Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kluge, Friedrich - Klughardt - Kluit, Adriaan - Klumpfisksläktet - Klumpfot - Klumpke-Roberts, Dorothea - Klumplack. Se Gummilacka - Klumpp, Friedrich Wilhelm - Klumprot, bot. Se Plasmodiophora. - Klumprotsjuka, bot. Se Plasmodiophora. - Klumpsöm. Se Sömnad. - Kluniacenskongregationen. Se Cluny-reformen. - Klunk. Se Tjäder. - Klusila ljud, detsama som explosiva ljud (se d. o.). - Klusjino - Klüber, Johann Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Klughardt-Kluber
360
1901). Sedan 1901 utger K. "Zeitschrift
fur deut-sche wortforschung".
Ad. N-n.
Klughardt [klög-], August Friedrich Martin, tysk
tonsättare, f. 1847 i Köthen, d. 1902 nära Dessau,
blef teaterkapellmästare i Posen, Lybeck och Weimar,
slutligen hofkapellmästare, 1873 i Neu-Strelitz och
1882 i Dessau. Genom umgänge med Liszt i Weimar
tog han intryck af den nytyska skolan, på samma
gång som han var en efterklassiker. K. komponerade
operor (Mirjam, Iwein, Gudrun och Die hochzeit des
mönchs), 3 oratorier (Die grablegung Ghristi, Die
zerslörung Jerusalems och Judith), symfonier (Lenore,
Wald-leben m. fl.), uvertyrer (bl. a. 1m jruhling],
kammarmusik, sånger m. m. Biogr, af Gerlach (1902).
A. L.*
Kluit [klo j t], A d r i a a n, holländsk historiker,
f. 1735 i Dordrecht, d. 1807 i Leiden som professor
vid universitetet där, skref bl. a. Historia crilica
comitatus Hollandice et Zelandice (4 bd, 1777-84)
och Historie der hollandsche staatsregeering (5 bd,
1802-05), hvilka anses grundläggande.
Klumpfisksläktet, Orthagoriscus, zool., ett till
fastkäkarna (se d. o.) hörande fisksläkte, har mycket
kort, hög och hoptryckt kropp, rygg- och anal-fenorna
sammanhängande med den breda, liksom afhuggna
stjärtfenan (några författare anse, att egentlig
st j ärtfena saknas och att den fena, som omger den
bakre kroppsändan, är delar af rygg- och anal-fenorna)
och små bröstfenor samt saknar bukfenor. Ungarna äro
försedda med taggar. Huden är tjock, elastisk, fint
granulerad. Fyra gälpar finnas. Ryggkotor äro 17. Den
vanliga klumpfisken, simmande hufvudet 1. solfisken,
Orthagoriscus mola (se fig.), är till färgen ofvan
blågrå eller brunaktig, undertill ljusare; den uppnår
en längd af öfver 2 m. samt en vikt af öfver 300
kg. Den tillhör de s. k. pelagiska, vidt omkring
ströfvande fiskarna, som än träffas uppe på ytan i
de stora hafven, än på de stora djupen. Den har en
mycket vidsträckt utbredning och har några gånger
anträffats vid Sveriges västkust; ej sällsynt är den
vid Englands och Frankrikes kuster. Den synes lifnära
sig både af djur och växtämnen: maneter, fisldarver,
alger m. m. L-e. Klumpfot är. en vanligtvis medfödd
åkomma, bestående däri, att den ena foten eller båda
äro vridna inåt, hvarvid dessutom vanligen hälen
är lyft i höjden. Många olika grader af klumpfot
förekomma, från en enkel vridning, som med passande
fotbeklädnad kan korrigeras, till de svåraste former,
då patienterna gå på utsidan, ja ryggen af foten;
denna är då i högsta grad vanskaplig. Dålig utbildning
af extremitetens muskler hör också vanligen hit. Genom
mekanisk, "ortopedisk", behandling är det någor-
Solfisken (Ungt exemplar.)
lunda lätt att bota lindrigare och färska fall. De
föråldrade och svårare fordra rätt genomgripande
operationer, utan att dock resultatet alltid
blir i funktionellt hänseende fullkomligt
tillfredsställande. Dock kan förbättring alltid
uppnås och det numera utan fara för patienten.
