Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knosos - Knossos. Se Knosos. - Knote, Heinrich - Knott - Knottingley - Knowledge is power, eng. Se Kunskap är makt. - Knowles, James Sheridan - Knowles, Jaes Pitcairn - Knownothings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
407
Knosos-Knownothings
40S
Knosos 1. Knossos (grek. Kvcooos 1. lat. Cnösus,
Cnössus, Gnösus, Gnössus), urgammal forngrekisk stad
på norra sidan af Kreta, ungefär 5 km. från hamnstaden
Herakleion (Candia). I fornsagorna prisas K. som
hela Kretas hufvudstad och Minos’ residens, och ännu
under den historiska tiden var det den största och
mäktigaste staden på ön. På en kulle, något längre
mot s., har engelsmannen A. J. Evans (se d. o.,
sp. 1123) 1900-03 uppgräft de betydande lämningarna
af ett väldigt konungapalats från förhistorisk tid,
i hvilket man velat återfinna sagokonungen Minos’
palats. Se vidare Grekisk fornkunskapoch Kretensisk
kultur samt i dessa art. åberopad litteratur.
Knossos. Se Knosos.
Knote [knä-], Heinrich, tysk operasångare, f. 1870
i München, är sedan 1892 anställd vid hof-operan
därstädes och har med utmärkelse uppburit de förnämsta
tenorpartierna särskildt i Wagners operor (Lohengrin,
Tannhäuser, Siegfried m. fl.). Han har medverkat vid
flera festspel.
Knoten, zool. Se Gnodingsläktet.
Knott, Simuliidce, zool., familj af myggornas
(Nemocera) grupp bland tvåvingarna. Hit höra små eller
t. o. m. mycket små (l-4 mm.) myggor med högt hvälfd
ryggsköld, liten bakkropp, korta antenner samt starka
och korta ben. Vingarna äro breda i förhållande till
djurens oansenliga storlek. Honorna äro gråsvarta,
medan hannarnas färg är sam-metssvart. Larverna
lefva i rinnande vatten, där de sitta gruppvis med
bakändan fäst vid stenar eller vattenväxter. Före
förpuppningen bildar larven en strutlik, upptill öppen
kokong, ur hvilken puppans hufvud med sina tofslika
gälar sticker fram. - Det enda hithörande släktet,
Simuliiim, knottsläk-t e t, har 9 svenska arter, som
ofta uppträda svärmvis, synnerligast i sumpiga trakter
och, framför allt i Lappland, gjort sig beryktade som
en landsplåga genom sina svidande styng, som ofta
framkalla svullnad. I Skåne har en art, Simulium
reptans, som dock förekommer allmännast i landets
nordligare delar, visat sig farlig för hästar. Till
samma släkte hör också hästarnas och nötkreaturens
fruktade plågoris i Serbien, coiombacz-myggan (se
d. o.). - Namnet svidknott användes äfven på arterna
af myggsläktet Ceratopogon (se F j ä-dermyggor).
G. A-z.
Knottingley [nå/tiijli], köping i
engelska grefsk. York, West-Riding, vid
Aire, 4,s km. n. ö. om Pontefract. 5,809
inv. (1901). Tillverkning af lervaror och tjära.
J. F. N.
Knowledge is power [nå’lidj is päVe], eng. Se Kunskap
är niakt.
