Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 361-362 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klyfalger, bot. Se Myxophyceæ - Klyfbarhet - Klyfblock, skpsb. Se Block 2. - Klyffotingar, zool. Se Kräftdjur. - Klyffrukt - Klyfgärdsel. Se Gärdsel. - Klyfningsceller - Klyfsvampar. Se Bakteriologi, sp. 708, och Schizomycetes. - Klyfsåg. Se Sågning. - Klyft - Klyftamon - Klyfvarbom - Klyfvarbomsdäfvert, sjöv. Se Blindrå. - Klyfvarbomsgaj, sjöv. Se Gaj. - Klyfvarbonnett, sjöv. Bonnett 2. - Klyfvare, sjöv. Se Segel - Klyfverslejdare, sjöv. Se Lejdare. - Klyföppningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klyfalger, bot. Se Myxophyceæ.

Klyfbarhet, petrogr. Med klyfbarhet hos en bergart
menas dess egenskap att låta klyfva sig med jämna
ytor, klyfytor, vanligen lättare i en viss riktning
än i andra. Hos skiktade bergarter öfverensstämmer
denna riktning i allmänhet med skiktytornas; men
stundom bilda klyfytorna en mot dessa ganska stor
vinkel, såsom händelsen t. ex. är hos lerskiffern
vid flera takskifferbrott såväl i England som i
Sverige. Orsaken till denna afvikelse anses ligga i en
sammanpressning, som berglagren undergått och hvarvid
klyfbarhet uppstått vinkelrätt mot den sammanpressande
kraften. En sådan från den ursprungliga skiktningen
afvikande klyfbarhet kallas äfven falsk eller
transversal skiffring. Hos massformiga bergarter
är klyfbarheten likaledes ej sällan något, ehuru
obetydligt, mera utvecklad i en riktning än i andra.
E. E.

Klyfblock, skpsb. Se Block 2.

Klyffotingar, zool. Se Kräftdjur.

Klyffrukt, schizocarpium, bot., en af 2—flera
fruktblad bildad nötfrukt, som vid mognaden
sönderfaller i delfrukter (mericarpium), i allmänhet
af samma antal som fruktbladen. Klyffrukt
är utmärkande för flera familjer, såsom
Umbelliferæ, Aceraceæ, Labiatæ, Borraginaceæ
afd. Borraginoideæ, Malvaceæ afd. Malopeæ och
Malveæ m. fl. Se afbildningar af klyffrukter i
art. Anis, Conium, Coriandrum, Erodium, Fänkål,
Galium, Kummin m. fl.
G. L—m.

Klyfgärdsel. Se Gärdsel.

Klyfningsceller, biol., produkten af en cells
klyfning l. delning.

Klyfsvampar. Se Bakteriologi, sp. 708,
och Schizomycetes.

Klyfsåg. Se Sågning.

Klyft, ett stundom brukadt uttryck för bergart. Man
säger t. ex. fyndig klyft, ädel klyft (om malmen
består af en ädel metall), ofyndig klyft, fast klyft
o. s. v. Äfven betecknas med klyft större eller mindre
sprickor i berget.
Th. N—m.*

Klyftamon, trakt n. v. om Billingen, inom Vadsbo härad
af Skaraborgs län. — Namnet, hvilket i Västgötalagen
har formen Klittamon och på 1400-talet förändrades
till det nuvarande, har troligen afseende på de
delvis branta klippsidor och de smala dälder eller
klyftor, som förekomma här och där inom trakten.
E. E.

Klyfvarbom, sjöv., en från bogsprötet å större fartyg
utskjutande bom, som tjänar till fäste för det tåg,
vid hvilket klyfvaren är fastlitsad. Klyfvarbommen
är trädd genom bogsprötets eselhufvud samt
försäkrad vid bogsprötet medelst järnkättingar och
surrningar. Genom en järnring på klyfvarbommen
utskjuter jagarbommen. Se Bogspröt med fig.
L. H.*

Klyfvarbomsdäfvert, sjöv. Se Blindrå.

Klyfvarbomsgaj, sjöv. Se Gaj.

Klyfvarbonnett, sjöv. Se Bonnett 2.

Klyfvare, sjöv. Se Segel.

Klyfverslejdare, sjöv. Se Lejdare.

Klyföppningar l. Spaltöppningar (grek. stomata, af
stoma, mun), bot., kallas ett slags små springformiga
öppningar (intercellularrum), hvilka finnas endast i
växternas öfverhud (epidermis; se fig. 1 o. 2). De
uppkomma genom klyfning af väggen mellan två,
sedermera trubbigt halfmånformiga eller njurformiga celler,
läppcellerna l. slutcellerna, hvilka sålunda omgifva hvarje
klyföppning. De omkring läppcellerna liggande
s. k. bicellerna ha ofta ett från de öfriga
epidermiscellerna afvikande utseende. Klyföppningarna
äro af två slag: luftklyföppningar och vattenklyföppningar
(vattenporer). Genom luftklyföppningarna,
hvilka leda in till en omedelbart innanför dem belägen

Fig. 1. Epidermis (af Thymus serpyllum) med luftklyföppning, sedd uppifrån. (I midten klyföppningen.)

Fig. 2. Densamma i tvärsnitt. AH andhålan, därofvan klyföppningen.

håla, andhålan (fig. 2, AH), stå växtdelarnas
intercellulargångar i förbindelse med den yttre
luften. När klyföppningarna ligga djupare än de
öfriga epidermiscellerna, finnes ofta äfven en
yttre andhåla, en förgård. Luftklyföppningarna
tjäna som ett slags ventiler för luftströmningen
genom växtens delar och reglera afdunstningen
samt luftutbytet med atmosfären därigenom, att
läppcellerna kunna öppna sig och sluta sig samman
alltefter olika förhållanden. Utsatta för ljus och
fuktig värme, öppna de sig; vid hög temperatur i
torr luft, hvarigenom stark afdunstning förorsakas,
sluta de sig i allmänhet tillsammans. I vatten och
vid hastiga temperaturväxlingar sammansluta sig de
flesta, och om natten äro de till största antalet
stängda. Genom konstgjord belysning kan man få dem
att öppna sig om natten, liksom att genom ljusets
utestängande sluta sig samman om dagen. Läppcellernas
rörelser bero på deras förmåga att ändra form vid
turgorförändring. Klyföppningarnas läppceller äro
vanligen de enda öfverhudsceller, som innehålla
klorofyll och stärkelse. De äro karakteristiska
för öfverhudsväfnaden, men finnas dock ej i all
öfverhud. De saknas nämligen hos alla bålväxter,
hos alla rötter och hos de flesta i vatten nedsänkta
växtdelar. De finnas däremot på alla yngre i luften
befintliga organ, i synnerhet på alla gröna,
örtartade delar och förnämligast på örtbladens
undre sida, där de äro mycket talrika; hos flytblad
finnas de endast på öfversidan. Ett blad kan ha många
millioner klyföppningar. Om vattenporer se Hydatod.
O. T. S. (G. L—m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>