359 Klughardt-Kluber 360 1901). Sedan 1901 utger K. "Zeitschrift fur deut-sche wortforschung". Ad. N-n. Klughardt [klög-], August Friedrich Martin, tysk tonsättare, f. 1847 i Köthen, d. 1902 nära Dessau, blef teaterkapellmästare i Posen, Lybeck och Weimar, slutligen hofkapellmästare, 1873 i Neu-Strelitz och 1882 i Dessau. Genom umgänge med Liszt i Weimar tog han intryck af den nytyska skolan, på samma gång som han var en efterklassiker. K. komponerade operor (Mirjam, Iwein, Gudrun och Die hochzeit des mönchs), 3 oratorier (Die grablegung Ghristi, Die zerslörung Jerusalems och Judith), symfonier (Lenore, Wald-leben m. fl.), uvertyrer (bl. a. 1m jruhling], kammarmusik, sånger m. m. Biogr, af Gerlach (1902). A. L.* Kluit [klo j t], A d r i a a n, holländsk historiker, f. 1735 i Dordrecht, d. 1807 i Leiden som professor vid universitetet där, skref bl. a. Historia crilica comitatus Hollandice et Zelandice (4 bd, 1777-84) och Historie der hollandsche staatsregeering (5 bd, 1802-05), hvilka anses grundläggande. Klumpfisksläktet, Orthagoriscus, zool., ett till fastkäkarna (se d. o.) hörande fisksläkte, har mycket kort, hög och hoptryckt kropp, rygg- och anal-fenorna sammanhängande med den breda, liksom afhuggna stjärtfenan (några författare anse, att egentlig st j ärtfena saknas och att den fena, som omger den bakre kroppsändan, är delar af rygg- och anal-fenorna) och små bröstfenor samt saknar bukfenor. Ungarna äro försedda med taggar. Huden är tjock, elastisk, fint granulerad. Fyra gälpar finnas. Ryggkotor äro 17. Den vanliga klumpfisken, simmande hufvudet 1. solfisken, Orthagoriscus mola (se fig.), är till färgen ofvan blågrå eller brunaktig, undertill ljusare; den uppnår en längd af öfver 2 m. samt en vikt af öfver 300 kg. Den tillhör de s. k. pelagiska, vidt omkring ströfvande fiskarna, som än träffas uppe på ytan i de stora hafven, än på de stora djupen. Den har en mycket vidsträckt utbredning och har några gånger anträffats vid Sveriges västkust; ej sällsynt är den vid Englands och Frankrikes kuster. Den synes lifnära sig både af djur och växtämnen: maneter, fisldarver, alger m. m. L-e. Klumpfot är. en vanligtvis medfödd åkomma, bestående däri, att den ena foten eller båda äro vridna inåt, hvarvid dessutom vanligen hälen är lyft i höjden. Många olika grader af klumpfot förekomma, från en enkel vridning, som med passande fotbeklädnad kan korrigeras, till de svåraste former, då patienterna gå på utsidan, ja ryggen af foten; denna är då i högsta grad vanskaplig. Dålig utbildning af extremitetens muskler hör också vanligen hit. Genom mekanisk, "ortopedisk", behandling är det någor- Solfisken (Ungt exemplar.) lunda lätt att bota lindrigare och färska fall. De föråldrade och svårare fordra rätt genomgripande operationer, utan att dock resultatet alltid blir i funktionellt hänseende fullkomligt tillfredsställande. Dock kan förbättring alltid uppnås och det numera utan fara för patienten. Rsr.* Klumpke-Roberts [kla'mpki rå'bats], Dorothea, amerikansk-fransk astronom, f. 9 aug. 1861 i San Francisco, blef, efter studier i Göttingen, Lausanne och Paris, 1886 anställd vid observatoriet i Paris samt 1892 direktor för den där förlagda byrån för upprättandet af den stora internationella fotografiska stjärnkartan och st järnkatalogen. 1901 blef hon gift med engelske astronomen Isaac Roberts (se denne). Utom de arbeten, som stodo i sammanhang med det ofvannämnda fotografiska kart- och katalogarbetet, har hon offentliggjort i facktidskrifterna en mängd observationer å planeter, kometer, stjärnfall m. m. samt det matematisk-astronomiska arbetet Contribu-tions å Vétude des anneaux de Saturne (1893). B-d. Klumplack. Se Gummilack a. Klumpp [klomp], Friedrich Wilhelm, tysk pedagog, f. 1790, d. 1868, blef 1821 lärare vid gymnasiet i Stuttgart och var 1848-64 medlem af wiirt-tembergska undervisningsrådet samt referent för realläroverken. Ifrig vän af tumväsendet, äfven sedan det upphört att vara en politisk statsangelägenhet, fick K. tillika tidigt blicken öppen för de reala ämnenas tillbakasatta ställning vid skolundervisningen och gaf genom sin vidlyftiga skrift Die gelehrten schulen nacli den grundsätzen des wahren humanis-mus und den anforderungen der zeit (1829-30) uppslaget till den wiirttembergska skolbildningens öfver-gång från en ensidigt klassisk riktning. (R. N-n.) Klumprot, bot. Se Plasmodiophora. Klumprptsjuka, bot. Se Plasmodiophora. Klumpsöm. Se Sömnad. Kluniacenskongregätionen. Se Cluny-refor-m e n. Klunk. Se Tjäder. Klusila ljud (af lat. cludere, tillsluta), detsamma som explosiva ljud (se d. o.). Klusjino, by i ryska guv. Smolensk, v. om Mo-zjaisk. Slag 24 juni 1610 mellan en polsk styrka under Stanyslaw Zolkiewski och en svensk här under J. De la Gardie och E. Horn (se vidare Dela Gardie, sp. 52). Kluber, Johann L u d w i g, tysk statsrätts-lärare, publicist, f. 1762 i Tann vid Fulda, d. 1837 i Frankfurt arn Main, blef juris professor 1786 i Erlangen och 1807 i Heidelberg. Under Wienkongressen vistades han i Wien och utgaf sedan viktiga källskrifter till densammas historia. K. ansågs redan då som Tysklands ypperste statslärde och erhöll från utländska suveräner smickrande anbud, dem han dock afböjde. 1817-24 var han preussiskt geheime legationsråd. K:s förnämsta publikationer äro Staatsrecht des Rheinbundes (1808), Akten des Wiener congresses in den jaliren 1814-15 (bd l-8, 1815-19; bd 9, 1835), Ubersicht der diplomatischen verhandlungen des Wiener congresses (1816), Das öffentliche recht des deutschen bundes und der bundesstaaten (1817; 4:e uppl. 1840), Droit des gens möderne de V Europé (2 bd, 1819; 2:a uppl. af Morstadt 1851) och Pragmatische geschichte der nationalen und politischen wiedergeburt Griechen-lands (1835). Ord, som saknas under K, torde sökas under C.