Knowles [nåu’ls], James Sheridan, engelsk dramaturg
och skådespelare, f. 1784 på Irland, d. 1862, visade
redan i gossåldern brådmogna litterära anlag. Han
förde ett oroligt vagabondlif som soldat och läkare,
men egnade sig sedermera åt skådespelarkonsten och
författade därjämte dramer, som gjort honom till
en af Englands mest omtyckta skådespelsförfattare
i nyare tider. Flera af hans sorgespel hade stor
framgång, såsom Caius Gracchus (1815), Virginius
(1820), Wilhelm Tett (1825), Alfred the great (1831),
men äfven hans lustspel mottogos mycket välvilligt,
särskildt rönte Hunch-
back (1832) och The love chase (1836; "De kära",
1844) mycket bifall. K:s dramer äro filiströsa
och» sentimentala, väl beräknade på en ytlig
publiksmak. Som skådespelare lyckades K. bäst
i karaktärsroller. 1845 lämnade han scenen till
följd af religiösa betänkligheter, uppträdde efter
1852 som ifrig baptistpredikant och offentliggjorde
stridsskrifter mot katolska kyrkan. - K:s dramatiska
verk utkomma samlade 1841-43 i 3 bd (ny uppl. 1873
i l bd). Hans smärre berättelser och skisser äro
sammanförda i The eloculionist (28:e uppl. 1884).
Knowles [nåu’ls], James Pitcairn, skotsk målare,
f. i Rotterdam 1864, studerade sedan 1882 i München,
i Weimar och i Paris. Hans konst präglas af allvar och
själfullhet, förenade med ett drag* af mystik. Bland
hans arbeten nämnas Den stilla trädgården, Bondgård
med tre träd vid Ostende, Nunnan, Den fattige bekante
(en arbetare) och serien En kvinnas lif, af hvilken
slutbilden Den fallnas död (1891) blifvit mest bekant.
J- K-e.*
Knownothings [<i>nåu’-nathiŋṡ], eg. "de som ingenting
veta" (af eng. know, veta, och nothing, ingenting),
populär benämning på ett politiskt parti i
Förenta staterna, hvilket under den allmänna
partiupplösningen efter 1852 års presidentval
organiserades som ett hemligt sällskap (1854) och för
en kort tid framåt vann kolossal anslutning. Misstro
mot nyinvandrade folkelement och framför allt
mot påfvedömets förmenta intriger i Amerika var
ursprungligen sällskapets bärande tanke; positivt
uttryckt, innehöll denna grundsats, att "amerikaner
skulle styra Amerika". Därför borde alla utlänningar
och alla katoliker utestängas från ämbeten inom stat
och kommun samt en sträng naturaliseringslag antagas,
enligt hvilken invandrare först efter 15 à 21 års
vistelse i landet skulle få medborgarrätt. Harmen
öfver korruption och valsvek med användande
af tvifvelaktiga invandrarelement i de stora
städerna gjorde dessa kraf populära. Sällskapet
var ytterst hemligt och hade afdelningar i hvarje
stat. Mystiska tecken och lösensord samt upprepade
löften under ed om att ej yppa sällskapets hemligheter
utfyllde ceremonielet. Till svar på oinvigdas
nyfikna frågor om dess syfte och grundsatser
skulle medlemmarna svara I know nothing ("jag vet
ingenting"); detta gaf anledning till det öknamn,
som snart blef sällskapets l. partiets vanliga
benämning. Dess officiella namn var The american
party ("amerikanska partiet"). Hösten 1854 hölls i
New York ett slags storlogemöte, där taktiken för de
stundande valen bestämdes. Knownothingpartiet vann
redan då och än mer 1855 stora framgångar, genomdref
sina guvernörskandidater i Massachusetts och Delaware
samt tillkämpade sig en mycket inflytelserik ställning
i sju andra staters lagstiftande församlingar. Man
beräknade en tid dess medlemsantal till inemot 1 1/2
mill. människor. Redan sommaren 1855 inträffade
emellertid i partiet en djupgående splittring för
slaffrågans skull. De gamle demokraterna och det
nybildade republikanska partiet anföllo knownothings
för deras hemlighetsmakeri och oroliga skaplynne. Vid
presidentvalet 1856 led partiets presidentkandidat
Millard Fillmore fullständigt nederlag, och under
den skärpning af partimotsatserna, som omsider ledde
till amerikanska inbördeskriget (1861–65), försvann
småningom knownothingpartiet med sitt oklara syfte
från den poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
