany bay till Norfolk island, där han 1787—88 ledde ett energiskt odlingsarbete, som var af stor betydelse för den nya koloniens proviantering, hemreste därefter med Phillips depescher 1790 och återvände 1791 som guvernör öfver Norfolk island. Därifrån förflyttades han 1800 till Nya Syd-Wales, som hvars guvernör han med energi och omtanke styrde i Phillips’ anda till 1806. Jfr Jenks, ”History of the Australasian colonies” (2:a uppl., 1896). V. S—g. Kingani [kingā'ni]. Se Rufu 2. King-at-arms [ki'ȵ ət ā'mṡ] l. King-of-arms, eng., ”vapenkonung”, förste härold, rikshärold. Dylika innehafvare af den högsta heraldiska sysslan finnas i England till ett antal af tre, bland hvilka den förnämste är Garter principal king-of-arms (för Strumpebandsorden). För Skottland finnes Lyon king-of-arms (lyon af lejonet i Skottlands vapen), på Irland Ulster king-of-arms. Jfr Härold. Kingena [kin-] Davidson (Kingia Schloenb.), paleont., undersläkte under brachiopodsläktet Terebratella, omfattande arter med glatt skal, utan ribbor och lefvande under jura- och krittiden i mellersta Europa. A. Hng. King George island [kiȵ-dʃå̄'dʃ a͡ilənd], största ön i Syd-Shetlandsgruppen, omkr. 90 km. lång och 26 km. bred, 200—300 m. hög. J. F. N. King George sound [kiȵ-dʃå̄'dʃ sa͡und], vik på södra kusten af Väst-Australien. Vid dess västra