Klagshamn, som byggdes 1897—1900 och medelst en 5 km. lång järnväg är förbunden med Tygelsjö station å Malmö—Trelleborgs järnväg. Taxeringsvärde 2,072,000 kr. (1909), hvaraf 830,000 kr. å cementfabriken och 800,000 kr. å hamnen. Årstillverkningen är omkr. 35,000 ton kalk och 10,000 ton flintsten i kalkbrottet, 1,500 ton bränd kalk och 5—6 tusen ton gödningskalk. Hamnen anlöptes 1907 af 732 ankomna och afgångna fartyg om 61,471 ton, hvaraf 230 om 37,561 i utrikes fart. 2. Wbg. Klaić [kla'itj], Vjekoslav (Alojs), kroatisk historiker, f. 1849 i Slavonien, var 1883—93 docent i Balkan-halföns geografi vid Agrams universitet och blef 1893 professor i historia därstädes. Bland hans många lärda arbeten märkas: Bosna, Zemljopis (Bosniens geografi, 1878), Opis zemalja, u kojih stanuju Hrvati (Beskrifning på länder, där kroater bo, 1880—83), Poviest Bosne do propasti kraljevstva (Bosniens historia till kungarikets undergång, 1882; tysk öfv. 1885), Slavonija od X. do XIII stoljeća (1882, tysk öfv. 1883), Poviest Hrvata I (Kroaternas historia, 1898). A—d J. Klaj (Clajus), Johann, d. ä., tysk grammatiker, f. 1535, d. 1592, verkade flera år som skolman och blef 1574 predikant i Bendeleben i Thüringen. Han utgaf bl. a. åtta böcker latinska och sex böcker tyska dikter samt en tysk grammatik, Grammatica germanicæ linguæ (1578; ny uppl. 1894). Se biogr. af Perschmann (1874). Klaj (Clajus), Johann, d. y., tysk författare, f. 1616, d. 1656, blef 1644 lärare vid S:t Sebaldus-skolan i Nürnberg och 1650 predikant i Kitzingen. Jämte S. von Birken och G. Ph. Harsdörffer var han en af hufvudmännen för Nürnbergska skaldeskolan. I förening med de sistnämnde stiftade han skaldeförbundet Die schäfer an der Pegnitz (Pegnitzschäferorden) och författade Pegnesisches schäfergedicht (1644) samt en mängd andliga sånger och flera s. k. ”geistliche trauer- und freudespiele”: Die auferstehung Jesu Christi, Die höllen- und himmelfahrt Jesu Christi, Herodes der kindermörder, Engel- und drachenstreit m. fl. Se Tittmann, ”Die Nürnberger dichterschule” (1847). Klajetsi, Nerses. Se Armeniska litteraturen, sp. 21. Klam, sjöv. Se Ankare och Ankarkätting. Klamamus. Se Clamamus. Klamath [klä'məth], flod i Förenta staterna, aflopp för Klamathsjöarna i södra Oregon och norra Kalifornien, flyter genom Kaskadbergen och utfaller i Stilla hafvet under 41° 33′ n. br. Längd 435 km. K. är segelbar för mindre ångare 64 km. från mynningen samt rik på lax och guld. J. F. N. Klammer, ty. (eg. krämpa; ordet är släkt med sv. klämma), boktr., ett parentestecken, som har utseende af två hakar: [ ]; ett i tabeller, nottryck o. s. v. brukadt sammanfattningstecken, som har detta utseende {. Jfr Ackolad och Parentes. Klammeri (af da. klammer, fr. clameur, lat. clamor, rop, skrikande), gräl, träta, högröstadt kif. Klamp, sjöv., ett groft trästycke, som fastspikas vid två eller flera andra för att hålla dem tillsammans. L. H.* Klampare, arbetsförman vid brädgårdarna, som har till uppgift att sortera virkesutfallet från sågverken. Denna sortering, som sker i sex klasser, är något olikartad vid de olika verken. W. E—n. Klampenborg, ångsåg om 6 ramar i Njurunda socken, vid Ljungans utlopp, tillhör Tunadals aktiebolag och var 1909 taxerad till 200,000 kr. Klampenborg, dansk badort, 11 km. n. om Köpenhamn, vid Öresund, i sydöstra hörnet af Dyrehaven (se d. o.). K. har sedan 1845 både brunnsinrättning samt varm- och kallbadanstalter och är för sitt vackra läge mycket besökt af främlingar. Sedan 1863 är K. förenadt med Köpenhamn genom en järnväg, som 1897 fortsattes längs kusten till Helsingör. E. Ebg. Klamstoppare, sjöv., en under ett kättingsdäcksklys sittande, böjd järnarm, som är rörlig kring en vertikal axel och, då en i armens fria ända fäst talja, klamtaljan, anhalas, stryper åt (stoppar) kättingen mot kanten af klyset. H. W—l. Klamtalja, sjöv. Se Klamstoppare. Klamydosporer, bot. Se Klamydoter. Klamydoter l. Klamydosporer, bot., ett slags på könlös väg alstrade hvilceller, som utvecklas hos ett antal svampar (Hemibasidii, Uredineæ, Mucor m. fl.). De uppstå vanligen interkalärt ur hyfer, som åtminstone i de flesta fall skulle alstra sporangier eller andra reproduktionsorgan och hvilkas utveckling därigenom afbrytes. Klamydoterna upptaga näringen från närgränsande celler och tilltaga i omfång; väggarna förtjockas, och färgämne uppträder ofta i cellväggen. Vid groningen utväxa klamydoterna i regel direkt till sporangier eller basidier. G. A. (G. L—m.) Klamys, grek. Se Dräkt, sp. 927, jämte fig. 1. Klan (af gael. cland l. clann, säd; barn, ättlingar), eng., betecknar, i fråga om de på Irland och i de skotska högländerna fordom beståndande släktsamhällena, dels en af en höfding styrd stam, dels flera stammar, som åberopa en gemensam stamfader. En klan omfattade i äldre tider två klasser: 1) stammedlemmar och 2) trälar, brottslingar och främlingar. Till plats i första klassen berättigade först och främst börd (äkta eller erkänd oäkta), adoption och stammen bevisade tjänster; dit räknades vidare främlingars söner med kvinnor af första klassen samt, efter vissa släktled, ättlingar af andra klassen. Hvar stam hade sin höfding eller konung, rig (jfr fnod. ríkir), och omfattade flera ätter eller, rättare sagdt, kommuner, fine l. sept, som hade sina särskilda hufvudmän, i högländerna kallade chieftains. Ätterna hade sig anvisad en viss del af stammens område; åkerjord och betesmark skiftades i lotter, som ättmedlemmarna innehade i tur. Inom hvarje ättkommun funnos flera gårdar; på gården satt familjens hufvudman, aire, hvilken, som representant för hela familjen, utöfvade rättigheten att uppträda som vittne, edgärdsman och borgesman. För att vara aire fordrades en viss förmögenhet. Men som hos de keltiska folken lika arfsrätt var gällande, hände det ofta, att ingen bland arftagarna ensam hade tillräckligt stor förmögenhet för att kunna följa en afliden aire i värdigheten. Arfvingarna fortforo då att lefva i bo oskifto som en familj (a joint and undivided family) och valde bland sig en hufvudmän. Bland stammedlemmarna uppstod med tiden en aristokrati af olika grader, i det att, vid tilltagande folkmängd och förmögenhetens olika tillväxt, de rikare släkterna tillegnade sig