Rsr.*
Klumpke-Roberts [kla’mpki rå’bats], Dorothea,
amerikansk-fransk astronom, f. 9 aug. 1861 i San
Francisco, blef, efter studier i Göttingen, Lausanne
och Paris, 1886 anställd vid observatoriet i Paris
samt 1892 direktor för den där förlagda byrån för
upprättandet af den stora internationella fotografiska
stjärnkartan och st järnkatalogen. 1901 blef hon
gift med engelske astronomen Isaac Roberts (se
denne). Utom de arbeten, som stodo i sammanhang med
det ofvannämnda fotografiska kart- och katalogarbetet,
har hon offentliggjort i facktidskrifterna en mängd
observationer å planeter, kometer, stjärnfall
m. m. samt det matematisk-astronomiska arbetet
Contribu-tions å Vétude des anneaux de Saturne
(1893). B-d.
Klumplack. Se Gummilack a.
Klumpp [klomp], Friedrich Wilhelm, tysk
pedagog, f. 1790, d. 1868, blef 1821 lärare vid
gymnasiet i Stuttgart och var 1848-64 medlem af
wiirt-tembergska undervisningsrådet samt referent för
realläroverken. Ifrig vän af tumväsendet, äfven sedan
det upphört att vara en politisk statsangelägenhet,
fick K. tillika tidigt blicken öppen för de reala
ämnenas tillbakasatta ställning vid skolundervisningen
och gaf genom sin vidlyftiga skrift Die gelehrten
schulen nacli den grundsätzen des wahren humanis-mus
und den anforderungen der zeit (1829-30) uppslaget
till den wiirttembergska skolbildningens öfver-gång
från en ensidigt klassisk riktning. (R. N-n.)
Klumprot, bot. Se Plasmodiophora.
Klumprptsjuka, bot. Se Plasmodiophora.
Klumpsöm. Se Sömnad.
Kluniacenskongregätionen. Se Cluny-refor-m e n.
Klunk. Se Tjäder.
Klusila ljud (af lat. cludere, tillsluta), detsamma
som explosiva ljud (se d. o.).
Klusjino, by i ryska guv. Smolensk, v. om
Mo-zjaisk. Slag 24 juni 1610 mellan en polsk styrka
under Stanyslaw Zolkiewski och en svensk här under
J. De la Gardie och E. Horn (se vidare Dela Gardie,
sp. 52).
Kluber, Johann L u d w i g, tysk statsrätts-lärare,
publicist, f. 1762 i Tann vid Fulda, d. 1837 i
Frankfurt arn Main, blef juris professor 1786 i
Erlangen och 1807 i Heidelberg. Under Wienkongressen
vistades han i Wien och utgaf sedan viktiga
källskrifter till densammas historia. K. ansågs
redan då som Tysklands ypperste statslärde och
erhöll från utländska suveräner smickrande anbud,
dem han dock afböjde. 1817-24 var han preussiskt
geheime legationsråd. K:s förnämsta publikationer äro
Staatsrecht des Rheinbundes (1808), Akten des Wiener
congresses in den jaliren 1814-15 (bd l-8, 1815-19; bd
9, 1835), Ubersicht der diplomatischen verhandlungen
des Wiener congresses (1816), Das öffentliche recht
des deutschen bundes und der bundesstaaten (1817; 4:e
uppl. 1840), Droit des gens möderne de V Europé (2 bd,
1819; 2:a uppl. af Morstadt 1851) och Pragmatische
geschichte der nationalen und politischen wiedergeburt
Griechen-lands (1835).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
