Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 385-386 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kneippkuranstalter - Kneippkaffe, bot. Se Kaffesurrogat. - Knekt - Knektehållet - Knektekol - Knektekontrakt - Knektelegomedelskassa - Knektetorp. Se Indelta armén, sp 475. - Knektetunnespannmål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redan 1899 måste en ny större byggnad uppföras. Efter
hand uppstod en mängd pensionat och hotell, så att
Kneippbaden redan efter en 3-årig tillvaro bildade
ett eget municipalsamhälle,

Kneippbaden vid Norrköping.

Borgs villastad, som 1909 hade 647 bofasta invånare och
hade, då det firade sitt 10-årsjubileum, mottagit
12,000-13,000 kurgäster. Redan ett par år efter
Kneippbadens grundande öppnades en liknande anstalt
i Tranås, och småningom ha flera dylika uppstått,
såsom i Tyringe, Nynäs m. fl. ställen.
Bgt.

Kneippkaffe, bot. Se Kaffesurrogat.

Knekt (ty. knecht). 1. Detta ord förekom redan under
medeltiden som benämning på tjänare och gafs äfven
vid de första besoldade trupperna åt den mot sold till
fots tjänande soldaten. Ett särskildt slag af knektar
voro de mycket beryktade tyska "landsknektarna"
(landsknechte). I Sverige öfvergick ordet snart
till betecknande af fotsoldaten, oberoende af
det sätt, på hvilket han blifvit anskaffad, och
i denna bemärkelse förekommer det äfven i Karl
XI:s indelningsverk (jfr Indelta armén). Sedermera
har benämningen knekt blifvit utbytt mot soldat,
om den än fortlefver i folkspråket. – 2. Spelt.,
spelkort, som visar bilden af en krigare och i valör
står mellan dam och tia. – 3. Skpsb., upprättstående
kort stock af trä, försedd med skifgatt och läppar för
iskärning af löpande gods samt med från knektens öfre
ända uppskjutande s. k. hufvuden för beläggning,
se fig. – 4. Bygnk. (ty. dienst, "tjänst"),
benämning på de half- eller trekvartskolonner, som
i den senromanska och i den gotiska stilen omge en
sammansatt pelare samt tjäna som stöd för gördelbågar
och hvalfstrålar. De, som stödja gördelbågarna,
äro gröfre

Knekt, skpsb.

och kallas gamla knektar; de, som
stödja hvalfstrålarna, äro smalare
och kallas unga knektar.
Se Knippepelare.
1. C. O. N. 3. C. K. S. 4. Upk.*

Knektehållet, det ständiga, kam., – efter ordalydelsen ett ständigt
tillhandahållande åt kronan
af knekt, d. v. s. infanterist – den egentliga
beteckningen för det sätt, hvarpå den de svenska
landskapen af ålder åliggande skyldigheten att
uppställa härens fotfolk och fylla luckorna i
detsamma uppfylldes, så länge indelningsverket
varade. Denna skyldighet tillgodosågs förut genom
utskrifning. Det ständiga knektehållet är sålunda
en annan benämning på hela den statsinstitution, som
vanligen kallas infanteriroteringen och stundom,
med ett något oegentligt uttryck, "det yngre
indelningsverket för infanteriet". Se Indelta armén.
A. Th. S.*

Knektekol och Mantalskol, kam., prestationer,
som det förut ålegat allmogen i de till Salbergs län
i Västmanland hörande socknarna att utgöra till Sala
silfververk. Från den tid detta silfververk drefs
för kronans räkning hade nämnda allmoge att jämte
sina ord. utskylder till kronan betjäna grufvan och
silfververket med hvarjehanda arbeten och körslor,
bl. a. framskaffande af den s. k. mantals- och
grufveden. Denna pålaga, som ursprungligen presterades
in natura, utgick i st. f. mantalspenningar med 1
stafrum ved för hvarje person och, emot befrielse för
knektutskrifning, med 3 stafrum för hvarje mansperson,
"som kunnat stå i rote" (knekteved). Vid ständiga
knektehållets införande 1683 medgafs allmogen att
för all grufved njuta betalning af bergslaget,
jämte det den erhöll lindring i roteringen. På
grund af upprepade klagomål öfver allmogens hårda
betungande blef veden 1724, med någon lindring i
beloppet, förvandlad till kolränta, hvarpå genom
ett af K. M:t 1734 fastställdt kontrakt ytterligare
lindring medgafs, så att för hvart stafrum mantalsved
skulle utgöras en tolftunnestig kol och för hvart
stafrum knekteved 1 1/3 stig kol att lösas efter
visst öfverenskommet pris. Genom en af K. M:t 1803
fastställd förening mellan bergslaget och allmogen i
orten befriades allmogen från utgörande af knekteveden
och knektekolen. Beträffande mantalskolen beviljades
genom samma förening allmogen en ytterligare lättnad,
och prestationen upphörde på grund af k. br. af 1832.
C. v. O.

Knektekontrakt, kam., kallas den på 1600-talet
mellan kronan och ett landskap ingångna förbindelse,
enligt hvilken landskapet åtog sig att mot befrielse
från utskrifningar ständigt hålla ett visst antal
manskap till krigstjänst. Se vidare Indelta armén.
Kbg.

Knektelegomedelskassa, kam., kassa, som, i regel vid
ständiga knekte- och båtsmanshållets införande,
bland rotehållarna i vissa orter (kår- eller
sockenvis) bildats i ändamål att bereda lättnad vid
knekts legande äfvensom stundom att i öfrigt lämna
understöd åt svaga rotar o. d. I några fall har
till dessa kassor utgått statsunderstöd, såsom till
Västmanlands regementes knektelegomedelskassa. Dylika
kassor benämnas i Hälsingland och Gästrikland
uddemantalskassor (se d. o.), i Jämtland
roteringskassor (se d. o.), i Uppland enöreskassor
(se d. o.). Efter indelningsverkets upphörande ha
flerstädes dessa kassor, där de bildats allenast genom
delegarnas sammanskott, fördelats bland delegarna.
C. v. O.

Knektetorp. Se Indelta armén, sp. 475.

Knektetunnespannmål, spannmål, som af kronotionden
anvisats till understöd vid roteringen inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>